SocialtjÀnstens kontakter med barn i papperslöshet om barns rÀtt till trygghet och skydd
Ă r: 2016
Typ av text: Akademisk artikel
Publicerad av: RetfĂŠrd. Nordisk Juridisk Tidsskrift. 39:3/154, s. 31-47
SprÄk: Svenska
Författare: Annika Staaf & Torun Elsrud
Antal sidor: 17
TillgÀnglig pÄ: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1088875&dswid=-2910
[Ej offentligt tillgÀnlig, astract via lÀnk]
Vad texten handlar om
âI denna artikel belyses samhĂ€llets ansvar att tillhandahĂ„lla skydd vid akuta situationer för barn i papperslöshet. De krav pĂ„ samhĂ€llsskydd som sĂ€rskilt kommer att diskuteras och problematiseras Ă€r dels nĂ€r papperslösa barn befinner sig i ekonomisk utsatthet, dels nĂ€r barnen misstĂ€nks fara illa.â (32)
Viktigaste resultat
- âskyddet för barn i papperslöshet brister vid socialtjĂ€nstens handlĂ€ggning och beslutsfattandeâ (31)
- âBarnkonventionens bestĂ€mmelser om barnets bĂ€sta och barns lika rĂ€ttigheter och vĂ€rde samt mera uttryckliga stadganden om rĂ€tt till social trygghet och skydd mot övergrepp omfattar alla barn, oavsett legal status. Trots det visar denna studie hur myndigheter, men Ă€ven andra verksamheter, inte sĂ€llan hanterar papperslösa barn som en andra klassens mĂ€nniskor, vilka behandlas sĂ€mre och erhĂ„ller ett lĂ€gre skydd mot missförhĂ„llanden.â (31)
- âDen mest frekventa typen av insats som papperslösa ansöker om hos socialtjĂ€nsten Ă€r försörjningsstöd, vilket Ă€r ett relativt förvĂ€ntat resultat. I den nationella studien utgörs dessa Ă€renden av drygt 35 % (45 respondenter) och i den lokala av drygt 45 % (14 respondenter) av samtliga möten med papperslösa. SĂ€rskilda insatser för barn och ungdomar Ă€r den nĂ€st mest sökta typen av bistĂ„ndsĂ€renden, med 24 respondenter (19 %) i den nationella studien. Ăvriga alternativ i enkĂ€ten bestod av kategorierna familjerĂ€ttsliga Ă€renden, vĂ„ld i nĂ€ra relation, missbruk och kategorin annat.â (40)
- â10 % av responderande IFO-chefer i den na44. Se mer om metod och material pĂ„ s. 4. tionella studien inte ansĂ„g att överhuvudtaget nĂ„gra insatser Ă€r rimliga att erbjuda papperslösa (hĂ€r avses gruppen papperslösa som helhet) i försörjningsĂ€renden. De ansĂ„g sĂ„lunda att det lagstiftade yttersta ansvaret inte Ă€r rimligt att erbjuda papperslösa. Ett akut försörjningsstöd till gruppen papperslösa barnfamiljer ansĂ„gs vidare vara rimligt att erbjuda enligt 35 % av respondenterna i den nationella studien. Hela 77,5 % av respondenterna i den lokala studien (Malmö stad) ansĂ„g det dĂ€remot vara rimligt att ge akut försörjningsstöd till barnfamiljer i papperslöshet. HĂ€r föreligger stor skillnad i resultatet mellan arbetsledningens (IFO-chefers) och handlĂ€ggande socialsekreterares uppfattningar i frĂ„gorna, vilket Ă€r intressant. Resultatet skulle kunna ge stöd för att direktkontakt med den person som Ă€rendet rör kan frĂ€mja en mera generös (och i detta fall en mera korrekt) tolkning och tillĂ€mpning av gĂ€llande regler.â (40)
- âI den nationella studien angav respondenterna att de istĂ€llet för att inleda ett Ă€rende om ekonomiskt bistĂ„nd ibland har hĂ€nvisat den papperslösa till andra myndigheter, men Ă€ven till frivilligorganisationer och trossamfundâ (40)
