Socialtjänstens kontakter med barn i papperslöshet om barns rätt till trygghet och skydd 

År: 2016

Typ av text: Akademisk artikel

Publicerad av: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift. 39:3/154, s. 31-47

Språk: Svenska

Författare: Annika Staaf & Torun Elsrud

Antal sidor: 17

Tillgänglig på: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1088875&dswid=-2910
[Ej offentligt tillgänlig, astract via länk]

Vad texten handlar om 

“I denna artikel belyses samhällets ansvar att tillhandahålla skydd vid akuta situationer för barn i papperslöshet. De krav på samhällsskydd som särskilt kommer att diskuteras och problematiseras är dels när papperslösa barn befinner sig i ekonomisk utsatthet, dels när barnen misstänks fara illa.” (32)

Viktigaste resultat

• “skyddet för barn i papperslöshet brister vid socialtjänstens handläggning och beslutsfattande” (31)
• “Barnkonventionens bestämmelser om barnets bästa och barns lika rättigheter och värde samt mera uttryckliga stadganden om rätt till social trygghet och skydd mot övergrepp omfattar alla barn, oavsett legal status. Trots det visar denna studie hur myndigheter, men även andra verksamheter, inte sällan hanterar papperslösa barn som en andra klassens människor, vilka behandlas sämre och erhåller ett lägre skydd mot missförhållanden.” (31)
• “Den mest frekventa typen av insats som papperslösa ansöker om hos socialtjänsten är försörjningsstöd, vilket är ett relativt förväntat resultat. I den nationella studien utgörs dessa ärenden av drygt 35 % (45 respondenter) och i den lokala av drygt 45 % (14 respondenter) av samtliga möten med papperslösa. Särskilda insatser för barn och ungdomar är den näst mest sökta typen av biståndsärenden, med 24 respondenter (19 %) i den nationella studien. Övriga alternativ i enkäten bestod av kategorierna familjerättsliga ärenden, våld i nära relation, missbruk och kategorin annat.” (40)
• “10 % av responderande IFO-chefer i den na44. Se mer om metod och material på s. 4. tionella studien inte ansåg att överhuvudtaget några insatser är rimliga att erbjuda papperslösa (här avses gruppen papperslösa som helhet) i försörjningsärenden. De ansåg sålunda att det lagstiftade yttersta ansvaret inte är rimligt att erbjuda papperslösa. Ett akut försörjningsstöd till gruppen papperslösa barnfamiljer ansågs vidare vara rimligt att erbjuda enligt 35 % av respondenterna i den nationella studien. Hela 77,5 % av respondenterna i den lokala studien (Malmö stad) ansåg det däremot vara rimligt att ge akut försörjningsstöd till barnfamiljer i papperslöshet. Här föreligger stor skillnad i resultatet mellan arbetsledningens (IFO-chefers) och handläggande socialsekreterares uppfattningar i frågorna, vilket är intressant. Resultatet skulle kunna ge stöd för att direktkontakt med den person som ärendet rör kan främja en mera generös (och i detta fall en mera korrekt) tolkning och tillämpning av gällande regler.” (40)
• “I den nationella studien angav respondenterna att de istället för att inleda ett ärende om ekonomiskt bistånd ibland har hänvisat den papperslösa till andra myndigheter, men även till frivilligorganisationer och trossamfund” (40)
• “Respondenterna anger att det ofta saknas kommunala riktlinjer för hur frågor avseende papperslöshet skall hanteras av socialtjänsten. I den nationella studien angav 87 % av respondenterna att kommunerna saknade skriftliga riktlinjer och ännu fler, 93 %, saknade särskilda riktlinjer för barn i papperslöshet. Drygt 6 % visste inte om några riktlinjer avseende papperslösa existerade.46 I den sista, öppna, frågan i enkäterna ställdes frågan om det var annat som borde lyftas fram kring papperslöshet och socialtjänstens arbete eller om det fanns några övriga tillägg eller kommentarer till frågorna. Svaren på den sista frågan visade främst att respondenterna uppfattade en oklarhet i handläggningen av ärenden om papperslösa och de efterlyste riktlinjer och allmänna råd. “ (41)
• “ Svaren ger uttryck för att enskilda handläggare har mycket olika uppfattningar om vad som bör erbjudas papperslösa biståndssökande, vilket troligen påverkar bedömningen, i synnerhet eftersom tydlig- och enhetliggörande riktlinjer ofta saknas.” (41)
• “De papperslösa familjer som organisationen varit i kontakt med och som fått hjälp av dem vid kontakter med socialtjänsten har ofta varit familjer där våld förekommit mot mamman och ibland även barnen. Det är enligt organisationens representanter tydligt att socialtjänsten tar ansvar för att barnen inte ska fara illa i sådana situationer. De anser vidare att det går att få bistånd vad avser sådana barn- och ungdomsärenden, men att så fort det blir tal om ekonomi för familjen så försvåras arbetet.” (42)
• “IP 2 från annan storstad anser att socialtjänsten ställer alltför höga krav på att vistelse i kommunen ska styrkas av individen genom folkbokföringsutdrag (som papperslösa inte kan få), personlig inställelse (i samtal inför inställelsen informeras sökanden om att socialtjänsten inte kan garantera att polis inte finns på plats, trots rådande sekretess) eller liknande. ”Uppfylls inte detta krav blir ansökan inte ens ett ärende där formella beslut som att avvisa eller avslå den kan fattas, utan den bara försvinner in i råd- och stödverksamheten. Går barnen i kommunalt belägen skola brukar dock det räcka för vistelse”, säger IP 2. Fungerande skolgång (och förskola) blir således av stor betydelse för ärenden om försörjningsstöd inom socialtjänsten” (42)
• “Ett mycket begränsat antal kommuner i Sverige har antagit riktlinjer om papperslösa barns rätt till fullt försörjningsstöd och en rätt till bostad för hela familjen, istället för reducerat stöd genom så kallad nödnorm. I dessa få kommuner har Barnkonventionens bestämmelser använts i syfte att tolka socialtjänstlagen så att den mest fördelaktiga och bästa lösningen för barnet uppnås, såsom konventionen och socialtjänstlagen stadgar. Dessvärre förefaller många gånger socialtjänsten istället agera tvärt emot dessa barnrättsliga bestämmelser genom att näst intill omöjliggöra försök att lämna in papperslösa barnfamiljers biståndsansökningar eller åberopa krav på styrkt vistelse i kommunen som inte går att uppfylla. Andra strategier förefaller vara att inte tolka muntliga ansökningar som en ansökan, vilken ska prövas, bistås med information, blanketter och i övrigt underlätta för den enskilde att ha med myndigheten att göra. Utöver det uppställs ibland villkoret att den papperslösa biståndssökanden ska medverka till sin egen avvisning eller utvisning för att få bistånd. Eller så får familjen höra att handläggaren kommer att besluta om avslag, utan att ens ha utrett deras situation, eftersom familjen själv har försatt sig i sin nödsituation och kan avhjälpa den genom att åka hem.” (45)

