Migrationsverket publicerar ett nytt rättsligt ställningstagande om asylsökande från Syrien (SR 40/2015). Bedömningen är fortfarande att alla och envar löper en individuell risk tillräckligt allvarlig för att bedömas som alternativg skyddsbehövande. Men en individuell prövning ska ändå göras, dels för att utreda om personen verkligen kommer från Syrien eller har anknytning till något annat land så att ansökan ska avvisas, dels för att utreda om personen är personligen förföljd på grund av till exempel religion, etnicitet eller politisk uppfattning och ska ha flyktingstatus.

I ställningstagandet påpekas också att alla stridande parter kan ha begått brott som gör att de ska uteslutas från skyddsstatus. Detta behöver också utredas.

Barnfamiljer från Gaza (den isolerade och våldsdrabbade delen av Palestina) har innan den tillfälliga lagen trädde i kraft kunnat få tillstånd på grund av att situationen i Gaza bedömdes som särskilt ömmande för barn. I och med den tillfälliga lagen krävs att en utvisning skulle bryta mot ett av Sveriges internationella åtaganden för att paragrafen om ömmande omständigheter ska få användas. Därmed blir det stopp för att låta barnfamiljer från Gaza få stanna. Detta framgår av ett rättsligt ställningstagande från Migrationsverket (SR 54/2016) den 4 oktober 2016.

Ställningstagandets huvudsakliga innehåll är att Migrationsverket  bedömer att det inte går att verkställa utvisningar till Gaza just nu, eftersom det inte går att garantera att Egypten släpper igenom personerna. Palestinierna bör inte heller hänvisas till Egypten på grund av säkerhetsläget där. Hindret gäller inte bara barnfamiljer utan alla palestinier som annars skulle ha utvisats Gaza.

Uppehållstillstånd på grund av det praktiska hindret ska ges för 12 månader enligt utlänningslagens paragraf 5 kap 11 § om tillfälliga hinder. Endast om hindret i undantagsfall skulle anses som bestående för någon, får paragrafen 12 kap 18 § användas – denna skulle annars enligt den tillfälliga lagen ge 13 månaders tillstånd med möjlighet till permanentning genom arbete.

Kriterierna för vilka som kan bedömas som flyktingar kvarstår och gäller främst personer som kan kopplas till Israel eller al-Fatah eller är oppositionella mot Hamasregeringen.

Migrationsverket publicerar ett rättsligt ställningstagande om situationen i Jemen (SR 56/2016). Enligt Migrationsverket är våldet nu så utbrett att alla och envar behöver skydd och det finns inget internt flyktalternativ. Det individuella behovet ska ändå prövas för att avgöra om personen ska ha flyktingstatus. Utsatta grupper kan till exempel vara kvinnor, barn, journalister, MR-aktivister och anhängare av de stridande grupperingarna. Det kan även finnas skäl för uteslutande bland dem som tillhört en stridande part.

Det försämrade läget kan vara skäl för att få en ny prövning för personer som tidigare har fått avslag. Inga utvisningsbeslut fattas.

Den 15 november 2016 kommer även ett nytt rättsligt ställningstagande om Irak (SR 58/2016), beroende på det osäkra läget. Försiktighet anbefalls, särskilt vid bedömning av om någon kan få myndighetsskydd eller hänvisas till internflykt. Några provinser anses vara i väpnad konflikt, bland annat Bagdad, men på de flesta ställen inte så illa att var och en behöver skydd. Överallt utanför den kurdiska delen saknas myndighetsskydd för utsatta grupper, enligt Migrationsverket. Vilka som bedöms som särskilt utsatta och bör få flyktingstatus varierar i olika provinser. Men internflyktsalternativ kan vara aktuellt.

Många iraker som sökte asyl under 2015 har redan fått avslag. Flera tusen personer har lämnat Sverige innan de fått slutligt beslut i asylärendet. Av dem är irakier den största gruppen. Orsaker kan vara risken för avslag, långa väntetider och även att utsikterna till familjeåterförening i Sverige verkar vara små med den tillfälliga lagen.

