Är detta seriöst? En studie av anhöriginvandring till Sverige

År: 2010

Typ av text: Doktorsavhandling 

Publicerad av:  Lunds universitet, Socialhögskolan

Språk: Svenska

Författare: Annika Rosén

Antal sidor: 289

Tillgänglig på: https://portal.research.lu.se/ws/files/3830938/1715976.pdf

***Författaren har jobbat på Migrationsverket och fattat beslut i 14 av fallen som analyseras***

Vad texten handlar om 

“Syftet med avhandlingen är att belysa hur myndighet respektive berörda individer hanterar anhöriginvandring till Sverige, hur de tolkar begreppet seriöst förhållande och hur föreställningar om begreppet seriöst förhållande konstrueras. Syftet är vidare att analysera och förstå hur föreställningar om begreppet seriöst förhållande påverkar praktiken. “ (10) 334 ärenden från år 2002 hos Migrationsverket, både avslag och bifall, har studerats statistiskt samt till viss del textanalytiskt. 

Viktigaste resultat

“Invandring på grund av familjeskäl, anhöriginvandring är den vanligaste anledningen till att människor invandrar till Sverige.” (9)

“Oavsett att detaljer kring anhöriginvandringsregler förändras så kvarstår handläggarnas och beslutsfattarnas handlingsutrymme, vilket ständigt är intressant att utforska och tydliggöra. Handläggarna och beslutsfattarna har ett handlingsutrymme vid sin tillämpning av Utlänningslagen. De genomför en selektion och en kategorisering då de väljer handläggningsform och beslutsutfall. “ (10)

“har jag uttryckligen belyst att det finns ett handlingsutrymme som myndighetens tjänstemän agerar inom. Inom ramen för detta handlingsutrymme frångår tjänstemännen sedvanliga utredningsrutiner och väljer att inte intervjua parterna i vissa fall. Handläggarna och beslutsfattarna använder även sitt handlingsutrymme då de grundar besluten på annat än det som uttryckligen framkommit i beslutsunderlaget.” (187)

“Genomgången av det empiriska materialet i denna avhandling visar att muslimer och personer med arabiskklingande namn förfördelas och oftare får avslag än personer som inte är muslimer eller har arabiskklingande namn (se t.ex. tabell 8 och tabell 20 samt regressionsanalys 1-2).” (236)

“Handläggningen på Migrationsverket bygger på en kategorisering av individer och den leder även till en kategorisering av individer. Resultatredovisningen i kapitel 8 visar att svenska medborgare på flera sätt privilegieras jämfört med referenspersoner som inte är svenska medborgare.” (237)

“Samtidigt är det möjligt inom ramen för svensk anhöriginvandring och lagstiftning att män i Sverige aktivt väljer ut unga kvinnor att gifta sig och skaffa barn med genom arrangerade äktenskap, och där kvinnan inte synes ha något aktivt val (se fall 5 och 8 i kapitel 7). Det tycks alltså ske en balansgång mellan den officiella jämlikheten, den där det är omöjligt att skaffa sig tillgång till någon annans kropp, och den diskursiva praktik som utvecklas på Migrationsverket där förfarandet accepteras inom ramen för lagen. Utlänningslagen (och andra lagar) som till synes är könsneutrala har en viktig roll att fylla för att rättssystemet ska uppfattas som rättvist, både avseende utformning och hur det tillämpas (Svensson 2008). Lagen och dess tillämpning, alltså den diskursiva praktiken som handlar om ett reproducerande av kvinnlig underordning, är normerande på så sätt att den påverkar hur individer (sökande, referenter, handläggare och beslutsfattare) uppfattar t.ex. män, kvinnor och seriösa förhållande. Analysen av empirin i denna avhandling visar att män ges fördelar och privilegier jämfört med kvinnor avseende handläggning och bifall.” (240)

“Handläggarens val och selektion av handläggning, att göra den t.ex. kort eller lång, kan åskådliggöras i en modell, se figur 2 nedan. Modellen visar att handläggarens val leder till att handläggaren mer eller mindre intar en roll av att vakta Sveriges gränser. Handläggaren blir någon sorts gränsvakt som avgör vem som ska släppas in i Sverige. En gränsvakt som möjligen har som underförstådd handlingsdirigerande norm att släppa in så få av de Andra som möjligt och där normen påverkar hur personer behandlas och selekteras.” (243)

“ Vid handläggning som innebär att handläggaren inte utreder ärenden där ena parten är svensk medborgare, högutbildad och ickemuslim, utan istället presumerar att förhållandet är seriöst, placeras förfarandet i modellens övre högra del (se figur 2). Om handläggaren inte beaktar denna handlingsdirigerande norm utan följer alla formella regler om utredningsmetod och rekvisitprövning befinner sig handläggningen istället i den nedre vänstra delen av modellen som präglas av större rättssäkerhet. Handläggningen innebär dessutom att om referentpersonen som har kontakt med Migrationsverket är man så är det mer sannolikt att ärendet resulterar i bifall. Om den sökande inte yrkesarbetar minskar möjligheterna för bifall. “ (243)

“Handläggaren kan betraktas som en aktör som kan utforma sin selektion, sin handläggningsrationalitet utan insyn. Handläggaren kan och ska använda handlingsutrymmet och tolka vad ett seriöst förhållande är, vilket görs med hjälp av bland annat handläggarens egen föreställning om vad ett seriöst förhållande är, normer, värderingar och handläggarblick.” (244)

“handläggarens idealbild av det seriösa förhållandet där saker som svenskhet, kristenhet, god ekonomi, arbete och utbildning blir självklara beståndsdelar. “ (244)