“Den i sammanhanget mest betydelsefulla utkrävbara rättigheten återfinns i 4 kap. 1 § SoL, rätten till bistånd, med förtydligande preciseringar i främst 4 kap. 3 § SoL och 2 kap. 1 § SoF. Personer som inte själva eller med annan hjälp kan komma upp till en skälig levnadsnivå har rätt att erhålla bistånd från socialtjänsten. Det är dock enbart personer med så kallad laglig vistelse i Sverige som anses ha rätt till en skälig levnadsnivå, det vill säga rätten till samtliga delar av försörjningsstödet (hel riksnorm) samt stöd för andra eventuella behov, det vill säga för sin livsföring i övrigt. I 2 kap. 1 § SoL föreskrivs emellertid ett yttersta ansvar för samtliga individer som vistas i kommunen för vistelsekommunens socialtjänst. Vistelsekommunen ansvarar för akuta insatser varefter bosättningskommunen (eller hemlandet) tar över ansvaret för därefter uppkomna biståndsbehov, med några angivna undantag. Ibland kan det dock uppstå svårigheter att avgöra vilken kommun som skall bära ansvaret efter den akuta insatsen, om den enskilde inte har någon stadigvarande bosättningskommun.33 Reglerna har relevans för papperslösa eftersom de saknar folkbokföringsadress och inte heller kan få en sådan så länge de inte har tillstånd att vistas i Sverige.” (37)

“Personer som bara tillfälligt vistas i landet, till exempel utländska turister, andra som behöver akut hjälp, vilka går att jämföra med papperslösa, har ansetts omfattas av vistelsekommunens yttersta ansvar. Rätten till bistånd är i sådana situationer dock begränsad till att avhjälpa akuta nödsituationer. Ett visst stöd för en sådan tillämpning vad avser personer som inte har laglig vistelse i landet finns i målet RÅ 1995 ref 70, men även Kammarrättens mål nr 4557-04 samt i yttrande från JO 1994/95 sid 272. Någon generell rätt till full biståndsnorm enligt reglerna i 4 kap 3 § SoL har inte ansetts föreligga för papperslösa eftersom de hävdas kunna avhjälpa sin nöd genom att åka hem, se Kammarrättens mål nr 3595-07, mål nr 4920-08 och mål nr 1007-09. Det finns inte tydligt preciserat vad akuta (nöd)situationer är, utan motiven uttalar att om den enskilde inte klarar sin dagliga livsföring så har en nödsituation uppstått.” (37-38)

