Sammanfattning av publikation

Andersson Joona, 2020 🔗

Flykting- och anhöriginvandrares vÀg till arbete

År: 2020

Typ av text: Forskningsrapport 

Publicerad av: SNS – Studieförbundet NĂ€ringsliv och SamhĂ€lle

SprÄk: Svenska

Författare: Pernilla Andersson Joona

Sidor: 146

TillgÀnglig: https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/04/flykting-och-anhriginvandrares-vg-till-arbete.pdf

Kort beskrivning av texten

“I DENNA RAPPORT görs ingĂ„ende analyser av hur arbetsmarknadsintrĂ€det sett ut för de senaste Ă„rens förhĂ„llandevis stora grupper av flykting- och anhöriginvandrare som kommit till Sverige. Beskrivningen kan bidra till en ökad förstĂ„else för vilka utmaningar som politiker pĂ„ bĂ„de nationell och lokal nivĂ„ stĂ„r inför pĂ„ integrationsomrĂ„det” (s. 9).

Viktigaste resultaten

“Sammantaget visar rapporten pĂ„ att det tar förhĂ„llandevis lĂ„ng tid för flykting- och anhöriginvandrare att etablera sig pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Det finns ocksĂ„ stora skillnader mellan mĂ€n och kvinnor nĂ€r det gĂ€ller bĂ„de deltagande i aktiviteter inom etableringsprogrammet och etableringsmönster pĂ„ arbetsmarknaden. Resultaten i rapporten baseras dels pĂ„ registerdatafrĂ„ndatabasen StatIV som administreras av ScB, dels pĂ„ data frĂ„n Arbetsförmedlingens databas” (s. 9).

“Rapporten visar att nĂ€ra 60 procent av alla i etableringsprogrammet under det första Ă„ret deltar i förberedande eller orienterande utbildning (F U B), dĂ€r yrkessvenska Ă€r den vanligaste aktiviteten, följt av yrkesorientering och kunskapsvalidering” (s. 9).

“Generellt tycks deltagandet i mer jobbnĂ€ra insatser (arbetsmarknadsutbildning, praktik och subventionerade anstĂ€llningar) vara vanligare i grupper med en starkare koppling till arbetsmarknaden: mĂ€n deltar i dessa Ă„tgĂ€rder i större utstrĂ€ckning Ă€n kvinnor, högutbildade i större utstrĂ€ckning Ă€n lĂ„gutbildade och unga i större utstrĂ€ckning Ă€n Ă€ldre. NyanlĂ€nda i storstadsomrĂ„dena deltar ocksĂ„ i dessa typer av insatser i större utstrĂ€ckning Ă€n de som Ă€r bosatta i andra delar av Sverige” (s. 10).

“Det finns Ă€ven andra skillnader mellan könen, exempelvis att kvinnor i högre grad senarelĂ€gger sitt deltagande i olika aktiviteter. Detta visar sig till exempel genom att fler kvinnor Ă€r förhindrade att delta i insatser pĂ„ grund av förĂ€ldraledighet och att de deltar i olika former av förberedande insatser ocksĂ„ mot slutet av tiden i etableringsprogrammet” (s. 10).

“Resultaten, som hĂ€r baseras pĂ„ flykting- och anhöriginvandrare som mottagits i en kommun 2013, Ă€r i linje med tidigare forskning: mer arbetsmarknadsnĂ€ra aktiviteter som subventionerad anstĂ€llning, arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning uppvisar ett positivt samband med sannolikheten att fĂ„ ett jobb. Men det gĂ„r inte att utesluta att det Ă€r personer med en starkare anknytning till arbetsmarknaden som ocksĂ„ tar del av dessa insatser, vilket pĂ„verkar tolkningen av resultaten. Analysen visar ett negativt samband mellan deltagande i hĂ€lsofrĂ€mjande och sociala aktiviteter och sannolikheten att vara sysselsatt. Möjligen stĂ„r personer som deltagit i dessa aktiviteter lĂ€ngre ifrĂ„n arbetsmarknaden Ă€n andra” (s. 10-11)

“HĂ€r Ă„terfinns ett mönster som Ă€ven har kunnat urskiljas i tidigare studier: sysselsĂ€ttningsgapet mellan mĂ€n och kvinnor minskar med tid i Sverige. En skillnad som dock framkommer Ă€r att en större andel mĂ€n Ă€r egenföretagare jĂ€mfört med kvinnor, vilket bidrar till att öka könsgapet i sysselsĂ€ttning nĂ„got; omkring 28 procent av kvinnorna Ă€r utan arbete efter elva Ă„r” (s. 11).

“Resultaten för mĂ€n tyder pĂ„ att deltagare i det norska integrationsprogrammet har bĂ€ttre utfall pĂ„ kort sikt men att skillnaderna mellan lĂ€nderna minskar över tid. För kvinnor ser mönstret annorlunda ut. Kvinnor som kommer till Norge tycks ha bĂ€ttre utfall Ă€n kvinnor som kommer till Danmark och Sverige över hela perioden och för alla kohorter. Detta gĂ€ller Ă€ven lĂ„gutbildade kvinnor, en grupp som till exempel i Sverige har mycket lĂ„g sysselsĂ€ttning Ă€ven efter förhĂ„llandevis lĂ„ng tid i landet. DĂ€remot tycks skillnaderna mellan lĂ€nderna, i alla fall mellan Norge och Sverige, vara relativt smĂ„ nĂ€r det gĂ€ller högutbildade personer” (s. 12). 

Perspektiv/teoretiska begrepp

Metod

“För att analysera flykting- och anhöriginvandrares etablering pĂ„ arbetsmarknaden har registerdata frĂ„n databasen STATIV anvĂ€nts” (s. 17).

“Resultaten som presenteras baseras pĂ„ data över personer som har kommit till Sverige som flykting- och anhöriginvandrare och som bosatt sig i en kommun (kommunplacerats) under perioden 2006–2016” (s. 16).

“En annan skillnad frĂ„n en del tidigare studier pĂ„ omrĂ„det Ă€r att undersökningsgruppen Ă€r avgrĂ€nsad till personer som har fĂ„tt uppehĂ„llstillstĂ„nd av flyktingliknande skĂ€l eller som anhöriga till dessa personer” (s. 16). 

Ev policy-rekommendationer

AvvĂ€gningar för politiken 

“Att grundlĂ€ggande saker som bostad och tillgĂ„ng till förskola för de yngre barnen finns pĂ„ plats Ă€r avgörande för en snabb etablering. En introduktion till det svenska sprĂ„ket och samhĂ€llet kan troligen ocksĂ„ behövas och en tidig kontakt med Arbetsförmedlingen Ă€r förmodligen ocksĂ„ av betydelse. För mĂ„nga i denna grupp kan ocksĂ„ just ett fysiskt möte med en handlĂ€ggare vara betydelsefullt. Det Ă€r följaktligen viktigt att det inte sker onödiga fördröjningar vad gĂ€ller nyanlĂ€ndas tillgĂ„ng till dessa samhĂ€lleliga institutioner och funktioner” (s. 13). 

“För att korta tiden för kvinnor kan det vara betydelsefullt att de under sin tid i etableringsprogrammet i högre utstrĂ€ckning Ă€n idag deltar i mer arbetsmarknadsnĂ€ra insatser som praktik, arbetsmarknadsutbildning och subventionerad anstĂ€llning” (s.13).

Sammanfattad av: Josefine Carlsson