Sammanfattning av publikation

Norström, 2004

I väntan på asyl – retorik och praktik i svensk flyktingpolitik

År: 2004

Typ av text: Doktorsavhandling

Publicerad av:  Boréa

Språk: Svenska

Författare: Eva Norström

Antal sidor: 331

Tillgänglig på: Enbart tillgänglig som tryckt bok, ISBN: 91-89140-29-X 

Mer info och abstract:

https://portal.research.lu.se/sv/publications/waiting-for-asylum-rhetoric-and-practice-in-swedish-refugee-polic

Vad texten handlar om 

Avhandlingen är skriven inom disciplinen etnologi och handlar om hur logos (lagstiftning, direktiv, och målbeskrivningar) blir praxis (utfallet av beslutsprocessen samt det konkreta handlingsutrymme som de olika aktörerna har) i asylprocessen genom perspektivet hos olika aktörer genom processen. Författaren tittar på 120 fall men följer ett specifikt närmare. Avhandlingen tog 12 år att göra, vilket innebär att avhandlingen i stort sett handlar om asylprocessen på 90-talet och i början på 2000-talet. 

Viktigaste resultat

Författaren tycker inte att flyktingpolitikens teori – humanitet, solidaritet, rättssäkerhet, demokrati – överensstämmer med praktiken. Hon tycker dessutom att problemen med denna diskrepans i flyktingmottagande varit oförändrade under lång tid, kanske ända sedan andra världskriget, genom 90-talet och in på 2000-talet så avhandlingen färdigställdes. (258) 

“Oavsett vilket beslut som riksdagen under de senaste tjugofem åren har fattat för att komma till rätta med långa handläggningstider och väntetider så har problemen kvarstått.” (274)

Kritik från författaren av asylprocessen:

  • Offentliga biträden har för lite betalt vilket leder till mindre grundlig hjälp (274)
  • Tolkproblem (274)
  • Centrala rättsäkerhetsvärden inte tillräckligt beaktade (257)
    • Analysen av den sökandes fruktan 
    • Tillämpningen av tvivelmålets fördel
    • Tidspress och kvantitetsmått hos Migrationsverkets handläggare försämrar kvalitet (257)
    • Beslutsmotiveringar är ofta otillräckliga (257)
    • Ärenden hanteras inte individuellt pga masshantering och kötider (257)

Flera bedömare på Migrationsverket sa till författaren att de bedömer utifrån en känsla → “Detta starka inslag av intuition gör rättssäkerheten beroende av individers kompetens och integritet, medan det blir svårt att göra objektiva värderingar av hur rättssäkerheten de facto fungerar” (257)

“De flesta flyktingpolitiska texter formuleras som om de bygger på en objektiv vetenskaplig grund” (255)

“Vad tjänstemannen faktiskt gör när de handlägger ett ärende vet ledningen i praktiken inte mycket om och det gör inte lagstiftaren heller” (256)

Ifrågasättandet är internaliserat i asylsystemet (264-265)

(266)

Författaren anser att det finns ett antagande hos beslutsfattare att den reglerade invandringen per definition innebär ett krav på restriktivitet (271) 

Perspektiv/teoretiska begrepp

Roine Johanssons metafor “den svarta lådan” (1992) för asylhanteringen (254)

Michael Herzfeld (1993), som säger att det är först när byråkratin sviker sina egna ideal som människor lägger märke till dem (258)

Paul Ricoeur (1993) om text, identitet historia (53)

Metoden för studien

Material:

  • Dokument
    • offentliga handlingar
    • privata arkiv
    • enskilda ärenden
      • “Studiet av enskilda ärenden är en viktig källa för analys av hur flyktingpolitikens mål omsätts i handling.” (45)
      • “sammanställningar av beslut som myndigheter publicerar och de sammanställningar som olika ideella organisationer sprider” (45)
      • “…fullständiga akter. Jag har valt att studera 120 akter, främst från Mellanöstern, mer ingående” (46)
        • Fokuserar på ett enskilt mer ingående (46)
          • “Ytterligare en aspekt på valet av ett enskilt ärende är att rättssäkerhet förutsätter att varje enskilt ärende behandlats fullständigt korrekt. Beslutsfattaren kan, lika lite som läkaren eller domaren, försvara ett misstag med att hon för det mesta gör rätt. Måttet på rättssäkerheten är inte kvantifierbart utan absolut i relation till vad som anses ligga inom ramen för en rättssäker hantering av ett enskilt ärende” (46)
    • tidningsmaterial
  • Deltagarobservationer
    • Utan formellt samtycke (48)
    • Lagstiftare, asylsökande mm (48)
  • Samtal/intervjuer
    • Informella och formella (49)
    • Politiker, jurister, tjänstemän m fl (49)
  • Enkätutskick till alla 900 offentliga biträden på Invandrarverkets lista hösten 1995, med 382 svar

Ev policy-rekommendationer

Logistiska och tekniska förändringar fokus för svensk asylpolitik, när det handlar om djupt mänskliga behov. → “En god asylhantering börjar med god personalomsorg, människor behöver bekräftelse i vilken position de än befinner sig” (274) → exempelvis bättre arvoden till offentliga biträden, 

Ökade resurser i grundnivån i handläggningen av asylärenden (260)

Sammanfattad av: Josefin Åström