Hur brister i förstÄelsen av barns rÀttigheter hindrar en rÀttssÀker prövning av barns asylskÀl
Ă r: 2009
Typ av text: Bokkapitel, ingÄr i Current Themes in IMER Research
Publicerad av: Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM) and Department of International Migration and Ethnic Relations (IMER)
SprÄk: Svenska
Författare: Monica Jacobsson och Lars Olsson
Antal sidor: 19
TillgÀnglig pÄ: https://mau.diva-portal.org/smash/record.
Vad texten handlar om
En kartlĂ€ggning av lĂ€get för barn (frĂ€mst i familj) i den svenska asylprocessen ett Ă„r efter reformeringen av det svenska asylsystemet, utifrĂ„n ett kartlĂ€ggningsprojekt av RĂ€dda Barnens som pĂ„gick mellan 2006-2008. En kritisk granskning över huruvida barn fĂ„r sina rĂ€ttigheter tillgodosedda, hur och i vilken omfattning barn har kommit till tals i asylprövningen, vad som framkommit avseende deras egna skĂ€l för uppehĂ„llstillstĂ„nd och hur och i vilken omfattning beslutsfattarna tagit hĂ€nsyn till dessa egna skĂ€l för uppehĂ„llstillstĂ„nd. InnehĂ„ller en genomgĂ„ng av innebörden av begreppet âbarnspecifik förföljelseâ samt internationell rĂ€tt avseende barns asylskĂ€l, inklusive EG-rĂ€ttsliga regler, samt rĂ€ttstillĂ€mpningen hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna.
Viktigaste resultat
– âVi har inte kunnat identifiera mĂ„nga avgöranden frĂ„n migrationsdomstolarna dĂ€r man gör en utförlig prövning av barns skyddsskĂ€lâ (s. 35).
– âKartlĂ€ggningen â och de vĂ€gledande besluten â visar pĂ„ brister i att tydligt skilja ut enskilda barns skĂ€l frĂ„n familjens. Bedömningar av barns skyddsskĂ€l svĂ€ljs av en bedömning av familjens situationâ (s. 39).
– âMigrationsverket tar inte heller i sina riskbedömningar hĂ€nsyn till de speciellt allvarliga konsekvenserna för barn av otillrĂ€cklig tillgĂ„ng till mat och hĂ€lsovĂ„rd (jfr. BarnrĂ€ttskommittĂ©n 2005). De asylsökande barnens personliga stĂ€llning och förhĂ„llanden, inklusive faktorer som deras bakgrund, kön och Ă„lder, beaktas inte heller. Det leder till att Migrationsverket inte gör nĂ„gon bedömning (Ă„tminstone ingen explicit sĂ„dan) av huruvida de handlingar barnen har blivit eller skulle kunna bli utsatta för, pĂ„ grundval av deras personliga omstĂ€ndigheter, skulle innebĂ€ra förföljelse eller allvarlig skada. Denna minimiregel som Ă„terfinns i EU-rĂ€tten efterlevs alltsĂ„ inteâ (s. 39).
– âI vĂ„r undersökning Ă„terfinns referenser till landinformation som Ă€r direkt relevant för bedömningar av barnets skĂ€l i endast sju av 43 beslut och i tvĂ„ av 15 domar. Det torde av den sparsamma anvĂ€ndningen av landinformation stĂ„ klart att det antingen rĂ„der en brist pĂ„ information om barnets mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i de ursprungslĂ€nder som denna kartlĂ€ggning gĂ€ller, eller sĂ„ saknas förstĂ„else, vilja och kunskap om vikten av att anvĂ€nda sig av landinformation som en grund för bedömningen av barns asylĂ€rendenâ (s. 41).
– Prejudikat saknas: âMigrationsverket hĂ€nvisar till ett tydligt relevant prejudikat i ett beslut av 43 i kartlĂ€ggningen. Visserligen har en viss tid förflutit sedan besluten i kartlĂ€ggningen fattades, men i skrivande stund har Migrationsöverdomstolen Ă€nnu inte avgjort ett fall som ger vĂ€gledning i hur bedömningen av barns skyddsskĂ€l ska gĂ„ tillâ (s. 41).
– En bedömning av barnets bĂ€sta görs i âmindre Ă€n hĂ€lften av alla fall, och dĂ„ huvudsakligen i samband med prövningen av om synnerligen ömmande omstĂ€ndigheter föreligger. Vad som heller inte nĂ€rmare utvecklats i svensk rĂ€tt Ă€r resonemang kring att upplevelsen och följderna av rĂ€ttighetskrĂ€nkningar inte Ă€r desamma för barn och vuxnaâ (s. 41).
Metoden för studien
Skriftligt material, beslut fattade under en period om nÄgra veckor under vÄren 2007 vid Migrationsverkets asylprövningsenheter i Malmö, Göteborg och Stockholm.