Dagens Nyheter 28 augusti 2016: Rekordmånga ångrar sin asylansökan

Migrationsöverdomstolen slår den 18 januari fast att uppehållstillståndets längd inte kan överklagas. Det som kan överklagas enligt utlänningslagen är bara avslag, det vill säga om personen inte beviljats något tillstånd alls. Den tillfälliga lagen innehåller inga särskilda regler om överklagande. Om Migrationsverket har beslutat att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av den tillfälliga lagen så kan beslutet alltså inte överklagas. Domen innebär att en person som hävdar att den tillfälliga lagen inte skulle ha tillämpats, på grund av en datumregel eller ett undantag, inte kan överklaga.

Kammarrätten i Stockholm: Referat i mål nr UM 9122-16, MIG 2017:1

Migrationsöverdomstolen behandlar den 17 mars 2017 ett ärende om en pojke som sökt asyl utan föräldrarna. Migrationsverket hade beviljat uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter eftersom pojken inte hade något ordnat mottagande i hemlandet. (Den tillfälliga lagen hade inte börjat gälla, dvs det fanns inget hinder för att tillämpa ömmande omständigheter.) Ombudet överklagade och hävdade att pojken ska bedömas som flykting eller i varje fall som skyddsbehövande. Han har bott större delen av livet i Iran och saknar nätverk i Afghanistan. Migrationsdomstolen höll med om att han som ensamt barn och hazar utan nätverk skulle riskera sådan behandling att han är alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket överklagade detta med motivering att pojken inte tillhör någon uttalad riskgrupp. Migrationsöverdomstolen bedömer inte att hazarer generellt riskerar förföljelse. Däremot anser domstolen att barn i Afghanistan är särskilt utsatta för våld och att de riskerar barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution, annat sexuellt utnyttjande och dessutom riskerar rekrytering. Det finns ingen aktör som kan skydda barnen. Genom att pojken inte har något nätverk eller lokalkunskap löper han en individuell och specificerad risk för att utsättas för omänsklig och förnedrande behandling och är därför alternativt skyddsbehövande. Domen är vägledande och kan tillämpas även för ett annat land i en liknande situation.

Kammarrätten i Stockholm 17 mars 2017: Målnummer UM 911-16, MIG 2017:6

I utlänningslagen står det att migrationsdomstol ska hålla muntlig förhandling i exempelvis asylmål om den sökande begär det samt förhandlingen inte är ”obehövlig” och inte heller särskilda skäl talar mot det. Det tolkas efter en tidigare vägledande dom som att mål som handlar om den sökandes trovärdighet ska avgöras efter muntlig förhandling, medan mål som rör ifall skälen är tillräckliga inte behöver muntlighet.

I det här målet hade Migrationsverket bedömt att en man inte hade lämnat trovärdiga eller tillförlitliga uppgifter om sina asylskäl. Mannen hade överklagat och begärt muntlig förhandling. Migrationsdomstolen meddelade att muntlig förhandling inte behövdes eftersom skälen som framförts ändå inte var tillräckliga. Men av migrationsdomstolens dom framgick på en rad punkter att domstolen ändå hade värderat mannens uppgifter och funnit att de inte var trovärdiga. Landinformation visade att om han talade sanning så innebar det att han tillhör en grupp som riskerar att attackeras.

Migrationsöverdomstolens slutsats är att muntlig förhandling inte kan ha varit obehövlig och att det är ett så allvarligt fel att ärendet återförvisas till migrationsdomstolen.

Kammarrätten i Stockholm 12 april 2017: Mål nummer UM 7143-16, MIG 2017:9

Utlänningslagen ändras så att ensamkommande barns ålder ska bedömas tidigt i processen. Så har det varit redan tidigare, men då har åldern ändrats genom en tjänsteanteckning som inte kunnat överklagas. Efter kritik från JO infördes rutinen att åldern ändrades först i samband med beslut i asylärendet då det också kunde överklagas. De nya reglerna innebär att åldern kan ändras i början av proceduren utan utredning om det är ”uppenbart” att personen är över 18. Om det behövs en utredning ska barnet erbjudas en medicinsk undersökning. Migrationsverket får sedan fatta ett tillfälligt beslut om åldern och detta beslut kan överklagas separat. Detta innebär att den unge kan behandlas som en vuxen utan att beslut i asylärendet behöver inväntas. De nya reglerna gäller från och med 1 maj 2017 men bara för barn som sökt asyl den 1 februari 2017 eller senare.

