Asylkommissionen är ett samarbete mellan civilsamhälle, forskare och professionella. Asylkommissionen har sedan bildandet den 19 juni 2019 initierat och bedrivit gränsöverskridande forskning och studier av grundläggande rättsprinciper för personer som sökt skydd i Sverige. Projektet avslutades den 25 augusti 2022.

Det började som ett samarbete mellan Linköpings universitet och Flyktinggruppernas Riksråd, FARR. I slutskedet samlade Asylkommissionen ett 60-tal experter. Flera är forskare, men bland kommissionärerna finns också personer som har egen erfarenhet av asylprocessen, professionella samt volontärer från olika organisationer. Verksamheten har utgått från den plattform som togs fram inom kommissionen innan initiativet offentliggjordes.

Dokumentation av konsekvenser

Asylkommissionens fullständiga namn är ”Kommissionen för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökt asyl i Sverige under perioden 2015–17”. I projektet har asylsökande och volontärer i samarbete med forskare identifierat och dokumenterat vilka konsekvenser den förändrade migrationspolitiken har haft för dem som sökt skydd i Sverige. Det handlar bland annat om ökande hemlöshet, kriminalisering, psykisk ohälsa och familjesplittring. För att förstå konsekvenserna krävs en vetenskaplig genomlysning av lagstiftningen och tillämpningen av lagen, något som Asylkommissionen också vädjade om till den parlamentariska kommitté som utredde det framtida migrationspolitiken – se skuggdirektivet.

Finansiering

Uppstarten av kommissionen samt en hearing, som hölls med flera samarbetspartners i november 2019, finansierades av Hugo Stenbecks Stiftelse samt Youth 2020. Genom detta anställdes Sofia Häyhtiö som forskningsassistent på deltid under det första året. I slutet av 2019 beviljades professor Anna Lundberg och de medsökande docenterna Torun Elsrud, Linnéuniversitetet, och Sabine Gruber, IKOS/LiU, ett anslag om 1.4 miljoner från forskningsrådet FORMAS till ett projekt för insamling av forskningsdata för kommissionen. Detta anslag användes för att genomföra intervjuerna som dokumenterats och tematiserats i Asylarkivet, som kan nås från denna plattform. Den största delen av kommissionens arbete har varit ofinansierat men kunnat fortgå inom ramen för Linköpings universitet i samarbete med FARR samt frivilliga krafter.

Samverkan, möten och kontakter

Under 2020 inleddes förutom intervjuprojektet en kartläggning av existerande forskning på området. Kommissionen vände sig även på olika vägar till studenter och tipsade om ämnen till masteruppsatser. Ämnesförslagen rörde problemområden som väckts vid hearingen eller tagits fram inom kommissionen genom medlemmarnas egna erfarenheter och verksamheter. Efter offentliga framträdanden fick Asylkommissionen också mail från asylsökande och engagerade stödpersoner som delgav sina egna erfarenheter av mottagandet i Sverige.

Förutom kommissionens interna möten, som hölls vid sex tillfällen, ordnades flera mindre gruppsamtal och seminarier, exempelvis ett seminarium för nämndemän och ett par rådslag med asylsökande i utsatta situationer. År 2020, då pandemin brutit ut, hölls ett offentligt webbseminarium för att sprida kunskap. Året därpå hölls ännu ett välbesökt webbseminarium för att uppmärksamma antologin Rättssäkerheten och solidariteten – vad hände? som släpptes i maj 2021. Samma månad höll kommissionen ett samverkansseminarium med projektet After the Crisis. Vid det tillfället presenterades kommissionens enkät som kartlagt just projekt och samarbeten.

Kontakten med kommissionärerna har mellan mötena upprätthållits med utskick och enkäter. Asylkommissionen har också kommunicerat med andra intresserade genom utskick till en sändlista som så småningom innehöll ca 400 namn. Verksamheten har letts av en styrgrupp som utsetts inom kommissionen, i samråd med Linköpings Universitet. Kommissionens och styrgruppens sammansättning framgår av kommissionärslistan.

Historia och framtid

Slutfasen av kommissionens arbete har delvis ägnats åt framställningen av dokumentationen på dessa sidor, inklusive Tidslinjen. En tidslinje som modell för att visualisera händelseutvecklingen inom migrationspolitiken kom upp i ett tidigt skede i kommissionens diskussioner men har färdigställts först i slutskedet och kan komma att kompletteras. Tidslinjen liksom övrig dokumentation på dessa sidor beskriver vad som varit. Den andra delen av slutfasen är framåtsyftande. Den 25 augusti 2022 arrangerades en konferens Contesting Violent Border Regimes där Asylkommissionens resultat presenterades. Fokus låg under resten av dagen på berättelser om motstånd som pågår mot gränspolitiken i flera olika länder och om samverkan på internationell nivå. Inspelningar från konferensen finns här! Vid ett sidoevent dagen därpå antog deltagarna ett manifest: Manifesto against violent border regimes. 

Projektet Asylkommissionen är avslutat. Människorna som har varit involverade i detta samarbete mellan forskare och aktivister finns kvar i andra verksamheter och nya konstellationer. Vi ser fram emot att de kunskaper, erfarenheter och kartläggningar som presenteras på denna webbplats kommer att spridas och användas i fortsatt kunskapsproduktion och i kampen för en mänsklig och solidarisk migrationspolitik.

Undertecknat av Asylkommissionens styrgrupp:
Initiativtagarna Anna Lundberg och Sanna Vestin samt Torun Elsrud, Sabine Gruber, Sofia Häyhtiö, Mohamed Kiswani och Tilda Pontén.