UtvÀrdering av insatser för ensamkommande barn och ungdomar i UmeÄ 2012-2013: Slutrapport
Ă r: 2014
Typ av text: UtvÀrderingsrapport
Publicerad av: UmeÄ universitet
SprÄk: Svenska
Författare: Malin Eriksson, Mehdi Ghazinour, Anders Hanberger, Joakim Isaksson och Malin E. Wimelius
Antal sidor: 64
TillgÀnglig pÄ: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:724286/FULLTEXT03.pdf
Vad texten handlar om
Redovisning av huvudresultat frĂ„n forskningsprojektet âHur fungerar samhĂ€llets insatser för ensamkommande flyktingungdomar?â, som syftade till att âutvĂ€rdera mottagningssystemet och insatser för ensamkommande ungdomar i UmeĂ„, samt att öka kunskapen om ungdomarnas egna förmĂ„gor att etablera sig i Sverige i form av att bygga sociala nĂ€tverkâ (s. 5).
Viktigaste resultat
– Boendepersonal upplever otillrĂ€cklig kommunal vĂ€gledning och stöd för boendenas arbete och roll i mottagningssystemet. Gode mĂ€n upplever rollen som god man/vĂ„rdnadshavare som oklar samt att det att beskriva vad uppdraget innebĂ€r, vilket leder till en stor variation i det stöd ensamkommande ungdomar fĂ„r. Ăven skolpersonal beskriver en ambivalens gĂ€llande sitt uppdrag i relation till ensamkommande ungdomar.
– Ungdomarna upplever bemötandet frĂ„n olika professionella aktörer som generellt positiv. De efterfrĂ„gar âgenuin omsorgâ frĂ„n alla aktörer. LandsmĂ€n Ă€r dock den aktör som inger ungdomarna störst trygghet.
– âUr ett mĂ„ngkulturellt perspektiv framstĂ„r samhĂ€llets insatser och mottagningssystemet i UmeĂ„ frĂ€mst inriktat pĂ„ att integrera ungdomarna i den svenska majoritetskulturens normer. Vidare kĂ€nnetecknas mottagningssystemet och insatserna i UmeĂ„ av en svag och i det nĂ€rmaste obefintlig kommunal styrning och uppföljningâ (s. 5).
– I delrapporten presenterades sex slutsatser. En del av de förĂ€ndringar som gjorts under 2013 har legat i linje med delrapportens slutsatser och rekommendationer. FörĂ€ndringar som gjorts under 2014 har inte uppmĂ€rksammats.
– â1. Det saknas klar politisk styrning och vĂ€gledning av mottagandet av ensamkommande i UmeĂ„. Aktörerna har fĂ„tt tolka sina uppdrag och samordna insatserna. Det brister Ă€ven i uppföljningen av insatserna pĂ„ kommunnivĂ„; man vet inte hur det gĂ„r för ungdomarna nĂ€r de lĂ€mnat systemet.
2. Kommunens sju mÄl för mottagandet har delvis uppfyllts. MÄlen Àr kortsiktiga och handlar om vad ensamkommande har rÀtt till ifrÄga om mottagande och insatser, men inte vilka effekter som kommunen vill att mottagandet och insatserna ska leda till. Det saknas ocksÄ integrationsmÄl. Att man delvis uppfyllt mÄlen bör ocksÄ tolkas i förhÄllande till att mÄlen Àr lÄgt stÀllda.
3. SamhÀllets insatser har bidragit till att stödja, stÀrka och förbereda ungdomarna pÄ att leva i Sverige och till att socialisera dem till vad som förvÀntas och krÀvs för att anpassa sig till och finna en plats i det svenska samhÀllet, men ungdomarna har inte integrerats vÀl i samhÀllet.
4. Mottagandet och samhĂ€llets insatser prĂ€glas frĂ€mst av anpassning till rĂ„dande normer dĂ€r alla medborgares rĂ€ttigheter och skyldigheter i Sverige betonas och dĂ€r man förvĂ€ntas stĂ„ pĂ„ egna ben nĂ€r man lĂ€mnat systemet. NĂ€r integrationen inte lyckas söker sig ungdomarna till sina landsmĂ€n. [âŠ] Det Ă€r oftast med landsmĂ€nnen som ungdomarna utvecklat starka band (sammanbindande socialt kapital). NĂ€r de lĂ€mnar systemet försvĂ„ras samtidigt kontakter med personer/organisationer som hjĂ€lpt till i integrationenâ (s. 53-54).
Perspektiv/teoretiska begrepp
MÄngkulturellt perspektiv, styrningsperspektiv, interorganisatorisk samverkan, domÀnperspektiv, resiliens/motstÄndskraft samt socialt kapital.
Metoden för studien
âRapporten baseras pĂ„ intervjuer och fokusgruppsintervjuer med aktörer i mottagningssystemet. Dessutom har ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av mottagandet och samhĂ€llets insatser undersökts genom en enkĂ€t och intervjuer. De nyckelaktörer som undersöks i rapporten Ă€r boendena, socialsekreterare som arbetar med ensamkommande ungdomar, skolan, samt gode mĂ€n/vĂ„rdnadshavare. DĂ€rutöver baseras rapporten pĂ„ offentliga utredningar, gĂ€llande regelverk, forskningsrapporter, artiklar och annan relevant dokumentationâ (s. 5).
Ev policy-rekommendationer
â1. De olika aktörernas uppdrag skulle behöva förtydligas och det skulle behövas en mer utvecklad (politisk) mĂ„lsĂ€ttning och vĂ€gledning för UmeĂ„ kommuns mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, samt uppföljning av mottagandet och insatserna pĂ„ kommunnivĂ„.
2. Skolans roll och stÀllning i mottagningssystemet behöver stÀrkas bl.a. genom att tillÄta skolan att ingÄ i ledningsgruppen och i andra samverkansgrupper pÄ lika villkor som övriga aktörer.
3. Verksamheternas ledningar bör aktivt och fortlöpande föra diskussioner om vÀrdegrund med personal och gode mÀn om deras ibland varierande syn pÄ ungdomarna och hur det formar verksamhetens insatser, samt tillvarata ungdomarna som resurs i mottagningssystemet (se 5.5).
4. Aktörerna bör i ett tidigt skede identifiera och samverka kring enskilda ungdomars behov av sÀrskilt stöd. EKBU i behov av sÀrskilt stöd bör utredas enligt gÀllande lagstiftning (sÄsom t.ex. socialtjÀnstlagen och skollagen).
5. Aktörerna bör utveckla och pröva nya sĂ€tt att frĂ€mja integrationen som tillvaratar resurser i civilsamhĂ€llet. Exempelvis skulle man kunna arrangera integrationsdagar dĂ€r ungdomarna i systemet och som lĂ€mnat systemet, företrĂ€dare för alla aktörer, lokala föreningar, personer med erfarenhet frĂ„n andra kommuner m.fl. samlas kring ett tema nĂ„gra gĂ„nger per Ă„râ (s. 54).
