Sammanfattning av publikation

Zamacona Aquirre, 2012 🔗

Förvar under lupp

År: 2012

Typ av text: Rapport

Publicerad av:  Röda Korset

SprÄk: Svenska

Författare: Maite Zamacona Aguirre

Antal sidor: 70

TillgÀnglig pÄ: http://d20tdhwx2i89n1.cloudfront.net/image/upload/ffiesvu23cq2djwms3gx.pdf

Vad texten handlar om 

Rapporten Ă€r en del av Svenska Röda Korsets projekt ”Förvar under lupp” (medfinansierat av Europeiska flyktingfonden) vilket syftar till att öka kunskapen om förvarsinstitutets tillĂ€mpning hos berörda aktörer (lagstiftaren, rĂ€ttstillĂ€mparen och andra berörda myndigheter samt asylsökande och bitrĂ€den/ombud) i Sverige, samt Ă€ven att bidra till att rĂ€ttssĂ€kerheten i förvarsbeslut ökar genom att sprida resultat och rekommendationer frĂ„n undersökningen. MĂ„let med projektet Ă€r Ă€ven att bidra till att belysa hur förvarsinstitutet anvĂ€nds i Sverige genom att studera om det tillĂ€mpas enligt intentionen i utlĂ€nningslagen, det vill sĂ€ga att tillĂ€mpande myndigheter iakttar restriktivitet vid bedömningen av förvarsfrĂ„gor och att förvarstagna utlĂ€nningar endast i undantagsfall placeras i kriminalvĂ„rdsanstalt, hĂ€kte eller polisarrest. För att undersöka om den nuvarande regleringen tillĂ€mpas enligt lagstiftarens intention, studeras enskilda förvars- och placeringsbeslut samt domar med fokus pĂ„ hur de rĂ€ttsliga och faktiska grunderna för besluten motiveras. Studien genomförs utifrĂ„n ett svenskt perspektiv och genom en analys av ett representativt antal beslut och domar under en begrĂ€nsad tidsperiod (totalt 953 st).

Viktigaste resultat

“Bristen pĂ„ tillĂ€mpning av proportionalitetsprincipen Ă€r nĂ„got som genomsyrar resultatet av studien. Detta kommer till uttryck i besluten om förvarstagande, i bedömningarna om huruvida det föreligger synnerliga skĂ€l för förlĂ€ngning av förvarstiden samt vid beslut om placering i kriminalvĂ„rd, hĂ€kte eller polisarrest. Det gĂ„r inte att utlĂ€sa av besluten och domarna huruvida en individuell prövning av principen i varje enskilt fall faktiskt har genomförts. Om en intresseavvĂ€gning Ă€ndock Ă€r gjord Ă€r den i vart fall inte motiverad eller dokumenterad i beslutet eller avgörandet – nĂ„got som torde vara en förutsĂ€ttning.

     Den alternativa metoden till förvar som den svenska lagstiftningen ger möjlighet till, uppsikt, anvĂ€nds inte i den utstrĂ€ckning som lagstiftaren avsett. Resultatet visar att det i den absoluta majoriteten av besluten inte görs nĂ„gon individuell bedömning av om den, för den enskilde, lindrigaste Ă„tgĂ€rden uppsikt kan anvĂ€ndas i stĂ€llet för förvar. I beslut och avgöranden frĂ„n Migrationsverket och domstolarna förs sĂ€llan nĂ„got resonemang om varför inte uppsikt kan anses tillrĂ€ckligt. I beslut frĂ„n Polisen refereras inte ens till lagstiftningen om uppsikt. Utan uttryckligt lagstöd om vilken Ă„tgĂ€rd som ska övervĂ€gas initialt tycks det inte vara sjĂ€lvklart för de tillĂ€mpande myndigheterna att först övervĂ€ga om syftet med ett eventuellt förvarstagande kan uppnĂ„s genom att utlĂ€nningen stĂ€lls under uppsikt. 

