Sammanfattning av publikation

Dane, 2019 🔗

Reflektioner kring barnkonventionens ökade betydelse för rÀtten att fÄ leva tillsammans med sin familj

År: 2019

Typ av text: Bokkapitel

Publicerad av: RÄdgivningsbyrÄn

SprÄk: Svenska

Författare: Dane, Louise

Antal sidor: 9

TillgĂ€nglig pĂ„: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1286706/FULLTEXT01.pdf 

Vad texten handlar om 

Hur barnkonvenetionen har utvecklats inom svensklagstiftning sedan dens ratificering den 21 juni  1990. Dane pĂ„pekar tre omrĂ„den som hon tycker Ă€r speciellt viktiga att belysa, först att nĂ€r den ratificerades sĂ„ var delar av den redan svensk lag, för det andra, att konventionen har fĂ„tt ökad tyngd frĂ„n Europadomstolen och EU rĂ€tten. Till sist, har barnkonventionen sedan 1990 fĂ„tt en starkare stĂ€llning inom svensk migrationsrĂ€tt pĂ„ grund av framgĂ„ngar i praxis, vilket Dane belyser Ă€r till stor del pĂ„ grund av organisationer som RĂ„dgivningsbyrĂ„n. 

Viktigaste resultat

“I dagens svenska utlĂ€nningslag Ă„terfinns bestĂ€mmelsen om barnets bĂ€sta i 1 kap. 10 § och bestĂ€mmelsen om barns rĂ€tt att komma till tals i 1 kap. 11 §. Artikel 3 och artikel 12 Ă€r sĂ„ledes redan del av svensk utlĂ€nningslagstift­ning. Eftersom tolkningen av svensk rĂ€tt ska ske fördragskonformt ska hĂ€nsyn Ă€ven tas till övriga delar av barnkonventionen vid tillĂ€mpningen av svensk rĂ€tt. Problem att tillĂ€mpa svensk rĂ€tt i linje med barnkonventionen bör sĂ„ledes uppstĂ„ först dĂ„ svensk rĂ€tt upplevs strida mot barnkonventionen” (s.42)

“Europakonventionen innehĂ„ller inga sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om barn, Europadomstolen har dock i sin praxis betonat att Europakonventionen inte existerar i ett vakuum och att hĂ€nsyn, i enlighet med artikel 31 § 3 c Wienkonventionen om traktatrĂ€tten frĂ„n 1969, mĂ„ste tas till relevanta inter­nationella överenskommelser tillĂ€mpliga pĂ„ förhĂ„llandet mellan parterna. Domstolen har sĂ€rskilt framhĂ„llit att mĂ€nskliga rĂ€ttigheter som följer av internationell rĂ€tt mĂ„ste följas – och har specifikt pekat ut barnkonventio­nen.8 Vid tolkning och tillĂ€mpning av Europakonventionen Ă€r det sĂ„ledes viktigt att Ă€ven beakta och respektera barnkonventionen. PĂ„ sĂ„ vis har domstolen vĂ€vt samman barnkonventionens bestĂ€mmelser med Europa­konventionen.” (s.43)

“Vad gĂ€ller EU­rĂ€tten fĂ„r organisationens rĂ€ttighetsstadga9inte tolkas pĂ„ ett vis som ger ett lĂ€gre rĂ€ttighetsskydd Ă€n det Europakonven­tionen uppstĂ€ller vilket innebĂ€r att vad Europadomstolen uttalat om relationen till barnkonventionen Ă€ven fĂ„r relevans i ett EU­rĂ€ttsligt sam­manhang. DĂ„ all EU­rĂ€tt mĂ„ste tolkas utifrĂ„n rĂ€ttighetsstadgan innebĂ€r det att barnkonventionens bestĂ€mmelser mĂ„ste finnas med Ă€ven vid tolkning och tillĂ€mpning av EU­rĂ€tten. Utöver rĂ€ttighetsstadgans mer generella bestĂ€mmelser innehĂ„ller dessutom ett flertal andra EU­rĂ€ttsliga akter specifika regler om att barnets bĂ€sta ska beaktas samt att barn ska ges sĂ€rskilt skydd” (s.43)

