Sammanfattning av publikation

Ascher, Backlund, Mattsson & Munthe, 2018 🔗

Stöd till ensamkommande barn och unga: Effekter, erfarenheter och upplevelser – Systematisk litteraturöversikt och etiska och samhĂ€lleliga aspekter

År: 2018

Typ av text: Rapport

Publicerad av:  SBU

SprÄk: Svenska

Författare: Henry Ascher; Åsa Backlund; Titti Mattsson & Christian Munthe

Antal sidor: 128

TillgĂ€nglig pĂ„: 

https://www.sbu.se/contentassets/

Vad texten handlar om 

Studien syftar dels till att undersöka vetenskapligt dokumenterade effekter av olika stödjande insatser, frĂ„n socialtjĂ€nst, hĂ€lso- och sjukvĂ„rd samt skola för ensamkommande barn och unga, genom en systematisk litteraturöversikt. DĂ€rutöver beskriver den forskning som belyser ensamkommande barns och ungas egna upplevelser och erfarenheter av dessa stödjande insatser och deras effekter, utifrĂ„n vad som frĂ€mjar och hĂ€mmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hĂ€lsa och funktionsförmĂ„ga. 

Viktigaste resultat

– Inga vĂ€lgjorda kontrollerade studier som undersökt eller jĂ€mfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga fanns i den systematiska litteraturgenomgĂ„ngen. 

– GenomgĂ„ngen resulterade i sju övergripande teman: 

‱ “SĂ€kerhet och kontroll: En grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning. Ensamkommande barns och ungas upplevelser av trauma och förlust, i kombination med osĂ€kerhet om framtiden, innebĂ€r en brist pĂ„ grundlĂ€ggande trygghet, kontroll och sĂ€kerhet. Det prĂ€glar starkt tillvaron och pĂ„verkar vĂ€lbefinnandet och förmĂ„gan att hantera sin vardag och sina svĂ„righeter samt att kunna se en framtid. ‱ Det nya landet: BĂ„de möjligheter och svĂ„righeter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara pĂ„ de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svĂ„righeter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhĂ€llelig kontext. Allt detta kan hĂ€mma en positiv utveckling av hĂ€lsa, integration och funktionsförmĂ„ga. 

‱ Att hantera svĂ„righeter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svĂ„righeter) sĂ„som undvikande, flykt och positivt tĂ€nkande, kan fungera frĂ€mjande men ibland ocksĂ„ hindrande för hĂ€lsa, integration och funktionsförmĂ„ga. Religion kan upplevas som betydelsefull för vĂ€lmĂ„ende och förmĂ„ga att hantera svĂ„righeter.

‱ Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgĂ„ng till skola och aktiviteter Ă€r viktigt. Ensamkommande barn och unga framhĂ„ller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt mĂ„ltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlĂ€rning, vĂ€lmĂ„ende och relationer. Betydelsen av stöd och rĂ„d frĂ„n vuxna i skola och i förhĂ„llande till skola och utbildning understryks. NĂ€r det gĂ€ller skolan som plats för att utveckla relationer med jĂ€mnĂ„riga beskrivs bĂ„de positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att mĂ„ bra, bygga sociala relationer och Ă„terskapa mening i tillvaron. 

‱ Relationer: Stöd och vĂ€gledning frĂ„n vuxna Ă€r betydelsefullt, kontakt med jĂ€mnĂ„riga viktigt men ocksĂ„ svĂ„rt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vĂ€gledning, stöd, kontinuitet och möjlighet till inflytande och sjĂ€lvstĂ€ndighet i relation till vuxna. Relationer till jĂ€mnĂ„riga upplevs som viktigt men ocksĂ„ svĂ„rt. Relationer till biologisk familj innebĂ€r bĂ„de saknad och stöd. Beroende pĂ„ kvaliteten i relationerna kan de fungera hĂ€mmande eller frĂ€mjande för vĂ€lbefinnande och utveckling. 

‱ SocialtjĂ€nst och hĂ€lso- och sjukvĂ„rd: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjĂ€nsten som viktig för grundlĂ€ggande stöd, men ocksĂ„ att stödet inte Ă€r tillrĂ€ckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd frĂ„n hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. 

‱ Identitet och tillhörighet: Att fĂ„ ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strĂ€var efter att bĂ„de bevara modersmĂ„l och kultur, och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och stödja dem. De kan kĂ€mpa med att fĂ„ ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sĂ€tt att skapa en kontinuitet med tidigare erfarenheter. sammanfattning 9 stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser” (s. 7-8). 

