Sammanfattning av publikation

Shakra, Wirman & Szalanska, 2018 🔗

Sweden – Country Report: Legal & Policy Framework of Migration Governance

År: 2018

Typ av text: Working paper som beskriver svensk lagstiftning och asylprocessen

SprÄk: Engelska

Publicerad av: Uppsala universitet inom ramen för det EU-finansierade Horizon 2020 projektet “RESPOND: Multilevel Governance of Mass Migration in Europe and Beyond”, ett samarbete mellan 14 partners i ursprungs-, transit och destinationslĂ€nder för migration till EU som Uppsala universitet samordnar

Författare: Mudar Shakra, Jenni Wirman & Justyna Szalanska 

Antal sidor: 74

TillgÀnglig pÄ: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1248422/FULLTEXT02.pdf

Vad texten handlar om

Rapporten Ă€r deskriptiv. Texten beskriver svensk lagstiftning och dess tillĂ€mpning inom asylomrĂ„det sĂ„som den sĂ„g ut och förĂ€ndrades Ă„ren 2011-2017 samt statistik för asylsökande och andra migranter under perioden. Perioden beskrivs som en u-svĂ€ng i svensk migrationspolitik som föranleddes av det aldrig tidigare skĂ„dade antalet asylsökande samt bristen pĂ„ solidaritet i EU:s mottagande och fördelning av ansvar. Texten beskriver vilka olika lagar som styr asylomrĂ„det i Sverige samt att det Ă€r Justitiedepartementet, Migrationsverket och domstolarna som ansvarar för styrningen och genomförandet, samt vilken relation som rĂ„der mellan organen. Texten beskriver förutom sjĂ€lva bedömningen av skĂ€l för uppehĂ„llstillstĂ„nd lagstiftning gĂ€llande arbete och utbildning under asyltiden, etablering efter uppehĂ„llstillstĂ„nd och processen för ensamkommande barn (inklusive Ă„ldersbedömningar och gode mĂ€n etc). Rapporten beskriver processen som ledde upp till beslutet om den sk nya gymnasielagen i juni 2018. Rapporten tar Ă€ven upp situationen för papperslösa, dĂ€r författarna hĂ€rleder regleringen till den internationella mĂ€nskligarĂ€ttighetsregimen, exempelvis genom FN:s deklaration om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. 

Viktigaste resultat

LagförÀndringar frÄn Är 2015 som tas upp Àr:

  • BegrĂ€nsningslagen (2016:752) som presenterades november 2015 och trĂ€dde i kraft i juni 2016 och innebar i korthet
    • TillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd istĂ€llet för permanenta
    • BegrĂ€nsade möjligheter till familjeĂ„terförening samt inkomstkrav för detta att vara möjligt överhuvudtaget
  • BegrĂ€nsningarna som infördes Ă„r 2016 med begrĂ€nsningslagen har sedan dess kompletterats genom förĂ€ndringar som först presenterades den 27 november 2017 och beslutades om den 4 juni 2018 med beslut om: 
    • förlĂ€ngning av lagen till juli 2019, 
    • begrĂ€nsad möjlighet för asylsökande att sjĂ€lva vĂ€lja eget boende (förĂ€ndringar i bestĂ€mmelserna om EBO) 
    • och en möjlighet för ensamkommande unga att fĂ„ tillfĂ€lligt uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ grund av studier (“nya” gymnasielagen).  
  • Lag om mottagande av vissa nyanlĂ€nda invandrare för bosĂ€ttning (2016:38) som presenterades november 2015 och som innebar att alla kommuner behöver ta emot asylsökande  (sida 35-36)
  • FörĂ€ndringar i lagen om mottagande av asylsökande (LMA, 1994:137) som trĂ€dde i kraft i juni 2016 som tog bort möjligheten till dagersĂ€ttning och boende efter ett negativt beslut i asylĂ€rendet (sida 33)
  • FörĂ€ndringar i utlĂ€nningslagen (2005:716) som trĂ€dde i kraft maj 2017 och rörde asylansökningar frĂ„n ensamkommande barn frĂ„n februari 2017 angĂ„ende medicinska Ă„ldersbedömningar (sida 46-47)

Författarna tar upp kritik som regeringen mottagit innan begrĂ€nsningslagens införande Ă„r 2016 frĂ„n UNHCR och av olika organisationer, bland annat frĂ„n kommissionĂ€ren för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i EuroparĂ„det Ă„r 2018, angĂ„ende begrĂ€nsningarna av familjeĂ„terförening. Författarna menar att Sverige sĂ€llan fĂ„r kritik för rĂ€ttslig hantering, men att Amnesty anklagat svenska myndigheter för att sĂ€tta upp byrĂ„kratiska hinder för familjeĂ„terförening för syrier, exempelvis problemet för familjemedlemmar med att ta sig till en ambassad i ett annat land. De tar ocksĂ„ upp kritik frĂ„n olika instanser angĂ„ende Ă„ldersbedömningar och ensamkommande barns försvinnanden. Vad gĂ€ller Ă„ldersbedömningar lyfter författarna upp den interna kvalitetsutvĂ€rdering som Migrationsverket gjorde för fall registrerade mellan 1 januari och 1 juli 2016 (det vill sĂ€ga innan medicinska Ă„ldersbedömningar infördes) som visade att i 60% av fallen utreddes inte Ă„ldern tillrĂ€ckligt. 

Författarna gör en del analyser utifrĂ„n den beskrivna lagstiftningen. De beskriver ökningen av flyktingar Ă„r 2015 som en av de största utmaningarna för EU sedan unionens bildande, med hĂ€nvisning till EU-kommissionen. De menar att Sverige gĂ„tt frĂ„n en internationellt erkĂ€nt generös migrationspolitik med hög standard och utbredda rĂ€ttigheter, sĂ€rskilt vad gĂ€ller flyktingar, till en restriktiv. De menar att det var en enorm press pĂ„ (minoritets)regeringen som orsakat detta. 

Ev förslag för vidare granskning

Genom att hĂ€nvisa till information frĂ„n Sveriges Radio visar författarna att det Ă€r en betydligt mindre andel av de som ansöker om asyl en andra gĂ„ng efter att ha hĂ„llit sig gömda i fyra Ă„r som fĂ„r ett positivt beslut pĂ„ sin andra asylansökan. År 2011 fick 61% sina negativa beslut Ă€ndrade till positiva. De första sex mĂ„naderna Ă„r 2017 fick endast 5% ett Ă€ndrat beslut.   Författarna antyder att det skulle kunna vara en indirekt konsekvens av den förĂ€ndrade politiken frĂ„n och med 2015 och framĂ„t (sida 12). 

Sammanfattad av: Josefin Åström