Sammanfattning av publikation

Johansson, 2015 🔗

Svensk invandrings- och flyktingpolitik

År: 2015

Typ av text: Bokkapitel 

Publicerad av:  Studentlitteratur

SprÄk: Svenska

Författare: Christina Johansson

Antal sidor: 20

TillgĂ€nglig pĂ„: I boken Migration och Etnicitet : Perspektiv pĂ„ ett mĂ„ngkulturellt samhĂ€lle (2.a uppl)  av Mehrdad Darvishpour, Charles Westin, Linda Karlsson. ISBN 9789144105239

Vad texten handlar om 

En historisk genomgÄng av svensk (och i vissa delar EU-relaterad) invandrings- och flyktingpolitik, frÄn 1860-talet till ca Är 2013.

Viktigaste resultat

1860-talet till 1917: ‘fria folkutbytet’ betydde att varken pass, uppehĂ„llstillstĂ„nd eller arbetstillstĂ„nd krĂ€vdes för bosĂ€ttning i Sverige, förutom för lösdrivare, tiggare, zigenare och kriminella

1914: ej rÀtt till asyl, men visst skydd mot utvisning till land dÀr man kunde straffas för politiska brott

1917-1945: mer restriktiv invandringspolitik, dÀr polisen avfÀrdade de utan pass, visering och uppehÄllstillstÄnd samt flyktingpolitiken var ocksÄ strikt dÄ till exempel judisk invandring stoppades. Lite mildare nÀr Norge och Danmark drogs in i andra vÀrldskriget. 1937 utvidgat skydd för flyktingar.

1945-1973: arbetskraftsinvandring, i stort sett fri invandring frĂ„n 50 till 60-talet, men 

1967-68 reglerades en efter kritik frĂ„n facken. Sociala aspekter av invandring uppmĂ€rksammades och Hammar (1985, 1988) och Öberg (1994) menar att regleringen motiverades av Sveriges socialpolitiska ideal av jĂ€mlikhet, som skulle vara svĂ„r att upprĂ€tthĂ„lla om antalet invandrare blev för stort och deras levnadsstandard sĂ€mre. Efter att arbetarna kom började Ă€ven familjeĂ„terförening som migration att bli ett fenomen, vilket innebar efterfrĂ„gan pĂ„ mer sociala investeringar. Syn pĂ„ invandrare som kulturellt annorlunda. 1972 stopp för utomnordisk invandring efter riktlinjer frĂ„n LO som uppmanade till att neka arbetstillstĂ„nd. 1974 presenteras en invandrarutredning som slĂ„r fast svensk invandrar-och minoritetspolitik. 1954 undertecknar Sverige Genevekonventionen för flyktingar. Sverige vidgar grunderna för uppehĂ„llstillstĂ„nd frĂ„n Genevekonventionen till att innefatta Ă€ven de facto- flykting, krigsvĂ€grare och uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ humanitĂ€ra grunder. 

1980-talet: flyktingmottagandet som ansvarsomrĂ„de flyttas frĂ„n Arbetsmarknadsstyrelsen till Statens invandrarverk som sedan sluter överenskommelser med kommuner. Politiska konflikter. 

1989: ny utlĂ€nningslag som ska ge “snabbare och rationellare” Ă€rendehantering med bibehĂ„llen rĂ€ttssĂ€kerhet. 13 december fattas Luciabeslutet = bara de som var flyktingar enl Genevekonventionen + de med sĂ€rskilt starka skyddsbehov skulle fĂ„ asyl. Ca 10% av asylsökande fyllde Genevekonventionens kriterier. → Sovjetunionens fall i november samma Ă„r + senare kriget pĂ„ Balkan skapade “krisatmosfĂ€r” (Brochmann 2004; Abiri 2000)

1990-talet: kriget pĂ„ Balkan, 50 000 PUT, sedan visumtvĂ„ng för Bosnien. Vanligare med TUT. 

1994: inför möjlighet för TUT.

1996: UtlĂ€nningslagen Ă€ndras. TvĂ„ skyddsgrunder = konventionsflyktingar + övrigt skyddsbehövande. För att skapa lagstadgat skydd för de som flyr krig, men de skulle ocksĂ„ stanna temporĂ€rt var andemeningen. FamiljeĂ„terförening blev mer restriktiv, exempelvis barns möjligheter att Ă„terförenas med förĂ€ldrar och Ă€ldres möjligheter att Ă„terförenas med vuxna barn. 

Början pĂ„ 2000-talet: EU, till exempel Dublinförordningen. 

2005: odokumenterade migranter i Sverige uppmĂ€rksammas mycket. Kyrkor, frivilligorganisationer, partier (mp, v, c, fp) positiva till generell amnesti. Kompromiss, tillfĂ€llig asyllag 15 november 2005-31 mars 2006 dĂ€r all som nekats asyl fick rĂ€tt till ny prövning. Barnets situation + vistelsetid skulle dĂ„ vĂ€gas in i beslutet. 

2006: ny utlĂ€nningslag. Flyktingdefintionen utökas till att ocksĂ„ inkludera sexuell lĂ€ggning och kön. UtlĂ€nningsnĂ€mnden lades ner och domstolarna infördes. 

2010: anpassning till EU:s skyddsgrundsdirektiv och asylprocedursdirektiv. 

2013: odokumenterade migranter fÄr samma rÀtt till hÀlso- och sjukvÄrd som asylsökande har, mn likvÀrdig hÀlso- och sjukvÄrd för barn som för andra barn.

Generellt pĂ„ senare delen av 1900-talet: förĂ€ndring frĂ„n arbetskraftsinvandring till familjeĂ„terföreing och flyktinginvandring. 

90-talet: Sverige gÄr med i EU och införlivar fördrag

Sammanfattad av: Josefin Åström