Ensamkommande barns placering vid SiS sÀrskilda ungdomshem: Vilka placeras, hur mÄr de och vilka insatser fÄr de?
Ă r: 2019
Typ av text: Vetenskaplig artikel
Studien ingÄr i ett större pÄgÄende forskningsprojekt vid UmeÄ universitet, finansierat av Statens institutionsstyrelse (SiS), som har det övergripande syftet att bidra till kunskap om om pÄ vilka grunder ensamkommande placeras pÄ SiS, hur placerings-insatsen organiseras och huruvida innehÄllet skiljer sig jÀmfört med andra placerade ungdomar.
Publicerad av: Socialmedicinsk tidskrift
SprÄk: Svenska
Författare: Mehdi Ghazinour, Malin Eriksson & Malin Eklund-Wimelius
Antal sidor: 16
TillgÀnglig pÄ: https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/download/1892/2169
Vad texten handlar om
âDe senaste Ă„ren har antalet ensamkommande ungdomar som placerats för tvĂ„ngsvĂ„rd vid SiS sĂ€rskilda ungdomshem ökat. Syftet med denna artikel Ă€r att beskriva vad som kĂ€nnetecknar ensamkommande ungdomar som placeras pĂ„ SiS sĂ€rskilda ungdomshem, betrĂ€ffande bakgrund, asylstatus, hĂ€lsa och tillgĂ„ng till sociala nĂ€tverk samt att beskriva de insatser som genomförs vid placering av ensamkommande ungdomar pĂ„ SiS. Resultaten baseras pĂ„ en genomgĂ„ng av avidentifierade journaler frĂ„n 25 ensamkommande ungdomar som varit placerade pĂ„ SiS under 2015, och visar att gruppen som sĂ„dan bestĂ„r av en majoritet pojkar, flertalet har traumatiska upplevelser i sitt förflutna, en majoritet har en dokumenterad psykisk ohĂ€lsa, tillgĂ„ngen till sociala nĂ€tverk i Sverige Ă€r begrĂ€nsad och flertalet saknar uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverigeâ (Abstract).
Viktigaste resultat
– En majoritet av de 25 placerade ensamkommande barnen var pojkar och samtliga ungdomar kom frĂ„n Nordafrika, Mellanöstern och andra afrikanska lĂ€nder, endast fyra hade uppehĂ„llstillstĂ„nd under placeringstiden, fem hade avslagsbeslut.
– âSamtliga 25 ungdomar Ă€r enligt journalerna placerade enligt 6§ och/eller 3§ LVU, och de vanligast förekommande dokumenterade skĂ€len Ă€r âannat socialt nedbrytande beteendeâ och âkriminalitet och missbrukâ. Detta innebĂ€r att samtliga placerats pga. det egna beteendet ⊠Merparten har ocksĂ„ blivit omedelbart omhĂ€ndertagna efter beslut av socialnĂ€mnden (§6) varefter beslutet har prövats av förvaltningsrĂ€tten. Vid genomlĂ€sning av journalerna Ă€r det slĂ„ende att mer Ă€n hĂ€lften av ungdomarna, 16 stycken, har dokumenterade psykiatriska besvĂ€r och i 13 av dessa fall anförs psykisk ohĂ€lsa som grund för behovet av vĂ„rd. Vidare framkommer att samtliga ungdomar initialt placeras pĂ„ akut avdelning, men att nĂ„gra (Ă„tta) dĂ€refter vidare placeras pĂ„ utrednings och/eller behandlingsavdelning, varav fem till utredning och tre till behandling. VĂ€rt att notera Ă€r att de flesta placeringarna Ă€r lĂ„nga trots att de Ă€r akuta placeringarâ (s. 29).
– âI nio journaler finns dokumenterat att ungdomen förstĂ„r varför hen Ă€r placerad pĂ„ SiS, medan det i sex journaler har dokumenterats att ungdomen inte förstĂ„r varför hen Ă€r placerad pĂ„ SiS. I övriga 10 journaler finns inga uppgifter om detta. VĂ€rt att notera dock Ă€r att det i 9 av journalerna gĂ„r att utlĂ€sa att ungdomen bestrider anförda skĂ€l till placeringenâ (s. 29).
