Sammanfattning av publikation

Calleman, 2017 🔗

RÀtt till arbete, arbetsrÀtt och försörjningskrav för asylsökande

År: 2017

Typ av text: Bokkapitel

Publicerad av:  Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2017 

SprÄk: Svenska

Författare: Catharina Calleman

Antal sidor: 19

TillgÀnglig pÄ: http://arbetsratt.juridicum.su.se/Filer/PDF/

Vad texten handlar om 

I denna artikel diskuteras de lagstiftningar och migrationspolitiska tillĂ€mpningar frĂ„n 90-talet till de senaste reformerna som introducerades 2015/2016 och frĂ„gan som rörde arbete för asylsökande, “ett Ă€mne dĂ€r mĂ„nga olika intressen och konflikter Ă€r inblandade” (s. 40). 

Texten analyserar de olika lagĂ€ndringar som gĂ€llde för beviljandet av uppehĂ„llstillstĂ„nd  med fokus pĂ„ den komplexa relationen mellan asylinvandring, arbete och försörjning sĂ€rskilt dĂ„ man sedan 80-talet ansĂ„g att ett pressande behov för arbetskraftsinvandring saknades (s. 41).

Viktigaste resultat

Regleringarna av arbetskraftsinvandringens lagstiftningar och asylpolitiken som skett under Ären som syftat till att skapa tydliga administrativa och juridiska riktlinjer mellan uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av arbete eller pÄ grund av asyl har lett till ytterligare komplexa frÄgor sÄsom integration och mÀnskliga rÀttigheter. Detta gÀller inte minst de reformer som introducerats i 2015/2016 som har fÄtt mycket kritik av bl.a. annat Röda Korset, RÀdda Barnen, Sveriges advokatsamfund, UNHCR, TCO, SACO, och Àven lagrÄdet (s. 50).

Texten betonar de svĂ„ra och komplexa processerna för Sveriges migrationspolitik att leva upp till kraven frĂ„n internationella konventioner samt att det Ă€r mycket svĂ„rt att sĂ€rskilja arbetskraftsinvandring frĂ„n asylinvandring. “En spĂ€nning rĂ„der mellan kravet pĂ„ att asylsökande ska försörja sig och principen att asylrĂ€tten och arbetsmigration ska hĂ„llas isĂ€r. En annan spĂ€nning finns mellan intresset av att de asylsökande arbetar och försörjer sig och intresset av att begrĂ€nsa antalet sökande till Sverige. Det finns ocksĂ„ en motsĂ€ttning mellan krav i lagstiftningen pĂ„ relativt goda, kollektivavtalsenliga, anstĂ€llningsvillkor i olika sammanhang och de skyddssökandes eget intresse av att fĂ„ stanna i landet.” (s. 53) Den nya lagstiftningen (2016:752) om tillfĂ€lliga begrĂ€nsningar av möjligheten att fĂ„ uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige tĂ€nks ”ska anpassa det svenska regelverket till miniminivĂ„n enligt EU-rĂ€tten och internationella konventioner.” (s. 50) och den har “steg för steg lett till att grĂ€nserna mellan arbetskraftsinvandring och asylsökandes arbete suddas ut” och principen om “att hĂ„lla isĂ€r asylrĂ€tten och arbetskraftsinvandringen har helt övergivits” (s. 53)