Riksdagsbeslut 5 april 2017, se samlingssida med betänkandet, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut

Migrationsöverdomstolen beviljade den 6 juli offentligt biträde till en person som överklagat sin skyddsstatus. Att överklaga status har blivit ett vanligt mål sedan uppehållstillstånden blev tidsbegränsade. Alternativ skyddsstatus med 13 månaders uppehållstillstånd ger vid den här tiden inte rätt till familjeåterförening. Många asylsökande från Syrien har fått alternativ skyddsstatus på grund av kriget. För att flyktingstatus krävs andra individuella skäl. Det går inte att överklaga längden på uppehållstillståndet men det går att överklaga för att begära flyktingstatus.

En person som överklagade sin skyddsstatus begärde offentligt biträde och fick avslag. Målet har nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att offentligt biträde får nekas bara om det är uppenbart att ansökan om skyddsstatus kommer att avslås. Så fort en mer ingående bedömning av skälen måste göras så ska offentligt biträde beviljas.

Kammarrätten i Stockholm 6 juli 2017: Mål nummer 2484-17, MIG 2017:15

Den 3 oktober publicerar Migrationsverket en rättslig kommentar (SR 33/2017) som handlar om ansökningar om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. Kommentaren innebär att sådana ansökningar från personer som fått slutligt avslag i asylärendet bara ska prövas om de ”materiella förutsättningarna” föreligger. De materiella förutsättningarna enligt Migrationsverket är att personen sökte asyl senast den 24 november 2015, är mellan 17 och 25 och har fått ett utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet på grund av brist på ordnat mottagande. Det som ska prövas är därmed enbart frågan om personen går i gymnasiet, dvs värdera studieplanen. Ansökningar som inte uppfyller de materiella förutsättningarna ska avvisas, dvs inte prövas i sak. Verkställighet av utvisningsbesluten ska enligt kommentaren inte inhiberas under tiden för eventuellt överklagande av en avvisad ansökan. En komplikation med tillvägagångssättet är att det finns många beslut som är oklara beträffande om verkställigheten är uppskjuten på grund av ordnat mottagande eller inte – eller borde vara det.

Det problem som Migrationsverket vill undvika är att i princip vem som helst kan ansöka om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier och få sitt utvisningsbeslut hejdat under utredningen, även om personen är vuxen och egentligen har helt andra skäl. Men beslutet att avvisa ansökningar av den här anledningen stämmer inte överens med lagen och kommer att stöta på patrull i domstol. Den 21 december kommer det att prövas av Migrationsöverdomstolen som klargör att ärendena måste behandlas i sak. Det problem som Migrationsverket väckt kommer inte att lösas förrän i samband med att den så kallade nya gymnasielagen antas sommaren 2018.

Migrationsöverdomstolen 21 december 2017: Prejudikat: Mål: UM 13518-17, MIG 2017:28

Migrationsverket har publicerat en kommentar om den nya gymnasielagen och hur den ska tolkas (SR 29/2018). Bland annat bedömer Migrationsverket att den som har en inneliggande ansökan om verkställighetshinder (begäran om ny prövning av asylärende på grund av nya omständigheter) pausas vid ansökan enligt nya gymnasielagen.

En annan omtvistad regel i Migrationsverkets ställningstagande är att ett första beslut från Migrationsverket räknas som första beslut enligt gymnasielagen även om ärendet återförvisas från en domstol. Detta innebär att den som fått vänta kortare tid än 15 månader på det första beslutet inte omfattas av gymnasielagen även om detta beslut upphävs och ungdomen får vänta mycket längre på ett gällande första beslut. Det innebär också att den som var minderårig vid det upphävda beslutet inte omfattas av gymnasielagen även om personen hunnit fylla 18 vid nästa första beslut. Senare kom detta att upphävas av Migrationsöverdomstolen som påpekade att ett upphävt beslut inte har någon rättsverkan. Men ytterst få kunde få rättelse i efterhand.