– En majoritet har erfarenhet av traumatiska upplevelser. Psykiatrisk problematik finns dokumenterad i en majoritet av fallen. âDet kan alltsĂ„ konstateras att en majoritet av de ensamkommande ungdomarna vars journaler vi granskat har dokumenterad psykisk ohĂ€lsa redan vid placeringen. SjĂ€lvmordsförsök och sjĂ€lvskadebeteende Ă€r de vanligast förekommande besvĂ€ren hos de ensamkommande ungdomarna i vĂ„r studieâ (s. 30).
– En minoritet har nĂ„gon form av socialt nĂ€tverk i Sverige, i dessa fall gĂ€ller det ett fĂ„tal personer, frĂ€mst vĂ€nner eller pojk/flickvĂ€n.
– Fyra av tjugofem har blivit utsatta för kroppsvisitering vid flera tillfĂ€llen, sju har fĂ„tt vĂ„rd i enskildhet, i nio journaler finns dokumenterat att den sĂ€rskilda befogenheten âavskiljningâ har anvĂ€nts.
– âI journalmaterialet framkommer Ă€ven att dagliga riskbedömningar dokumenterats för majoriteten av ungdomarna (15 st). I dessa riskbedömningar noteras om det finns signaler som tyder pĂ„ risk för hot, vĂ„ld och/ eller avvikning och dessa anvĂ€nds i planering av den dagliga vĂ„rden, efter grad av risk som bedöms. Intressant i detta sammanhang Ă€r att inga förĂ€ndringar har skett över tid i dessa riskbedömningar. Trots detta gĂ„r det att utlĂ€sa ur journalerna att nĂ€stan hĂ€lften, 11 av dessa 25 ungdomarna avvek frĂ„n institutionen under placeringstiden. I tvĂ„ av dessa fall framkommer ocksĂ„ att ungdomen Ă„terkom eller Ă„terfördes till institutionen. Det gĂ„r ocksĂ„ att utlĂ€sa ur journalerna att endast en av de 11 ungdomar som avvek frĂ„n SiS institutionen hade uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverigeâ (s. 31-32).
– âI vĂ„r kommande rapport, som bland annat bygger pĂ„ ett stort antal intervjuer med anstĂ€llda pĂ„ SiS sĂ€rskilda ungdomshem och pĂ„ intervjuer med socialsekreterare, visas att en Ă„terkommande uppfattning, som ocksĂ„ understödjs av exempel, Ă€r att ensamkommande generellt sett placeras pĂ„ otydligare grunder Ă€n andra ungdomar (kommande rapport)â (s. 32).
– âMigrationsverket uppskattar att cirka 300 ensamkommande barn per Ă„r försvinner i Sverige, och enligt Barnombudsmannen avvek 1 736 ensamkommande barn i Sverige mellan januari 2014 och oktober 2017 i Sverige (Barnombudsmannen, 2017). MĂ„nga av de som avviker gör ofta det i samband med avslag pĂ„ en asylansökan, vilket ocksĂ„ gĂ„r att utlĂ€sa ur de journaler vi granskat. Vidare gĂ„r det att utlĂ€sa ur journalerna att endast tvĂ„ av dessa avvikna ungdomar Ă„terkom till insitutionenâ (s. 32).
– âDen sparsamma anvĂ€ndningen av tolkar som gĂ„r att utlĂ€sa ur dessa journaler vĂ€cker ocksĂ„ frĂ„gor. KommunikationsvĂ„righeter finns dokumenterade i majoriteten av de journaler vi granskat, och det Ă€r lĂ€tt att dra slutsatsen att bristande sprĂ„kkunskaper bör ha försvĂ„rat placeringsinsatsenâ (s. 32).
– âResultat (kommande rapport) frĂ„n en jĂ€mförelse av samtliga ungdomar som varit placerade vid SiS sĂ€rskilda ungdomshem under 2014-2016 visar att de sĂ€rskilda befogenheterna avskiljning och vĂ„rd i enkildhet anvĂ€ndes i nĂ„got lĂ€gre omfattning för ensamkommande ungdomar jĂ€mfört med andra placerade ungdomar. Detta skulle kunna tyda pĂ„ att ensamkommande har mindre allvarlig problematik nĂ€r det gĂ€ller utagerande beteende, vĂ„ld, missbruk och kriminalitet Ă€n andra placerade ungdomarâ (s. 33).
Metoden för studien
Data frÄn 25 avidentifierade journaler för ensamkommande ungdomar som varit placerade vid SiS sÀrskilda ungdomshem, hÀmtade frÄn 24 olika institutioner i Sverige 2015, vilken sammanstÀlldes bÄde kvantitativt och kvalitativt.