”Den nya lagstiftningen innebĂ€r att de som kategoriseras som flyktingar eller alternativt skyddsbehövande under lagens giltighetstid bara kan fĂ„ tidsbegrĂ€nsade uppehĂ„llstillstĂ„nd. En person som bedöms vara flykting kan enligt huvudregeln fĂ„ ett tidsbegrĂ€nsat uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ tre Ă„r och en person som bedöms vara alternativt skyddsbehövande kan fĂ„ ett tidsbegrĂ€nsat uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ tretton mĂ„nader (5 § 2 och 3 st. TillfL). Kvotflyktingar kan fortsatt fĂ„ permanenta uppehĂ„llstillstĂ„nd. Ensamkommande barn och familjer med barn under 18 Ă„r som bedöms vara i behov av skydd, omfattas inte av lagen – om de har ansökt om asyl senast 24 november 2015 – utan kan ocksĂ„ fĂ„ permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd. Personer som i utlĂ€nningslagen definieras som â€Ă¶vrigt skyddsbehövande” och som tidigare kunde fĂ„ uppehĂ„llstillstĂ„nd av det skĂ€let, kan inte fĂ„ det. De tidsbegrĂ€nsade uppehĂ„llstillstĂ„nden för flyktingar och alternativt skyddsbehövande Ă€r tĂ€nkta att senare kunna förlĂ€ngas, om det fortfarande finns skyddsskĂ€l. De tillstĂ„nd som beviljats pĂ„ tre Ă„r kommer dĂ„ troligen inte att behandlas enligt tillfĂ€llig lagstiftning utan enligt den ”vanliga” lagstiftningen, d.v.s. enligt utlĂ€nningslagen” (ss. 51-52)

TvĂ„ krav stĂ€lls nu för familjeĂ„terförening. Det ena kravet gĂ€ller en prognos om möjligheterna att fĂ„ permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd. De som anses vara flyktingar ska ha rĂ€tt att förenas med sin familj, om de anses ha vĂ€lgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd (6 § i TillfL).64 De alternativt skyddsbehövande har rĂ€tt till familjeĂ„terförening pĂ„ samma villkor, om deras ansökan om asyl har registrerats före den 24 november 2015 (7 § TillfL).” (s. 52)

”Ett villkor för familjeĂ„terförening Ă€r att flyktingen eller den alternativt skyddsbehövande personen i Sverige kan försörja de anhöriga (9 § TillfL). Försörjningskrav som villkor för familjeĂ„terförening har funnits redan tidigare, men inte för flyktingar. I april 2010 infördes ett allmĂ€nt försörjningskrav för uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ grund av anknytning. Det innebar att ett uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ grund av anknytning fick beviljas endast om den person, som utlĂ€nningen Ă„beropade anknytning till, kunde försörja sig och hade en bostad av tillrĂ€cklig storlek och standard för sig och utlĂ€nningen (5 kap. 3b § UtlL).67 Kravet gĂ€llde dĂ„ att personen i Sverige (anknytningspersonen) kunde försörja sig sjĂ€lv och frĂ„n försörjningskravet gjordes ett antal viktiga undantag, bland annat för flyktingar och alternativt skyddsbehövande (5 kap. 3c § UtlL). De regler som införts nu gĂ€ller Ă€ven för flyktingar och alternativt skyddsbehövande och innebĂ€r att anknytningspersonen ska kunna försörja inte bara sig sjĂ€lv utan ocksĂ„ familjemedlemmen och ha en bostad av tillrĂ€cklig standard för bĂ„da.” (s. 51)

”Permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd ska under perioden bara kunna meddelas till personer som kan försörja sig. För permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd för flyktingar och alternativt skyddsbehövande krĂ€vs dĂ€rmed nu samma anstĂ€llningsvillkor som för arbetskraftsinvandrare.” (s. 51)

Perspektiv/teoretiska begrepp

Migrationspolitik, arbetskraftsinvandring, asylsökande, försörjningskravet 

Metoden för studien

  • statistisk 
  • policy analysis

Ev förslag för vidare granskning

  • “Kommer reglerna att fungera som en positiv drivkraft eller kommer svĂ„righeten att förutse framtida beslut att ha en negativ effekt pĂ„ etableringen?” (54)
  • “Vilken inverkan förslag eller eventuell lagstiftning om straff för arbetsgivare som bryter mot reglerna om arbetstillstĂ„nd kommer att fĂ„ för arbetsgivarnas benĂ€genhet att erbjuda anstĂ€llningar till asylsökande eller före detta asylsökande?” (54-55).

Sammanfattad av: Hammam Skaik