“Ett exempel pĂ„ hur barns rĂ€tt till familjeliv pĂ„verkat den svenska migra­tionsrĂ€ttens utveckling Ă€r att Migrationsöverdomstolen Ă„r 2012 utvecklade en möjlighet till bevislĂ€ttnad i familjeĂ„terföreningsĂ€renden. BevislĂ€ttnaden motiverades med att det kan finnas skĂ€l att avvika frĂ„n huvudregeln om styrkt identitet i situationer dĂ€r barnets bĂ€sta annars riskeras – genom att de inte fĂ„r leva tillsammans med sina förĂ€ldrar. I praktiken innebĂ€r möjligheten att beviskravet i familjeĂ„terföreningsĂ€renden i vissa fall kan sĂ€nkas frĂ„n att identiteten ska styrkas till att den ska göras sannolik.12Utvecklingen av bevislĂ€ttnaden var vĂ€lkommen eftersom situationen i flera Ă„r varit sĂ„dan att det var helt omöjligt för personer frĂ„n vissa omrĂ„den i vĂ€rlden att fĂ„ Ă„terförenas dĂ„ de inte kunde styrka sin identitet. Inte pga. nĂ„got de sjĂ€lva gjort utan enbart beroende av vilka möjligheter deras hemland hade att utfĂ€rda dokument som ansĂ„gs tillrĂ€ckligt tillför­litliga av svenska myndigheter” (s.44)

“I begrĂ€sningslagens 13 § finns dock en bestĂ€mmelse om innebĂ€r att Ă€ven alternativt skyddsbehövande ska ha rĂ€tt att Ă„terförenas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsĂ„tagande att neka familjeĂ„terförening.” (s.45)

“Bakgrunden i MIG 2018:20 var som nĂ€mnts ovan att en syrisk familj nekats Ă„terförening med sin Ă„ttaĂ„riga son. Migrationsverket prövade om ett nekande av Ă„terförening skulle anses oproportionerligt enligt Europakon­ventionens artikel 8. Verket konstaterade att det i och för sig var omöjligt för familjen att Ă„terförenas i hemlandet Syrien eller i nĂ„got tredje land men bedömde att det inte fanns nĂ„gra sĂ„dana individuella omstĂ€ndigheter som innebar att det var oproportionerligt att lĂ„ta familjeĂ„terförening anstĂ„ under nĂ„gra Ă„r. Vad gĂ€llde barnets bĂ€sta meddelade Migrationsverket kort att det inte kunde anses stĂ„ i strid med denna bestĂ€mmelse att neka familjen tillstĂ„nd. Migrationsdomstolen Ă„ sin sida uttalade endast att den ansĂ„g att Migrationsverket haft fog för sitt avslag och att domstolen inte ansĂ„g att det stred mot nĂ„got konventionsĂ„tagande att neka Ă„terförening” (s.46)

“Sammantaget fann Migrationsöverdomstolen alltsĂ„ att beslutet att neka pojkens familj uppehĂ„llstillstĂ„nd stod i strid med svenska konventions­Ätaganden. Det gĂ„r att diskutera om Migrationsöverdomstolen 1) tolkar in barnkonventionens bestĂ€mmelser via artikel 8 Europakonventionen eller 2) om domstolen tar in artikel 9 och 10 via den portalbestĂ€mmelse om barnets bĂ€sta som Ă„terfinns i utlĂ€nningslagen (och som bygger pĂ„ artikel 3 barnkonventionen, se punkt 1 ovan) alternativt 3) om domstolen anser att barnkonventionen i sig Ă€r ett sĂ„dant svenskt konventionsĂ„tagande som ska beaktas Ă€ven om barnkonventionen i sin helhet inte Ă€r införlivad. Domen Ă€r inte helt tydlig hĂ€r.” (s.47)