Migrationsverket uppdaterar den 5 september 2018 sin vägledning för tolkning av den nya gymnasielagen (SR 32/2018). För att omfattas måste ungdomen ha sökt asyl senast den 24 november 2015. Just vid den tiden var antalet barn som anlände utan vårdnadshavare så stort att många fick vänta ett tag innan asylansökan registrerades. Nu bedömer Migrationsverket att barn som registrerades som asylsökande senare än den 24 november 2015 kan omfattas ändå, förutsatt att det går att spåra en viljeyttring i form av tjänsteanteckning hos en kommun senast den 24 november.

Många ungdomar börjar nu söka spår från sina första dagar i Sverige, från första boendet eller annan personal de haft kontakt med. Det kommer att visa sig svårt att bevisa när de anlände eftersom det inte alltid finns någon tidig tjänsteanteckning. Dessutom ska viljan att söka asyl ha bekräftats i kontakt med Migrationsverket nära i tid efter kontakten med kommunen. I domstolsärenden kommer det också att visa sig att domarna inte följer Migrationsverkets linje att asylansökan kan registreras av en kommun.

Problematiken beskrevs av juriststudenten Anders Roos i en examensuppsats, där han avslutningsvis konstaterade att ”själva utformningen av nya gymnasielagens datumrekvisit är en grundläggande orsak till rättsosäkerheten i tillämpningen av rekvisitet i migrationsdomstolarna”.

Hämta uppsatsen från Lunds universitet: Rätts(o)säkerheten i nya gymnasielagen: En undersökning av utformningen och migrationsdomstolarnas tillämpning av nya gymnasielagens datumrekvisit i relation till viljeyttringar att ansöka om asyl

Målet som Migrationsöverdomstolen tar upp gäller en person från Afghanistan som fick avslag för att Migrationsverket ansåg att han inte riskerade förföljelse eller var särskilt utsatt på hemorten. Migrationsverket nämnde också att det inte fanns något som tydde på att resvägen till hemorten inte skulle vara säker. Men Migrationsöverdomstolen anser att det inte gjorts någon ordentlig utredning av resvägen, vilket behövs när landet är osäkert. Domstolen påpekar att det inte gäller praktiska hinder utan vilken behandling personen skulle kunna råka ut för på vägen. Vilka aktörer som behärskar områdena, förekomsten av våld mm behöver utredas med aktuell landinformation.

Migrationsverkets referat med länk till domstolens: Migrationsöverdomstolens dom den 2 september 2019 i MIG 2019:14 (UM 536-19)

Det har under lång tid rått praktiskt verkställighetshinder för utvisningar till Gaza, på grund av att det inte varit möjligt att passera Egypten. I augusti 2019 bedömde Migrationsöverdomstolen att det praktiskt hindret inte föreligger längre. Migrationsverket följer i november upp domen genom ett rättsligt ställningstagande (SR 32/2019) där det framgår att utvisningsbeslut kan verkställas via Egypten. Samtidigt anser Migrationsverket att det förändrade säkerhetsläget i Gaza kan spela roll vid en ny prövning. Gaza bedöms vara i väpnad konflikt, vilket innebär att vissa asylsökande efter individuell bedömning kan få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Inget myndighetsskydd anses finnas i Gaza och inte heller möjlighet till internflykt. Migrationsverket anser fortfarande att barns situation i Gaza är en sådan särskilt ömmande omständighet som skulle kunna ge uppehållstillstånd om inte familjen har skyddsbehov. Men under den tillfälliga lagen krävs dessutom att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande. Detta innebär att utvisningsbeslut för barn kan fattas trots att det strider mot barnets bästa.

Att barnkonventionen blir lag är efterlängtat bland dem som berörs av asylpolitiken. Det finns förhoppningar om att större hänsyn ska tas till barn i migrationsärenden. Men Migrationsverkets expert liksom en del debattörer påminner om att barnkonventionens krav om att väga in barnets bästa redan fanns i utlänningslagen. Barnrättslagen inför inte någon ny grund för uppehållstillstånd, men den kan få betydelse på andra sätt.