     Analysen visar att det sĂ€llan förekommer en sammantagen bedömning vid beslut om verkstĂ€llighetsförvar. Det Ă€r sĂ€rskilt tydligt dĂ„ individen vid nĂ„got tillfĂ€lle uttalat en ovilja att Ă„tervĂ€nda till hemlandet. Oaktat övriga omstĂ€ndigheter tas detta ofta som intĂ€kt för att personen kommer undanhĂ„lla sig en framtida verkstĂ€llighet och kan dĂ€rmed föranleda beslut om förvar frĂ„n myndigheten. Detta skiljer sig frĂ„n individer som uttalat att de kommer medverka till en eventuell verkstĂ€llighet dĂ€r man i vissa fall, trots dessa uttalanden, beaktat övriga, personliga omstĂ€ndigheter som Ă€ndĂ„ föranlett ett beslut om förvar.

     Studien visar att avskiljandet i praktiken inte tillĂ€mpas enligt lagstiftarens intention. BestĂ€mmelsen om avskiljande anvĂ€nds inte sjĂ€lvstĂ€ndigt utan endast som en förutsĂ€ttning för ett beslut om kriminalvĂ„rdsplacering. FrĂ€msta anledningen till att placera förvarstagna personer i kriminalvĂ„rd, hĂ€kte eller polisarrest pĂ„ grund av sĂ€kerhetsskĂ€l Ă€r att Migrationsverkets lokaler och personal inte Ă€r rustade för att ta hand om individer som visar hotfullt beteende eller personer med sjĂ€lvskadebeteende. Detta leder till att personer som visar sjĂ€lvskadebeteende mĂ„nga gĂ„nger placeras inom kriminalvĂ„rden enbart pĂ„ den grunden att de utgör en fara för sig sjĂ€lva” (s. 6-7).

Ev policy-rekommendationer

“Enligt proportionalitetsprincipen borde varje kontroll- eller tvĂ„ngsĂ„tgĂ€rd som vidtas föregĂ„s av en intresseavvĂ€gning i syfte att pröva om olĂ€genheterna med Ă„tgĂ€rden stĂ„r i rimlig proportion till vad som stĂ„r att vinna med den. Bristen pĂ„ tillĂ€mpning av proportionalitetsprincipen Ă€r en röd trĂ„d som gĂ„r genom alla analyserade beslut. Resultatet visar att nĂ„gon sĂ„dan avvĂ€gning i regel inte görs idag 
 Även om det har hĂ€vdats att proportionalitetsprincipen gĂ€ller utan lagstöd visar analysen i rapporten att den inte tillĂ€mpas som avsetts. Resultat frĂ„n rapporten tyder pĂ„ att det Ă€r otydligt för tillĂ€mpande myndigheter huruvida proportionalitetsprincipen Ă€r tillĂ€mplig eller ej. Förvarsutredningen har föreslagit att en bestĂ€mmelse i utlĂ€nningslagen om att en kontroll- eller tvĂ„ngsĂ„tgĂ€rd endast fĂ„r anvĂ€ndas om den stĂ„r i rimlig proportion till syftet med Ă„tgĂ€rden bör införas. VĂ„rt resultat visar att en kodifiering av principen dĂ€r det tydligt framgĂ„r att en intresseavvĂ€gning mĂ„ste föregĂ„ sĂ„vĂ€l ett beslut om en kontroll- eller tvĂ„ngsĂ„tgĂ€rd som genomförandet av den Ă€r önskvĂ€rd” (s. 62-63). 

Metoden för studien

Undersökningen bygger pÄ kvalitativ analys av hur förvarsbeslut frÄn Migrationsverket och Polisen, placeringsbeslut frÄn Migrationsverket samt avgöranden om förvar och placering frÄn de tre migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen motiveras.

Sammanfattad av: Alva Nissen