Stöd till ensamkommande barn och unga: Effekter, erfarenheter och upplevelser – Systematisk litteraturöversikt och etiska och samhälleliga aspekter

År: 2018

Typ av text: Rapport

Publicerad av:  SBU

Språk: Svenska

Författare: Henry Ascher; Åsa Backlund; Titti Mattsson & Christian Munthe

Antal sidor: 128

Tillgänglig på: 

https://www.sbu.se/contentassets/

Vad texten handlar om 

Studien syftar dels till att undersöka vetenskapligt dokumenterade effekter av olika stödjande insatser, från socialtjänst, hälso- och sjukvård samt skola för ensamkommande barn och unga, genom en systematisk litteraturöversikt. Därutöver beskriver den forskning som belyser ensamkommande barns och ungas egna upplevelser och erfarenheter av dessa stödjande insatser och deras effekter, utifrån vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga. 

Viktigaste resultat

– Inga välgjorda kontrollerade studier som undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga fanns i den systematiska litteraturgenomgången. 

– Genomgången resulterade i sju övergripande teman: 

• “Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas upplevelser av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. • Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. 

• Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter.

• Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. 

• Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet och möjlighet till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. 

• Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. 

• Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur, och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet med tidigare erfarenheter. sammanfattning 9 stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser” (s. 7-8). 

– “Ensamkommande barn och unga är en heterogen grupp. Ett flertal studier pekar på skillnader såväl mellan olika tidsperioder som mellan olika krig och konflikter, ursprungsländer, socioekonomiska förhållanden och inte minst mellan individer, till exempel när det gäller uppväxtförhållanden, skolgång och social bakgrund. Erfarenheterna från tiden före flykten, och vad som bidragit till flyktbeslutet, skiljer sig och även erfarenheterna från själva flykten kan variera. Mötet mellan å ena sidan individerna och grupperna och å andra sidan mottagningssystemen – vilka också kan skilja sig avsevärt åt både mellan och inom länder – påverkar hälsa, välbefinnande och möjligheter att integrera sina tidigare erfarenheter till det nya livet i det nya sammanhanget. Som ett komplement till generella insatser krävs en flexibilitet för att även kunna ge ett individuellt anpassat stöd. Studier visar att ensamkommande barn och unga kan uppfatta kategoriseringen som ensamkommande som stigmatiserande, något som är viktigt att ta hänsyn till i mötet med dem” 8(s. 97). 

– “Resultaten i vår rapport pekar mot att flera olika typer av insatser, förhållningssätt och strukturer, var för sig eller tillsammans i olika kombinationer, kan ha positiva eller negativa effekter på ensamkommande barns och ungas mående och möjligheter till anpassning till ankomstlandet och att olika aspekter ofta överlappar och påverkar varandra. Detta avspeglar den genomgripande och komplexa livssituation ensamkommande barn och unga befinner sig i. Effekten av enskilda faktorer och insatser hänger därmed kanske främst samman med och är beroende av sammanhanget och av andra faktorer. Det är därför en individuellt anpassad palett av insatser som tillsammans kan utgöra ett stöd. Denna del av översikten stärker bilden av att området bjuder en ovanligt stor komplexitet” (s. 99). 

– “Sist men inte minst är en fråga av ytterst stor vikt för många ensamkommande barn och unga längtan efter att kunna återförenas med familjemedlemmar. Vår översikt visar hur saknad efter liksom oro och ansvar för familjemedlemmar präglar tillvaron för många ensamkommande barn och unga” (s. 110).

Metoden för studien

Systematisk litteraturöversikt av forskning som belyser ensamkommande barns och ungas upplevelser och erfarenheter av vad som främjar och hämmar en positiv utveckling, innehållande 29 artiklar som publicerade mellan 2004 och 2017. Fem artiklar handlar om ensamkommande barn och unga i Sverige, 3 är från andra nordiska länder, 15 från andra europeiska länder och 6 från USA. Totalt  519 informanter, 136 av dessa är flickor. Det vanligaste ursprungslandet i studierna är Afghanistan, övriga ursprungsländer är bland annat Somalia, Eritrea, Sudan och Nigeria.

Ev förslag för vidare granskning

Uppföljande longitudinella kohortstudier för att utvärdera betydelsen av post-migrationsfaktorer såväl i den nära vardagsmiljön, på strukturell nivå och på samhällsnivå. 

• Kontrollerade studier för att utvärdera specifika insatser, exempelvis anpassat boendestöd, anpassad hälso- och sjukvård, anpassade behandlingsinsatser. 
• Stödinsatser för yngre ensamkommande barn relaterat till ålder och psykosocial utveckling. 
• Ensamkommande flickors särskilda situation och behov av stöd. 
• Hur tillgodoses behoven hos ensamkommande med specifika behov, till exempel barn och unga med funktionsvariationer eller ensamkommande HBTQ-ungdomar? 
• Forskning kring stödinsatser för ensamkommande barn och unga i särskilt utsatta situationer, till exempel som har ett missbruk, lever som gatubarn eller utsatts för trafficking.

Sammanfattad av: Alva Nissen