“Resultatredovisningen av empirin i denna avhandling visar att högutbildade referentpersoner ges en fördelaktig handläggning och att icke yrkesarbetande sökande förfördelas. Min analys av dessa samband är att handläggaren använder sitt handlingsutrymme som gränsvakt och släpper in personer med ”rätt” kännetecken oavsett hur själva förhållandet mellan parterna är eller framställs.” (245)

“Utredarnas och de sökandes diskurs om seriöst förhållande visar sig centrera kring barn, familj, arbete, bostad och försörjning. Slutsatsen är att parterna i ett seriöst förhållande produceras och konstrueras som individer som är gifta, skaffar barn, arbetsamma, intresserade av att studera och där kvinnorna är husliga och bra på att laga mat. Det framgår att det finns ett fokus på hemmet och husligheten i flera av individernas tal. Man ska bedöma det seriösa förhållandet, men uppehåller sig vid tal om hemmet och husligheten. I texterna framträder ett mönster som innebär att mannen konstrueras som aktiv när det gäller att ta initiativ till att gifta sig. Mannen bestämmer sig för att gifta sig och sedan väljs en lämplig kvinna. Mannen konstrueras som aktiv, medan kvinnan konstrueras som passiv mottagare för detta val. Mannen bestämmer sig för att gifta sig och skaffa barn. Diskursen producerar också den aktive försörjande mannen och den passiva kvinnan och kvinnokroppen som hjälper mannen och ger honom barn. Diskursen utvecklas alltså av såväl de intervjuade individerna som av myndigheten i dess rättstillämpande verksamhet.” (246)

“En slutsats är att då de sökande är högutbildade och själva påtalar sin universitetsutbildning så produceras bilden av människor med stor integritet. I sådana exempel genomför inte handläggarna utredningar och de ställer inte frågor kring förhållandet. En diskursiv praktik utvecklas som innebär att olika grupper har rätt till olika nivåer av integritet. Högutbildade personer behöver inte svara på ingående frågor om förhållandet, utan myndigheten presumerar att förhållandet är seriöst. “ (247)

“ Resultatet av studien visar att framförallt referentens, men även den sökandes kännetecken, påverkar typen av utredning. Det synes alltså vara individernas kännetecken som påverkar och inte förhållandet i sig. Typen av utredning påverkar sedan handläggningstiden och beslutsutfallet, möjligheten att få bifall. Den som är muslim, icke yrkesarbetande, lågutbildad, ickesvensk eller kvinna förfördelas på olika sätt under handläggningen. Handläggaren kan betraktas som en gränsvakt med manöverutrymme att välja hur handläggningen ska genomföras och vem som ska släppas in i Sverige. Handläggaren kan betraktas som en aktör som kan utforma sin selektion, sin handläggningsrationalitet utan insyn. “ (247-248)

“begreppet seriöst förhållande är otydligt och att beslutsargumentationen är baserad på annat än vad som framkommit i utredningarna. Argumentationen handlar istället om föreställda och tillskrivna kännetecken hos de sökande. Här fyller myndigheten utrymmet för vad som ingår i begreppet seriöst förhållande med aspekter som inte tidigare i utredningen eller i andra rättsfall berörts. “ (250)

“Mot bakgrund av det som framkommit i genomgången av empirin, och som innebär att kännetecken som arbete och hög utbildning är avgörande faktorer till om uppehållstillstånd ska beviljas, är min tolkning, att det år 2010 i svensk lag införda försörjningskravet (se kapitel 3) som innebär att anhöriginvandring till Sverige i huvudsak endast ska tillåtas då referentpersonen har arbete, kan försörja sig själv och har en tillräcklig bostad, knyter samman en sedan länge praktiserad diskursiv och social praktik som handlar om att släppa in och bevilja uppehållstillstånd åt nyttiga önskvärda Västerlänningar och att utestänga och osynliggöra ”The rest”.” (251)

“Min ambition med denna avhandling är inte att klandra utan att uppmärksamma och synliggöra att det finns en normativitet inbyggd både i lagstiftningens utformning och i hur myndigheters praktik utformas. För att detta medvetandegörande ska vara möjligt måste de diskurser som handlar om exkludering och över/underordning lyftas fram och diskuteras. Detta har betydelse för socialt arbete och för all handläggning av ärenden på myndigheter när det handlar om myndighetsutövning mot enskilda. Någonting att sträva efter vore att öka medvetenheten såväl hos myndigheternas handläggare/beslutsfattare som hos organisationen i sig avseende vilka handlingsdirigerande normer som finns, och hur dessa utvecklats och format en rationalitet eller strategi för verksamheten. Med denna avhandling vill jag bidra till att fler får insikt i handläggningens realitet och att det faktiskt finns en risk att deltagarna producerar och reproducerar oönskade strukturer utan att egentligen vara medvetna om det. “ (251)

Perspektiv/teoretiska begrepp

• “vi och den Andre”
• Foucault om kontroll och sexualitet
• postkolonial teoretisk utgångspunkt 

Metoden för studien

“aktmaterial från Migrationsverket. I avhandlingen har 334 ärenden/dossiéer studerats. Dessa ärenden var alla förekommande ärenden handlagda på Migrationsverket enligt ett visst lagrum under 14 dagar år 2002” (12) regressionsanalys och textanalys

Ev förslag för vidare granskning

“det saknas longitudinella studier och utvärderingar av vad som händer sedan. Vad händer med paren efter några år? “ (250)

Sammanfattad av: Josefin Åström