Den reglerade invandringen och barnets bästa: Barns rätt till familjeliv och privatliv enligt barnkonventionen, Europakonventionen, EU-rätten och svensk utlänningslagstiftning

År: 2019

Typ av text: Doktorsavhandling

Publicerad av: Stockholms universitet

Språk: Svenska, engelsk sammanfattning

Författare: Louise Dane

Antal sidor: 542

Tillgänglig på: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1343690/FULLTEXT02.pdf

Vad texten handlar om

Behandlar staters rätt att reglera invandring i relation till barns lagstadgade rätt till respekt för privatliv och familjeliv, samt principen om barnets bästa. Genom att analysera barnkonventionen, Europakonventionen, EU-rätten och den svenska utlänningslagstiftningen undersöker avhandlingen hur principen om barnets bästa samt rätten till privat- och familjeliv regleras samt relaterar till det statliga intresset att reglera invandring. Specifikt fokus riktas mot de offentligrättsliga principerna om legalitet, objektivitet och proportionalitet. En modell för intresseavvägningar mellan barnets bästa, rätten till familjeliv och privatliv och reglerad invandring presenteras “i syfte att underlätta för rättstillämpare att – utifrån gällande rätt – säkerställa att intresseavvägningar i ärenden som rör barns rätt till respekt för familjeliv och privatliv i en migrationsrättslig kontext sker på ett vis där dessa rättssäkerhetskrav respekteras” (s. 417).

Viktigaste resultat

– Flera rättskällor aktualiseras och samspelar (EU-rätten, Europakonventionen, barnkonventionen samt svensk utlänningslagstiftning).

– Förskjutningar över tid i rättens innehåll: “Av den studie som genomförts kan bl.a. konstateras att EU-domstolen i sin praxis utvecklat starka rättigheter kopplade till unionsmedborgarskapet som har påverkan även på sådana situationer som historiskt sett ansetts höra till medlemsstaternas egen kompetens. Vidare kan konstateras att såväl innebörden av rätten till respekt för privat- och familjeliv som innebörden av principen om barnets bästa successivt har getts mer konkret innehåll genom att tolkas och tillämpas av domstolar. Främst av Europadomstolen men även av EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen. Dessa rättigheter, som till följd av (olika) utdragna politiska förhandlingar och kompromisser varit vaga vid konventionsstatens tillträde till konventionerna har på så vis med åren kommit att tolkas på vis som stärkt enskilda migranters rättsställning” (s. 406).

– Proportionerliga inskränkningar är tillåtna, såväl Europakonventionen, EU:s rättighetsstadga och barnkonventionen ställer “krav på att en intresseavvägning genomförs där proportionaliteten av att neka vistelserätt bedöms. Det får således anses klart att i samtliga migrationsärenden som rör rätten till vistelse i Sverige där det antingen finns familjemedlemmar eller etablerat privatliv, vilket är en stor mängd ärenden, måste en prövning göras av om det är acceptabelt att neka tillstånd med hänsyn till svenska konventionsåtaganden. En sådan bedömning handlar i slutändan om att genomföra en intresseavvägning där rättstillämparen har att avgöra om en rimlig balans (proportionalitet) har nåtts mellan de olika – rättsligt relevanta – intressen som aktualiseras i ärendet” (s. 408).

– Barnets bästa men även intresset av reglerad invandring är viktiga faktorer att beakta, och det tycks oklart vad intressena innebär samt vilket som ska väga tyngst. Det “framgår att det finns konsensus om att barnets bästa är en viktig faktor att beakta vid en proportionalitetsbedömning förutsatt att ett barn berörs av ett beslut – oavsett om det är barnet, dess familjemedlem eller allihop som befinner sig i Sverige. Vad som får anses mindre tydligt är hur beaktandet av barnets bästa faktiskt sker och vilken vikt barnets bästa tillmäts. Av Europadomstolens praxis kan dock slutsatsen dras att domstolen kräver av konventionsstater att de tillräckligt tydligt visar hur barnets bästa beaktats samt att barnets bästa har tillmätts tillräcklig vikt. Samtidigt kan konstateras att sådana tydliga redogörelser för hur barnets bästa har beaktats och bedömts ofta saknas i svensk praxis” (s. 408).

– “Whether a restriction of the right to private and family life is proportionate is determined by the specific circumstances in the individual case. However, the research conducted demonstrates that there is a lack of guidance concerning which circumstances Swedish legal actors can and should consider, as well as the weight that should be attributed to the considered circumstances. The interest of immigration control is particularly ambiguous. The thesis identifies four types of circumstances that the Swedish lawmaker appears to suggest legal actors consider within this interest; (a) public order and security, (b) maintenance and enforcement of immigration control, (c) national economic well-being (including number of migrants), and (d) protection of the rights and freedoms of others. Lack of clear guidance is problematic, particularly in light of the principles of legality, objectivity and proportionality, as the outcomes of cases depend on what individual legal actors choose to consider. Vague guidance on what constitutes relevant circumstances may also contribute to the problem of poorly formulated decisions as identified in previous research. In order to increase the probability of legal actors rendering more correct decisions – on the basis of applicable law – a fivestep model is presented: (1) identifying private and/or family life (2) identifying the child’s best interests (3) identifying the underlying motivations linked to the interest of immigration control (4) listing the arguments for and against granting residence in Sweden and (5) determining which interests should prevail” (Abstract).

Metoden för studien

Genom analys av rättskällor och praxis, i form av författningar, prejudikat, förarbeten och doktrin, gällande internationella konventioner och fördrag samt nationell lagstiftning undersöks gällande rätt utifrån Europakonventionen, barnkonventionen, EU-rätten samt svensk nationell utlänningslagstiftning.

“När det gäller analysen av samspelet mellan rättskällorna använder jag mig av offentligrättsliga idéer om rättssäkerhet och god förvaltning för att bearbeta och analysera mitt rättsliga material. Mer specifikt använder jag mig av de grundläggande rättssäkerhetsprinciperna om legalitet, objektivitet, proportionalitet samt skyldigheten för myndigheter och domstolar att motivera sina beslut och domar” (s. 25).

Ev policy-rekommendationer

– Säkerställ att barn kan få tillgång till sina rättigheter.

– Se över och förtydliga utlänningslagstiftningen.

– Uttala att en intresseavvägning sker.

– Ge vägledning till rättstillämparen

– Tydliggör innebörden av det rättsliga intresset av reglerad invandring

– Fundera på om rättstillämparen bör ta politiska beslut

– Tydliggöra vilken vikt olika intressen är tänkta att ha

Ev förslag för vidare granskning

Vilka förutsättningar migrationsmyndigheterna har att fatta korrekta beslut: “Här vore det intressant att undersöka i vilken utsträckning praktiserande jurister ges tid och möjlighet att följa med i utveckling av praxis, att diskutera med medarbetare eller att på andra vis få tillräckliga kunskaper och rimliga möjligheter att utföra sitt arbete. Frågor som skulle kunna undersökas närmare är bl.a. hur migrationsmyndigheterna organiseras, kompetensnivå (och vidareutbildningsmöjligheter) hos personal, arbetsrutiner (inkl. krav på effektivitet) samt vilken vägledning som finns för handläggningen” (s. 468).