Svensk invandrings- och flyktingpolitik

År: 2015

Typ av text: Bokkapitel 

Publicerad av:  Studentlitteratur

Språk: Svenska

Författare: Christina Johansson

Antal sidor: 20

Tillgänglig på: I boken Migration och Etnicitet : Perspektiv på ett mångkulturellt samhälle (2.a uppl)  av Mehrdad Darvishpour, Charles Westin, Linda Karlsson. ISBN 9789144105239

Vad texten handlar om 

En historisk genomgång av svensk (och i vissa delar EU-relaterad) invandrings- och flyktingpolitik, från 1860-talet till ca år 2013.

Viktigaste resultat

1860-talet till 1917: ‘fria folkutbytet’ betydde att varken pass, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd krävdes för bosättning i Sverige, förutom för lösdrivare, tiggare, zigenare och kriminella

1914: ej rätt till asyl, men visst skydd mot utvisning till land där man kunde straffas för politiska brott

1917-1945: mer restriktiv invandringspolitik, där polisen avfärdade de utan pass, visering och uppehållstillstånd samt flyktingpolitiken var också strikt då till exempel judisk invandring stoppades. Lite mildare när Norge och Danmark drogs in i andra världskriget. 1937 utvidgat skydd för flyktingar.

1945-1973: arbetskraftsinvandring, i stort sett fri invandring från 50 till 60-talet, men 

1967-68 reglerades en efter kritik från facken. Sociala aspekter av invandring uppmärksammades och Hammar (1985, 1988) och Öberg (1994) menar att regleringen motiverades av Sveriges socialpolitiska ideal av jämlikhet, som skulle vara svår att upprätthålla om antalet invandrare blev för stort och deras levnadsstandard sämre. Efter att arbetarna kom började även familjeåterförening som migration att bli ett fenomen, vilket innebar efterfrågan på mer sociala investeringar. Syn på invandrare som kulturellt annorlunda. 1972 stopp för utomnordisk invandring efter riktlinjer från LO som uppmanade till att neka arbetstillstånd. 1974 presenteras en invandrarutredning som slår fast svensk invandrar-och minoritetspolitik. 1954 undertecknar Sverige Genevekonventionen för flyktingar. Sverige vidgar grunderna för uppehållstillstånd från Genevekonventionen till att innefatta även de facto- flykting, krigsvägrare och uppehållstillstånd på humanitära grunder. 

1980-talet: flyktingmottagandet som ansvarsområde flyttas från Arbetsmarknadsstyrelsen till Statens invandrarverk som sedan sluter överenskommelser med kommuner. Politiska konflikter. 

1989: ny utlänningslag som ska ge “snabbare och rationellare” ärendehantering med bibehållen rättssäkerhet. 13 december fattas Luciabeslutet = bara de som var flyktingar enl Genevekonventionen + de med särskilt starka skyddsbehov skulle få asyl. Ca 10% av asylsökande fyllde Genevekonventionens kriterier. → Sovjetunionens fall i november samma år + senare kriget på Balkan skapade “krisatmosfär” (Brochmann 2004; Abiri 2000)

1990-talet: kriget på Balkan, 50 000 PUT, sedan visumtvång för Bosnien. Vanligare med TUT. 

1994: inför möjlighet för TUT.

1996: Utlänningslagen ändras. Två skyddsgrunder = konventionsflyktingar + övrigt skyddsbehövande. För att skapa lagstadgat skydd för de som flyr krig, men de skulle också stanna temporärt var andemeningen. Familjeåterförening blev mer restriktiv, exempelvis barns möjligheter att återförenas med föräldrar och äldres möjligheter att återförenas med vuxna barn. 

Början på 2000-talet: EU, till exempel Dublinförordningen. 

2005: odokumenterade migranter i Sverige uppmärksammas mycket. Kyrkor, frivilligorganisationer, partier (mp, v, c, fp) positiva till generell amnesti. Kompromiss, tillfällig asyllag 15 november 2005-31 mars 2006 där all som nekats asyl fick rätt till ny prövning. Barnets situation + vistelsetid skulle då vägas in i beslutet. 

2006: ny utlänningslag. Flyktingdefintionen utökas till att också inkludera sexuell läggning och kön. Utlänningsnämnden lades ner och domstolarna infördes. 

2010: anpassning till EU:s skyddsgrundsdirektiv och asylprocedursdirektiv. 

2013: odokumenterade migranter får samma rätt till hälso- och sjukvård som asylsökande har, mn likvärdig hälso- och sjukvård för barn som för andra barn.

Generellt på senare delen av 1900-talet: förändring från arbetskraftsinvandring till familjeåterföreing och flyktinginvandring. 

90-talet: Sverige går med i EU och införlivar fördrag

Sammanfattad av: Josefin Åström