Hur brister i förståelsen av barns rättigheter hindrar en rättssäker prövning av barns asylskäl 

År: 2009

Typ av text: Bokkapitel, ingår i Current Themes in IMER Research

Publicerad av: Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM) and Department of International Migration and Ethnic Relations (IMER)

Språk: Svenska

Författare: Monica Jacobsson och Lars Olsson

Antal sidor: 19

Tillgänglig på: https://mau.diva-portal.org/smash/record.

Vad texten handlar om 

En kartläggning av läget för barn (främst i familj) i den svenska asylprocessen ett år efter reformeringen av det svenska asylsystemet, utifrån ett kartläggningsprojekt av Rädda Barnens som pågick mellan 2006-2008. En kritisk granskning över huruvida barn får sina rättigheter tillgodosedda, hur och i vilken omfattning barn har kommit till tals i asylprövningen, vad som framkommit avseende deras egna skäl för uppehållstillstånd och hur och i vilken omfattning beslutsfattarna tagit hänsyn till dessa egna skäl för uppehållstillstånd. Innehåller en genomgång av innebörden av begreppet “barnspecifik förföljelse” samt internationell rätt avseende barns asylskäl, inklusive EG-rättsliga regler, samt rättstillämpningen hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna. 

Viktigaste resultat

– “Vi har inte kunnat identifiera många avgöranden från migrationsdomstolarna där man gör en utförlig prövning av barns skyddsskäl” (s. 35). 

– “Kartläggningen – och de vägledande besluten – visar på brister i att tydligt skilja ut enskilda barns skäl från familjens. Bedömningar av barns skyddsskäl sväljs av en bedömning av familjens situation” (s. 39). 

– “Migrationsverket tar inte heller i sina riskbedömningar hänsyn till de speciellt allvarliga konsekvenserna för barn av otillräcklig tillgång till mat och hälsovård (jfr. Barnrättskommittén 2005). De asylsökande barnens personliga ställning och förhållanden, inklusive faktorer som deras bakgrund, kön och ålder, beaktas inte heller. Det leder till att Migrationsverket inte gör någon bedömning (åtminstone ingen explicit sådan) av huruvida de handlingar barnen har blivit eller skulle kunna bli utsatta för, på grundval av deras personliga omständigheter, skulle innebära förföljelse eller allvarlig skada. Denna minimiregel som återfinns i EU-rätten efterlevs alltså inte” (s. 39). 

– “I vår undersökning återfinns referenser till landinformation som är direkt relevant för bedömningar av barnets skäl i endast sju av 43 beslut och i två av 15 domar. Det torde av den sparsamma användningen av landinformation stå klart att det antingen råder en brist på information om barnets mänskliga rättigheter i de ursprungsländer som denna kartläggning gäller, eller så saknas förståelse, vilja och kunskap om vikten av att använda sig av landinformation som en grund för bedömningen av barns asylärenden” (s. 41).

– Prejudikat saknas: “Migrationsverket hänvisar till ett tydligt relevant prejudikat i ett beslut av 43 i kartläggningen. Visserligen har en viss tid förflutit sedan besluten i kartläggningen fattades, men i skrivande stund har Migrationsöverdomstolen ännu inte avgjort ett fall som ger vägledning i hur bedömningen av barns skyddsskäl ska gå till” (s. 41). 

– En bedömning av barnets bästa görs i “mindre än hälften av alla fall, och då huvudsakligen i samband med prövningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger. Vad som heller inte närmare utvecklats i svensk rätt är resonemang kring att upplevelsen och följderna av rättighetskränkningar inte är desamma för barn och vuxna” (s. 41).

Metoden för studien

Skriftligt material, beslut fattade under en period om några veckor under våren 2007 vid Migrationsverkets asylprövningsenheter i Malmö, Göteborg och Stockholm. 

Sammanfattad av: Alva Nissen