Sveriges Radio Ekot 28 december 2019 (intervju med Migrationsverkets rättsexpert): Barnkonventionen stärker inte rätten för asylsökande barn

Syre 31 december 2019: Barnkonventionen blir svensk lag – men omfattar inte alla barn

SvT Nyheter 31 december 2019: Kritik mot barnkonventionen som lag: ”Inte särskilt tydlig med vad som ska gälla”

Unicef 1 januari 2020: Ökad kompetens och tydliga prioriteringar avgörande när barnkonventionen blir lag

Migrationsverket uppdaterar den 25 november det rättsliga ställningstagandet om hur asylsökande från Syrien ska bedömas (RS/022/2020). Den påtagliga skillnaden är att män mellan 18 och 42 generellt kan betraktas som flyktingar eftersom de riskerar att kallas in till militärtjänst, detta med ledning av en EU-dom, C-238/19. Bestraffning för värnpliktsvägran är i sig inte skyddsgrundande, men i Syrien skulle fullgörande av militärtjänst innebära att personen tvingades begå krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. Den enda möjligheten att undgå detta är att vägra, vilket ger upp till fem års fängelse – och militärtjänst måste ändå göras.

Ett antal personer från Syrien som riskerar inkallelse men har fått avslag från Migrationsverket före EU-domen, kommer senare att beviljas asyl efter överklagande.

Regeringen har föreslagit att Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna ska få behandla känsliga personuppgifter för att kontrollera att it-system fungerar och utveckla ny teknik.  för att kunna delta i det internationella samarbetet. Myndigheterna anser att de behöver kunna pröva och utveckla ny teknik för kontroll av biometriska uppgifter, som till exempel teknik för ansiktsigenkänning. Sådant krävs numera i EU-lagstiftningen om gränskontroller mm.

Den 11 november 2020 beslutade riksdagen om att införa dessa befogenheter för myndigheterna i utlänningsdatalagen. Lagändringen träder i kraft den 1 december 2020.

Riksdagens samlingssida med betänkandet, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut

Den 23 november kom regeringen med ett förslag till justering i förordningen om tillämpning av den tillfälliga lagen. Med anledning av det svåra läget på arbetsmarknaden under pandemin ansåg regeringen att det ska räcka med anställningsavtal som gäller ett år framåt vid beslutstillfället som villkor för permanent uppehållstillstånd (när andra villkor är uppfyllda). Hittills har det krävs två års anställning vid beslutstillfället. På grund av reglerna om anställningsskydd är detta i praktiken lika med fast anställning. Försörjningskravet gäller dels skyddsbehövande som försöker få permanent tillstånd i samband med förlängning, dels de ungdomar som söker permanent tillstånd enligt gymnasielagen. Dessa ungdomar riskerar utvisning om försörjningskravet inte uppfylls.

En förordning kan beslutas av regeringen, men regeringen underställde ändå frågan riksdagen – efter fyra dagars remisstid. I riksdagen stöddes det endast av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det räckte inte och utskottet tillkännagav till regeringen att ändringen inte borde genomföras.

Justitiedepartementet 23 november 2020: Promemorian om försörjningskravet

Riksdagen 9 december 2020: Samlingssida med betänkandet, riksdagsdebatten, omröstning och beslut

Migrationsöverdomstolen behandlar den 5 januari ett ärende som gäller fortsatta studier enligt den så kallade gymnasielagen. Frågan var om ansökan skulle behandlas trots att det tillstånd som eleven haft hade löpt ut. Ansökan avvisades av Migrationsverket som för sent inkommen. Det står inget i lagen om när ansökan ska ha kommit in och Migrationsverket anser att i sådana fall gäller allmänna principer. Men Migrationsöverdomstolen anser att någon sådan allmän princip inte finns i gymnasielagen, eftersom det finns flera paragrafer där det tvärtom förutsätts att personen ska ”ha haft” uppehållstillstånd. Ett första uppehållstillstånd enligt gymnasielagens senaste utformning kan ges även till en person med ett verkställbart utvisningsbeslut. Det går därför inte att läsa in att ansökan enligt paragrafen om fortsatta studier ska göras innan tidigare uppehållstillstånd löpt ut. Ansökan ska behandlas i sak.

