Controlling the Swedish state. Studies on formal and informal bodies of control

Year: 2014

Type of text: Doctoral dissertation

Published by: Department of Criminology, Stockholm University

Language: English (summary in Swedish)

Author: Schoultz, Isabel

Pages: 86

Available at: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:768796/FULLTEXT01.pdf

*sammanfattar med fokus på två av fyra av avhandlingens delstudier (Paper II och IV), eftersom det är dessa två som handlar om kritik mot statliga företrädare för hanteringen asylsökande och andra migranter*

Short description of text

“fokus i avhandlingen på kontroll av den svenska staten” (70)

“studera och jämföra flera olika instanser som kontrollerar staten (JO, JK, Europadomstolen, FN och NGOs)” (70)

“Kontroll av staten aktualiserar en rad frågor om ansvarsutkrävande. Avhandlingen diskuterar tre viktiga aspekter, vem som hålls ansvarig, vad som kontrolleras, och vilka som har möjlighet att hålla staten ansvarig. För att ställa statliga företrädare till svars har det utvecklats en rad olika kontrollmekanismer. Dessa organ har olika syften med sin kontroll och riktar sig också mot olika aktörer; mot enskilda statliga anställda (exempelvis vid tjänstefel) mot statliga myndigheter (som är fallet med JO och JK) eller direkt mot staten (som är fallet i Europadomstolen). Denna avhandling har sitt fokus på organ vars huvudsakliga syfte är att utkräva ansvar av staten och dess myndigheter och väljer därmed bort de insatser som främst håller enskilda anställda till svars.” (71)

“Den andra studien [“Seeking asylum and residence permits in Sweden: Denial, acknowledgment and bureaucratic legitimacy”] syftar till att förstå hur försvarsmekanismer används av statliga företrädare när de ställs till svars genom Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och Europadomstolen mellan åren 2000 och 2010 i frågor som rör asylsökande och andra som söker uppehållstillstånd i Sverige. (74-75)

“Den fjärde studien [ “The state’s mishandling of immigration to Sweden. How bodies controlling the state frame the problem”] har till syfte att förstå hur kontroll av staten fungerar genom att sätta fokus på hur formella kontrollorgan (Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Europadomstolen och FN) och informella organ (NGOs) formulerar problem i relation till statens ansvar för asylsökande och andra som söker uppehållstillstånd.” (76)

Most important results

“Tidigare forskning har visat att brott av statliga företrädare oproportionerligt drabbar de mindre privilegierade i samhället (Grabosky 1989; Kauzlarich, Matthews, and Miller 2001). Samtidigt menar forskare att mer priviligierade individer, med tillgång till makt och resurser ofta har större möjligheter att hålla staten ansvarig (Dembour 2006; Ross 2000b). Utöver tillgången till makt (inklusive pengar, tid och kapacitet) kan individens medborgarskap samt kunskap om sina rättigheter och möjligheter till ansvarsutkrävande vara centrala faktorer (Cappelletti and Garth 1978; Curran and Noone 2008; Goodey 2005).” (71-72)

Paper II: “Seeking asylum and residence permits in Sweden: Denial, acknowledgment and bureaucratic legitimacy”

“Den stora omfattningen av partiella erkännanden tolkas, i linje med Cohens resonemang [se teoridel], som ett sätt för företrädare för den svenska staten att framstå som hederliga och ansvarstagande. Samtidigt kan den typen av erkännanden som används förstås i termer av att undkomma fullt ansvar genom att hänvisa till de inträffade som misstag eller en isolerade händelser. Analysen pekar på att förnekanden likväl som erkännanden kan vara ett sätt att upprätthålla statens legitimitet.” (75)

Paper IV: “The state’s mishandling of immigration to Sweden. How bodies controlling the state frame the problem”

“Analysen av materialet visar att olika former av kontrollorgan formulerar problemen angående statens hantering av immigranter olika. Problemen kan i sin tur härledas till olika ramar, där den formella inhemska kontrollen i form av JO och JK blir ett uttryck för den byråkratiska ramen. I dessa fall handlar problemen exempelvis om långa handläggningstider eller att juridiskt ombud inte har förmedlats i tid. Den internationella kontrollen, i form av Europadomstolen och framförallt FN, konstruerar problemen inom bredare ramar; antingen kopplat till felaktiga beslut om avvisning eller mer generellt kring rättssäkerheten i asylprövningen, positiva skyldigheter som staten inte lever upp till och repressiv behandling i form av omfattande placeringar av asylsökande och andra migranter i förvar. NGOs formuleringar av problem liknar FNs på flera sätt med några väsentliga skillnader, framförallt går de längre i sin kritik och utmaning av den svenska asylhanteringen. I analysen diskuteras hur kontrollinstanserna är beroende av erkännande och legitimitet för att utföra kontroll och hur doxa styr vilka krav som kan ställas inom fältet. Här finns även skillnader mellan olika NGOs. Dessa skillnader förstås som en konsekvens av deras position på fältet och därmed deras möjlighet att utmana doxa.” (76-77)

“I den första studien framgår att de delar av statens som främst blivit kontrollerade av den nationella formella kontrollen (JO och JK) är det som har kommit att kallas gräsrotsbyråkratin (se Lipsky 1980). Samtidigt är det framförallt anmälningar som berör processuella problem (i motsats till substantiella) och specifika frågor (i motsats till generella). Resultaten från den första studien kan jämföras med de som har framkommer i den fjärde studien, där färre ärenden har analyserats kvalitativt. De problem som formuleras av den formella inhemska kontrollen kan tolkas som tillkortakommande snarare än systematiska problem. Kontrollen skiljer sig på så sätt från de problem som formuleras av FN och av NGOs. De senare formulerar en annan bild av problemet i relation till hanteringen av asylsökande och andra som söker uppehållstillstånd genom att påtala mer strukturella och systematiska problem.” (77)

“En av begräsningarna med kontroll av staten är att den riskerar att bli kontraproduktiv genom att bidra till att statens legitimitet förstärks (även i de fall kontrollen leder till allvarlig kritik), även då syftet är det motsatta.” (77)

Theoretical perspective/framework

Bourdieus (1993) fältbegrepp

Cohens (1996, 2009) koncept om förnekande och partiella erkännanden

“Cohen hämtar sin förståelse från Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringstekniker (förnekande av ansvar, av skada, av offer, fördömandet av dem som fördömer och åberopandet av andra högre lojaliteter) men lägger till ytterligare två tekniker som riktar sig mot politiska aktörer (förnekande av kännedom och moralisk likgiltighet). Utöver det nämner Cohen (2009) att stater med större anspråk på att framstå som goda kan använda sig av partiella erkännande.” (75)

Method

Paper II

“Studien är baserad på en kvalitativ analys av 114 ärenden.” (74-75)

Paper IV

“Studien är baserad på ärenden, domar och rapporter (sammanlagt 159) från ovan nämnda kontrollinstanser och utöver det har nio intervjuer genomförts med representanter för JO, JK, Europadomstolen och flertalet NGOs.” (76)

Suggestions for further research

“Avhandlingens slutsatser mynnar ut i ett förslag om fortsatt forskning kring de motiv som finns hos de som deltar i fältet och de som väljer eller inte har möjlighet att delta på fältet där staten kontrolleras.” (78)