“I sina domskĂ€l hĂ€nvisar Migrationsöverdomstolen till förarbetsut­talandena om införlivade konventioner och uttalar att det konventions­Ätagande som i första hand aktualiseras i domen Ă€r artikel 8 Europakon­ventionen. Domstolen yttrar vidare att den fĂ€ster sĂ€rskild vikt vid att principen om barnets bĂ€sta ska ges företrĂ€de vid prövningen av om en inskrĂ€nkning av rĂ€tten till respekt för familjeliv enligt artikel 8 Europa­konventionen Ă€r proportionerlig. Dessa uttalanden kan möjligen tala för att det Ă€r Europakonventionens bestĂ€mmelse som anvĂ€nts – dock tolkad utifrĂ„n barnkonventionen” (s.47)

“BegrĂ€nsningslagens ordalydelse innebĂ€r att den gĂ€ller till och med den 19 juli 2019. Vad som hĂ€nder dĂ€refter Ă€r Ă€nnu oklart. Klart Ă€r dock att barnkonventionen i sin helhet blir ett införlivat svenskt konventions­Ätagande 1 januari 2020. Redan nu anser jag dock att Migrationsverket bör kunna hĂ€nvisa till barnkonventionens bestĂ€mmelser för att bevilja uppehĂ„llstillstĂ„nd av humanitĂ€ra skĂ€l. Detta genom att tolka MIG 2018:20 pĂ„ det vis jag presenterat – dĂ€r barnkonventionens bestĂ€mmelser ses som svenska konventionsĂ„taganden fristĂ„ende frĂ„n Europakonventionen (men via 1 kap. 10 § utlĂ€nningslagen)” (s.48-49)

“I dagslĂ€get Ă€r det dĂ€rmed inte barnets behov av sina förĂ€ldrar som Ă€r avgörande utan istĂ€llet hur och nĂ€r förĂ€ldrarna inledde sin relation. I dessa situationer har Migrationsöverdomstolen lĂ„tit barnets bĂ€sta stĂ„ tillbaka för en idĂ© om att familjer som inlett ett familjeliv i en oklar migrationssituation (dvs. dĂ€r minst en av dem inte haft en klar rĂ€tt att leva i Sverige) inte ska ha rĂ€tt till Ă„terförening.26 NĂ„got som mĂ„ste anses svĂ„rförenligt med barnkonventionens artikel 3, 9 och 10.” (s.49)

“Det Ă€r Ă€ven tydligt att det sĂ€tt bevislĂ€ttnaden konstruerats pĂ„ gör den omöjlig att anvĂ€nda för andra barn Ă€n biologiska barn. I ett av de fall dĂ€r Migrations­överdomstolen vidareutvecklat bevislĂ€ttnaden, MIG 2016:13, beskrivs hur familjen vid ansökan Ă€ven innehĂ„ller tvĂ„ fosterbarn. Dessa barn fĂ„r dock ingen möjlighet att Ă„terförenas med resten av familjen. Även om anled­ningen att enbart biologiska barn omfattas av bevislĂ€ttnaden i grunden hĂ€nför sig till en vilja att skydda barn Ă€r det oklart om ett strikt upprĂ€tt­hĂ„llande av detta krav kan anses vara i linje med barnkonventionen.” (s.49)

“Att barnkonventionen blir lag kan inte bara innebĂ€ra skĂ€rpta möjlig­heter att komma Ă„t tidigare kĂ€nda problem, barnkonventionen som lag skulle Ă€ven kunna öppna nya möjligheter till uppehĂ„llstillstĂ„nd. Vissa forskare har nĂ€mligen börjat hĂ€nvisa till artikel 3 i barnkonventionen som en fristĂ„ende rĂ€ttighet (pĂ„ sĂ„ vis att de menar att bestĂ€mmelsen bör kunna Ă„beropas rakt av) – med innebörden att ett uppehĂ„llstillstĂ„nd skulle kunna gĂ„ att bevilja enbart av anledningen att det Ă€r barnets bĂ€sta.27 Hur ett sĂ„dant yrkande kommer att hanteras av svenska migrationsmyndigheter nĂ€r barnkonventionen trĂ€tt ikraft Ă€r mycket oklart. Vi fĂ„r helt enkelt se vad som hĂ€nder framöver, klart Ă€r att det blir spĂ€nnande.” (s.50)

Ev förslag för vidare granskning

Uppföljning nĂ€r barnkonventionen har blivit lag 2020. 

Sammanfattad av: Linnea Roslund Gustavsson