Hämta från kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen: Mål UM 9719-20, MIG 2021-1, Prejudikat

Regeringen har föreslagit lättnader i gymnasieregelverket, bland annat för att pandemin gjort det svårt för personer som nyss gått ut gymnasiet att direkt få minst två års anställning. Förslaget berör villkoren för att få permanent uppehållstillstånd på grund av egen försörjning för de ungdomar som efter asylansökan fått uppehållstillstånd för att gå ut gymnasiet. De skulle få ett år på sig att skaffa arbete, istället för sex månader. Studiemedel för studier på deltid skulle kunna ingå i försörjningen om ungdomen också arbetar. Yrkesintroduktionsanställning skulle räknas som anställning och ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Alla riksdagspartier utom Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot förslaget som därmed föll. Argumenten från socialförsäkringsutskottet var bland annat att arbetslöshet ska bekämpas med den ekonomiska politiken, inte med ytterligare särreglering för denna grupp.

Riksdagen den 9 juni 2021: Samlingssida med betänkandet, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut

Migrationsverket publicerar den 9 juni 2021 ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetsläget i Jemen. En bedömning av flyktingskap eller individuellt skyddsbehov på grund av risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ska alltid göras. Men enligt ställningstagandet pågår fortfarande en internationaliserad inre väpnad konflikt. Den stora påverkan på civilbefolkningen gör att det föreligger en personlig risk för alla och envar att drabbas av urskillningslöst våld bara genom att vistas i landet, liksom vid det förra ställningstagandet 2016. Därmed är kriterierna för alternativt skyddsbehov uppfyllda.

Hämta ställningstagandet RS/076/2021 från Migrationsverkets databas Lifos

Migrationsöverdomstolen prövar den 17 december 2021 ett fall om en tvååring som lider av en svårdiagnosticerad och komplicerad sjukdom som bland annat lett till avtagande njurfunktion. Migrationsverket och migrationsdomstolen ansåg att familjen skulle kunna bosätta sig i Bagdad, där avancerad vård finns. Efter underinstansernas beslut har framkommit att pojken kommer att behöva njurtransplantation eller kronisk dialys för att överleva och att denna vård för barn kräver särskild kompetens, som inte finns i Irak. Migrationsverket ifrågasätter att sådan expertis kommer att behövas. Verket lägger i sitt yttrande dessutom stor vikt vid det ekonomiska åtagandet för Sverige som ett uppehållstillstånd skulle innebära, genom att andra med ovanliga diagnoser skulle kunna söka sig hit. Även Migrationsöverdomstolen konstaterar att barnets bästa ska vägas mot andra samhällsintressen, men landar i att barnets bästa i det här fallet – då barnet föddes här och har en livshotande sjukdom som inte kan behandlas i hemlandet – väger tyngre än de ekonomiska intressena. Domen är den första vägledande dom där särskilt ömmande omständigheter på grund av vårdbehov bedöms och innehåller bland annat resonemang om hur principen om barnets bästa ska tillämpas.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen: Mål nr UM 15232-20, MIG 2021-18

Migrationsöverdomstolen behandlar den 1 mars 2022 ett ärende som gäller förlängning efter spårbyte. En kvinna hade efter avslag på asylansökan fått arbetstillstånd och kunde stanna med sina tre barn. Hon arbetade som personlig assistent, anställd av ett assistansbolag. Under hennes anställning övergick brukaren till att anlita ett nytt assistansbolag, men alla assistenterna fick sina anställningar överflyttade till den nya firman. Kvinnan anmälde bytet av arbetsgivare till Migrationsverket. När hon senare ansökte om förlängning av arbetstillståndet fick hon ändå avslag för att den nya arbetsgivaren inte hade annonserat tjänsten inom EU. Detta krävs inte vid spårbyte och kvinnan överklagade. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att samma regler ska gälla vid förlängning oavsett om arbetstillståndet först gavs efter spårbyte. En ny arbetsgivare ska annonsera tjänsten innan en tredjelandsmedborgare får anställas. Det är assistansbolaget som är arbetsgivare, inte brukaren.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen: Mål UM 908-21, MIG 2022:3