– “Ensamkommande barn och unga Ă€r en heterogen grupp. Ett flertal studier pekar pĂ„ skillnader sĂ„vĂ€l mellan olika tidsperioder som mellan olika krig och konflikter, ursprungslĂ€nder, socioekonomiska förhĂ„llanden och inte minst mellan individer, till exempel nĂ€r det gĂ€ller uppvĂ€xtförhĂ„llanden, skolgĂ„ng och social bakgrund. Erfarenheterna frĂ„n tiden före flykten, och vad som bidragit till flyktbeslutet, skiljer sig och Ă€ven erfarenheterna frĂ„n sjĂ€lva flykten kan variera. Mötet mellan Ă„ ena sidan individerna och grupperna och Ă„ andra sidan mottagningssystemen – vilka ocksĂ„ kan skilja sig avsevĂ€rt Ă„t bĂ„de mellan och inom lĂ€nder – pĂ„verkar hĂ€lsa, vĂ€lbefinnande och möjligheter att integrera sina tidigare erfarenheter till det nya livet i det nya sammanhanget. Som ett komplement till generella insatser krĂ€vs en flexibilitet för att Ă€ven kunna ge ett individuellt anpassat stöd. Studier visar att ensamkommande barn och unga kan uppfatta kategoriseringen som ensamkommande som stigmatiserande, nĂ„got som Ă€r viktigt att ta hĂ€nsyn till i mötet med dem” 8(s. 97). 

– “Resultaten i vĂ„r rapport pekar mot att flera olika typer av insatser, förhĂ„llningssĂ€tt och strukturer, var för sig eller tillsammans i olika kombinationer, kan ha positiva eller negativa effekter pĂ„ ensamkommande barns och ungas mĂ„ende och möjligheter till anpassning till ankomstlandet och att olika aspekter ofta överlappar och pĂ„verkar varandra. Detta avspeglar den genomgripande och komplexa livssituation ensamkommande barn och unga befinner sig i. Effekten av enskilda faktorer och insatser hĂ€nger dĂ€rmed kanske frĂ€mst samman med och Ă€r beroende av sammanhanget och av andra faktorer. Det Ă€r dĂ€rför en individuellt anpassad palett av insatser som tillsammans kan utgöra ett stöd. Denna del av översikten stĂ€rker bilden av att omrĂ„det bjuder en ovanligt stor komplexitet” (s. 99). 

– “Sist men inte minst Ă€r en frĂ„ga av ytterst stor vikt för mĂ„nga ensamkommande barn och unga lĂ€ngtan efter att kunna Ă„terförenas med familjemedlemmar. VĂ„r översikt visar hur saknad efter liksom oro och ansvar för familjemedlemmar prĂ€glar tillvaron för mĂ„nga ensamkommande barn och unga” (s. 110).

Metoden för studien

Systematisk litteraturöversikt av forskning som belyser ensamkommande barns och ungas upplevelser och erfarenheter av vad som frĂ€mjar och hĂ€mmar en positiv utveckling, innehĂ„llande 29 artiklar som publicerade mellan 2004 och 2017. Fem artiklar handlar om ensamkommande barn och unga i Sverige, 3 Ă€r frĂ„n andra nordiska lĂ€nder, 15 frĂ„n andra europeiska lĂ€nder och 6 frĂ„n USA. Totalt  519 informanter, 136 av dessa Ă€r flickor. Det vanligaste ursprungslandet i studierna Ă€r Afghanistan, övriga ursprungslĂ€nder Ă€r bland annat Somalia, Eritrea, Sudan och Nigeria.

Ev förslag för vidare granskning

Uppföljande longitudinella kohortstudier för att utvĂ€rdera betydelsen av post-migrationsfaktorer sĂ„vĂ€l i den nĂ€ra vardagsmiljön, pĂ„ strukturell nivĂ„ och pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„. 

  • Kontrollerade studier för att utvĂ€rdera specifika insatser, exempelvis anpassat boendestöd, anpassad hĂ€lso- och sjukvĂ„rd, anpassade behandlingsinsatser. 
  • Stödinsatser för yngre ensamkommande barn relaterat till Ă„lder och psykosocial utveckling. 
  • Ensamkommande flickors sĂ€rskilda situation och behov av stöd. 
  • Hur tillgodoses behoven hos ensamkommande med specifika behov, till exempel barn och unga med funktionsvariationer eller ensamkommande HBTQ-ungdomar? 
  • Forskning kring stödinsatser för ensamkommande barn och unga i sĂ€rskilt utsatta situationer, till exempel som har ett missbruk, lever som gatubarn eller utsatts för trafficking.

Sammanfattad av: Alva Nissen