“Vad som är en nödsituation måste avgöras genom en individuell prövning, på samma sätt som vad kommunen skall bistå med inte heller är preciserat, utan måste avgöras från situation till situation. Det rör sig dock om sådana grundläggande behov en människa har för att klara daglig livsföring, det vill säga mat för dagen, livsuppehållande mediciner eller tak över huvudet. Bistånd till bostad är i princip bara aktuellt om personen har behov av så kallat skyddat boende eller annars har särskilda svårigheter att själv tillhandahålla en lämplig bostad på den reguljära marknaden. Vidare bör kläder för att inte frysa ingå samt annat bistånd i syfte att avhjälpa nöden på egen hand. Det sista innebär att praxis fastställt att kostnader för biljett hem till bosättningskommun eller hemlandet (ofta via ambassaden, konsulatet eller migrationsverket) ingår. “ (38)

“I ett fåtal kommuner, till exempel Malmö stad, stadgar de lokala riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd sedan år 2014 att barn i papperslöshet skall erhålla fullt försörjningsstöd enligt sedvanliga bestämmelser i 4 kap 3 § st. 1 p. 1 SoL och 2 kap 1 § SoF.37 Deras föräldrar erhåller dock enbart en reducerad (riks-)norm för att undvika en nödsituation. Dessutom kan familjen enligt riktlinjerna beviljas bistånd till boende för att barnen ska uppnå skälig levnadsnivå. Anledningen till att papperslösa barn erhåller fullt försörjningsstöd anges vara att Malmö stad beaktar ett barnrättsperspektiv och principen om barnets bästa.” (38)

Perspektiv/teoretiska begrepp

“Den överordnade teoretiska utgångspunkten är rättssociologisk och artikeln avser att belysa såväl de i rättskällorna angivna förutsättningarna vid socialtjänstens handläggning avseende rätten till bistånd för papperslösa barn, som hur dessa rättsliga förutsättningar tolkas och tillämpas av socialtjänsten i praktiken.” (33)

Diskretionär makt

Gräsrotsbyråkrati

“socialpsykologisk teoretisk inspiration från Asplunds (1987) resonemang om abstrakt socialitet” (33)

Metoden för studien

“fyra empiriska delstudier baserade på samhällsvetenskaplig metod.” (33)

“Resultaten från delstudierna härrör från två enkätundersökningar, en nationell och en lokal (Malmö stad) samt från två intervjustudier. Den nationella enkätstudien riktade sig till enhetschefer inom socialtjänstens individoch familjeomsorg (IFO), medan den lokala studien istället riktade sig mot socialarbetare, oftast biståndshandläggare, vilka mer direkt kom i kontakt med papperslösa.” (34)

“Dessvärre var svarsfrekvensen låg till mycket låg.13 Det finns således inte möjlighet att hävda några generaliserbara resultat, men de kan ändå användas att framföra tämligen grundade hypoteser.” (35) 

“Enkätresultaten kompletterades med två intervjustudier, utförda antingen i grupp eller enskilt, i vilka det ställdes liknande frågor som i enkäterna. Den första intervjustudien innehöll frågor till tjänstemän (totalt femton personer) inom olika delar av socialtjänsten som kommit i kontakt med papperslösa i samband med tjänsteutövningen. Den andra intervjustudien utfördes med representanter (totalt fem personer) för en ideell organisation i Sveriges tre storstadsregioner, vilka möter papperslösa barn, deras familjer och ibland även ensamkommande barn.” (35)

Ev policy-rekommendationer

“Barnkonventionens bestämmelser om barnets bästa och barns lika rättigheter och värde samt mera uttryckliga stadganden om rätt till social trygghet och skydd mot övergrepp omfattar alla barn. I så motto överensstämmer Malmö stads riktlinjer om fullt försörjningsstöd och bostad åt barn i papperslöshet uppenbart bättre med konventionens intentioner. När konventionen blir inkorporerad och direkt tillämpbar i svensk lag torde detta vara något för övriga kommuner att begrunda.” (46)

Sammanfattad av: Josefin Åström