Migrationsverket publicerar dem 5 april 2022 ett rättsligt ställningstagande om prövning enligt massflyktsdirektivet (för personer från Ukraina) när det samtidigt finns skäl för andra typer av uppehållstillstånd. Generellt gäller att massflyktsdirektivet alltid går före. En person kan bara ha ett uppehållstillstånd åt gången. Normalt prövas olika skäl i prioriteringsordningen först flyktingskäl, därefter andra skyddsskäl, därefter ömmande omständigheter osv. Men när en person kan omfattas av massflyktsdirektivet ska den rätten prövas först, enligt kapitel 21 i utlänningslagen. Den som söker asyl eller har en pågående asylansökan ska alltså i första hand få tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. När detta beviljats kan frågan om status prövas. Omfattas personen inte av massflyktsdirektivet fortsätter prövningen av asylansökan som vanligt. På samma sätt kommer personer från Ukraina som ansöker om arbetstillstånd eller familjeanknytning ändå att prövas enligt kapitel 21 i första hand. Om ansökan på någon annan grund lämnas in efter att personen redan har fått tillfälligt skydd kan den avvisas. Även en person med lagakraftvunnet utvisningsbeslut kan bedömas enligt kapitel 21, om personen inte utvisats på grund av brott. Återreseförbud som Sverige utfärdat kan även hävas.

Hämta ställningstagandet RS/005/2022 från Migrationsverkets databas Lifos

Migrationsöverdomstolen tar den 31 maj upp ett mål som rör en döv man som flytt från Al-Shabaab i Somalia. Mannen har utvecklat ett eget teckenspråk som bara hans familj förstår. Av allt att döma har han även andra funktionshinder. Vid asylutredningen närvarade tolkar och teckenspråkstolkar som upprepade gånger påpekade att mannen inte verkade förstå frågorna, att de inte heller förstod vad han försökte uttrycka och att han tycktes härma tolkarna. Trots detta fick mannen avslag med motivering att hans uppgifter varit osammanhängande och motstridiga. Ombudet bad migrationsdomstolen att invänta en utredning som pågick av mannens funktionsnedsättning och att kalla hans syster som vittne. Migrationsdomstolen avslog överklagan utifrån det befintliga materialet utan muntlig förhanding trots att mannens trovärdighet ifrågasatts. Migrationsöverdomstolen underkänner domen och slår fast att migrationsdomstolen inte har utrett saken ”som dess beskaffenhet kräver”.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen: Mål UM 1584-22, MIG 2022:4

En vägledning från EU:s asylbyrå EUAA för bedömning av skyddsbehov för asylsökande från Somalia publicerades den 15 juni. Denna innehöll en genomgång av vilka aktörer som kan utgöra förövare och vilka regioner inom landet som kontrolleras mer eller mindre av regeringstrogna styrkor, lokala styrkor, Al Shabaab, klanmiliser med flera. Vägledningen innehåller också genomgång av personprofiler för vilka som kan riskera förföljelse som innebär flyktingstatus och vilka som på grund av risk för dödsstraff, tortyr eller motsvarande kan vara alternativt skyddsbehövande. Risken för urskillningslöst våld behandlas region för region. Det finns ingen region där alla och envar kan anses skyddsbehövande. Vidare behandlas möjligheten till skydd av staten, Al Shabaab eller klaner (ingen av dessa kan generellt ge skydd, bortsett från myndigheterna i de delar av Somaliland som är oomtvistade). Internt flyktalternativ diskuteras utifrån både region och klantillhörighet, resvägar och en rad möjliga individuella omständigheter. Slutligen avhandlas även möjliga orsaker till uteslutning från skyddsstatus.

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande som kommer den 22 juni (RS/006/2022) länkar i de flesta avsnitt direkt till EUAA:s vägledning. De egna skrivningarna utgörs av förklaringar till indelningen av regioner med avseende på våldsnivån och vissa kompletteringar beroende på landinformation som kommit fram senare än den EUAA har använt.

