Sweden â Country Report: Legal & Policy Framework of Migration Governance
Ă r: 2018
Typ av text: Working paper som beskriver svensk lagstiftning och asylprocessen
SprÄk: Engelska
Publicerad av: Uppsala universitet inom ramen för det EU-finansierade Horizon 2020 projektet âRESPOND: Multilevel Governance of Mass Migration in Europe and Beyondâ, ett samarbete mellan 14 partners i ursprungs-, transit och destinationslĂ€nder för migration till EU som Uppsala universitet samordnar
Författare: Mudar Shakra, Jenni Wirman & Justyna Szalanska
Antal sidor: 74
TillgÀnglig pÄ: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1248422/FULLTEXT02.pdf
Vad texten handlar om
Rapporten Àr deskriptiv. Texten beskriver svensk lagstiftning och dess tillÀmpning inom asylomrÄdet sÄsom den sÄg ut och förÀndrades Ären 2011-2017 samt statistik för asylsökande och andra migranter under perioden. Perioden beskrivs som en u-svÀng i svensk migrationspolitik som föranleddes av det aldrig tidigare skÄdade antalet asylsökande samt bristen pÄ solidaritet i EU:s mottagande och fördelning av ansvar. Texten beskriver vilka olika lagar som styr asylomrÄdet i Sverige samt att det Àr Justitiedepartementet, Migrationsverket och domstolarna som ansvarar för styrningen och genomförandet, samt vilken relation som rÄder mellan organen. Texten beskriver förutom sjÀlva bedömningen av skÀl för uppehÄllstillstÄnd lagstiftning gÀllande arbete och utbildning under asyltiden, etablering efter uppehÄllstillstÄnd och processen för ensamkommande barn (inklusive Äldersbedömningar och gode mÀn etc). Rapporten beskriver processen som ledde upp till beslutet om den sk nya gymnasielagen i juni 2018. Rapporten tar Àven upp situationen för papperslösa, dÀr författarna hÀrleder regleringen till den internationella mÀnskligarÀttighetsregimen, exempelvis genom FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna.
Viktigaste resultat
LagförÀndringar frÄn Är 2015 som tas upp Àr:
- BegrÀnsningslagen (2016:752) som presenterades november 2015 och trÀdde i kraft i juni 2016 och innebar i korthet
- TillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd istÀllet för permanenta
- BegrÀnsade möjligheter till familjeÄterförening samt inkomstkrav för detta att vara möjligt överhuvudtaget
- BegrÀnsningarna som infördes Är 2016 med begrÀnsningslagen har sedan dess kompletterats genom förÀndringar som först presenterades den 27 november 2017 och beslutades om den 4 juni 2018 med beslut om:
- förlÀngning av lagen till juli 2019,
- begrÀnsad möjlighet för asylsökande att sjÀlva vÀlja eget boende (förÀndringar i bestÀmmelserna om EBO)
- och en möjlighet för ensamkommande unga att fĂ„ tillfĂ€lligt uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ grund av studier (ânyaâ gymnasielagen).
- Lag om mottagande av vissa nyanlÀnda invandrare för bosÀttning (2016:38) som presenterades november 2015 och som innebar att alla kommuner behöver ta emot asylsökande (sida 35-36)
- FörÀndringar i lagen om mottagande av asylsökande (LMA, 1994:137) som trÀdde i kraft i juni 2016 som tog bort möjligheten till dagersÀttning och boende efter ett negativt beslut i asylÀrendet (sida 33)
- FörÀndringar i utlÀnningslagen (2005:716) som trÀdde i kraft maj 2017 och rörde asylansökningar frÄn ensamkommande barn frÄn februari 2017 angÄende medicinska Äldersbedömningar (sida 46-47)
Författarna tar upp kritik som regeringen mottagit innan begrÀnsningslagens införande Är 2016 frÄn UNHCR och av olika organisationer, bland annat frÄn kommissionÀren för mÀnskliga rÀttigheter i EuroparÄdet Är 2018, angÄende begrÀnsningarna av familjeÄterförening. Författarna menar att Sverige sÀllan fÄr kritik för rÀttslig hantering, men att Amnesty anklagat svenska myndigheter för att sÀtta upp byrÄkratiska hinder för familjeÄterförening för syrier, exempelvis problemet för familjemedlemmar med att ta sig till en ambassad i ett annat land. De tar ocksÄ upp kritik frÄn olika instanser angÄende Äldersbedömningar och ensamkommande barns försvinnanden. Vad gÀller Äldersbedömningar lyfter författarna upp den interna kvalitetsutvÀrdering som Migrationsverket gjorde för fall registrerade mellan 1 januari och 1 juli 2016 (det vill sÀga innan medicinska Äldersbedömningar infördes) som visade att i 60% av fallen utreddes inte Äldern tillrÀckligt.
Författarna gör en del analyser utifrÄn den beskrivna lagstiftningen. De beskriver ökningen av flyktingar Är 2015 som en av de största utmaningarna för EU sedan unionens bildande, med hÀnvisning till EU-kommissionen. De menar att Sverige gÄtt frÄn en internationellt erkÀnt generös migrationspolitik med hög standard och utbredda rÀttigheter, sÀrskilt vad gÀller flyktingar, till en restriktiv. De menar att det var en enorm press pÄ (minoritets)regeringen som orsakat detta.
Ev förslag för vidare granskning
Genom att hÀnvisa till information frÄn Sveriges Radio visar författarna att det Àr en betydligt mindre andel av de som ansöker om asyl en andra gÄng efter att ha hÄllit sig gömda i fyra Är som fÄr ett positivt beslut pÄ sin andra asylansökan. à r 2011 fick 61% sina negativa beslut Àndrade till positiva. De första sex mÄnaderna Är 2017 fick endast 5% ett Àndrat beslut. Författarna antyder att det skulle kunna vara en indirekt konsekvens av den förÀndrade politiken frÄn och med 2015 och framÄt (sida 12).