Den 1 juli kommer Migrationsverkets uppdaterade rättsliga ställningstagande om Irak (RS/007/2022), som är uppbyggt på liknande sätt. Även detta hänvisar i avsnitt efter avsnitt till EUAA:s rapport om säkerhetsläget i Irak, såsom vilka aktörer som utövar förföljelse, vägledning för bedömning av flyktingstatus för särskilda profiler mm. Allvarlighetsgraden i olika regioner  tydliggörs genom en färgkodad tabell över regionerna. Ingen region anses vara i en sådan situation att ”alla och envar” löper en verklig risk för allvarlig skada. Men urskillningslöst våld förekommer i en rad provinser, med hög nivå i Diyala, Dohuk och Ninewa, lägre nivå i Danbar, Bagdad, Erbil, Kirkuk och Salah al-Din samt på mycket låg nivå i Sulaymaniya.

EUAA: Country Guidance Somalia 2022

Migrationsverket: Prövning av skyddsbehov för medborgare från Somalia

EUAA: Country Guidance Iraq 2022

Migrationsverket: Prövning av skyddsbehov för medborgare från Irak

Den 15 mars 2022 publicerade Riksrevisionen rapporten ”I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål”. Enligt rapporten präglas Migrationsdomstolarnas hantering av asylmål av långa handläggningstider och stora regionala skillnader. Resursbrist är huvudorsaken, enligt granskningen.

Ur rapporten: ”Tiden för väntan på dom har ökat sedan 2016 och varierar kraftigt mellan Sveriges fyra migrationsdomstolar. Sedan 2013 är det endast Migrationsdomstolen i Stockholm som, under enstaka år, har varit i närheten av att nå regeringens mål att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader.

Omkring hälften av handläggningstiden i ett asylmål består av liggtid, då ingen aktiv handläggning sker. Liggtiderna har ökat mellan 2015 och 2020, och varierar mellan domstolarna. Den domstol som har längst handläggningstider, Migrationsdomstolen i Göteborg, har också längst liggtider. Inte minst ger väntan på muntlig förhandling upphov till liggtid vid domstolen.

Riksrevisionens bedömning är att de främsta orsakerna till liggtiderna beror på faktorer som ligger utanför migrationsdomstolarnas ansvarsområde. Variationer i ökad tillströmning av asylmål och sammansättningen av asylmål vid domstolarna är exempel på sådana yttre faktorer. Brist på förhandlingssalar och ekonomiska förutsättningar för att förstärka personalresurserna är andra exempel.”

Riksrevisionens rapport behandlas i en skrivelse från regeringen till riksdagen den 26 juli 2022. Regeringen välkomnar rapporten och framhåller att en rad åtgärder har vidtagits för att förkorta handläggningstiderna vid migrationsdomstolarna, bland annat författningsändringar som möjliggör att mål kan överlämnas mellan domstolar. I skrivelsen sägs att regeringen följer löpande domstolarnas behov av resurser liksom det arbete som domstolarna och Domstolsverket bedriver för att utveckla verksamheten. I och med skrivelsen anser regeringen att rapporten är slutbehandlad.

Riksrevisionen 15 mars 2022: I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål (RiR 2022:5) 

Justitiedepartementet 26 juli 2022: Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Den 6 september 2022 antar regeringen en proposition med förslag till ändring i utlänningslagen om miniminivån för att få arbetstillstånd. Nivån om 13.000 kronor i månaden som gällt länge är ursprungligen beräknad så att arbetstagaren inte ska behöva försörjningsstöd. Nu ska formuleringen i lagen ändras så att ”försörja sig” byts ut mot ”uppnå en god försörjning”.

Någon detaljnivå sätts inte i lagen. Förslag som nämns i propositionen är att knyta nivån till konsumentprisindex, att höja nivån med de ca 40% som lönenivån höjts sedan arbetskraftsinvandring i nuvarande form infördes eller att fastställa en miniminivå på 70% av medianlönen i branschen. Regeringen föreslår att innebörden av kravet ”god försörjning” ska regleras i förordning.

Observera att detta förslag inte hade behandlats av riksdagen när arbetet med Tidslinjen avslutades.

Läs mer och hämta propositionen från regeringens webbplats