- âRespondenterna anger att det ofta saknas kommunala riktlinjer för hur frĂ„gor avseende papperslöshet skall hanteras av socialtjĂ€nsten. I den nationella studien angav 87 % av respondenterna att kommunerna saknade skriftliga riktlinjer och Ă€nnu fler, 93 %, saknade sĂ€rskilda riktlinjer för barn i papperslöshet. Drygt 6 % visste inte om nĂ„gra riktlinjer avseende papperslösa existerade.46 I den sista, öppna, frĂ„gan i enkĂ€terna stĂ€lldes frĂ„gan om det var annat som borde lyftas fram kring papperslöshet och socialtjĂ€nstens arbete eller om det fanns nĂ„gra övriga tillĂ€gg eller kommentarer till frĂ„gorna. Svaren pĂ„ den sista frĂ„gan visade frĂ€mst att respondenterna uppfattade en oklarhet i handlĂ€ggningen av Ă€renden om papperslösa och de efterlyste riktlinjer och allmĂ€nna rĂ„d. â (41)
- â Svaren ger uttryck för att enskilda handlĂ€ggare har mycket olika uppfattningar om vad som bör erbjudas papperslösa bistĂ„ndssökande, vilket troligen pĂ„verkar bedömningen, i synnerhet eftersom tydlig- och enhetliggörande riktlinjer ofta saknas.â (41)
- âDe papperslösa familjer som organisationen varit i kontakt med och som fĂ„tt hjĂ€lp av dem vid kontakter med socialtjĂ€nsten har ofta varit familjer dĂ€r vĂ„ld förekommit mot mamman och ibland Ă€ven barnen. Det Ă€r enligt organisationens representanter tydligt att socialtjĂ€nsten tar ansvar för att barnen inte ska fara illa i sĂ„dana situationer. De anser vidare att det gĂ„r att fĂ„ bistĂ„nd vad avser sĂ„dana barn- och ungdomsĂ€renden, men att sĂ„ fort det blir tal om ekonomi för familjen sĂ„ försvĂ„ras arbetet.â (42)
- âIP 2 frĂ„n annan storstad anser att socialtjĂ€nsten stĂ€ller alltför höga krav pĂ„ att vistelse i kommunen ska styrkas av individen genom folkbokföringsutdrag (som papperslösa inte kan fĂ„), personlig instĂ€llelse (i samtal inför instĂ€llelsen informeras sökanden om att socialtjĂ€nsten inte kan garantera att polis inte finns pĂ„ plats, trots rĂ„dande sekretess) eller liknande. âUppfylls inte detta krav blir ansökan inte ens ett Ă€rende dĂ€r formella beslut som att avvisa eller avslĂ„ den kan fattas, utan den bara försvinner in i rĂ„d- och stödverksamheten. GĂ„r barnen i kommunalt belĂ€gen skola brukar dock det rĂ€cka för vistelseâ, sĂ€ger IP 2. Fungerande skolgĂ„ng (och förskola) blir sĂ„ledes av stor betydelse för Ă€renden om försörjningsstöd inom socialtjĂ€nstenâ (42)
- âEtt mycket begrĂ€nsat antal kommuner i Sverige har antagit riktlinjer om papperslösa barns rĂ€tt till fullt försörjningsstöd och en rĂ€tt till bostad för hela familjen, istĂ€llet för reducerat stöd genom sĂ„ kallad nödnorm. I dessa fĂ„ kommuner har Barnkonventionens bestĂ€mmelser anvĂ€nts i syfte att tolka socialtjĂ€nstlagen sĂ„ att den mest fördelaktiga och bĂ€sta lösningen för barnet uppnĂ„s, sĂ„som konventionen och socialtjĂ€nstlagen stadgar. DessvĂ€rre förefaller mĂ„nga gĂ„nger socialtjĂ€nsten istĂ€llet agera tvĂ€rt emot dessa barnrĂ€ttsliga bestĂ€mmelser genom att nĂ€st intill omöjliggöra försök att lĂ€mna in papperslösa barnfamiljers bistĂ„ndsansökningar eller Ă„beropa krav pĂ„ styrkt vistelse i kommunen som inte gĂ„r att uppfylla. Andra strategier förefaller vara att inte tolka muntliga ansökningar som en ansökan, vilken ska prövas, bistĂ„s med information, blanketter och i övrigt underlĂ€tta för den enskilde att ha med myndigheten att göra. Utöver det uppstĂ€lls ibland villkoret att den papperslösa bistĂ„ndssökanden ska medverka till sin egen avvisning eller utvisning för att fĂ„ bistĂ„nd. Eller sĂ„ fĂ„r familjen höra att handlĂ€ggaren kommer att besluta om avslag, utan att ens ha utrett deras situation, eftersom familjen sjĂ€lv har försatt sig i sin nödsituation och kan avhjĂ€lpa den genom att Ă„ka hem.â (45)
âDen i sammanhanget mest betydelsefulla utkrĂ€vbara rĂ€ttigheten Ă„terfinns i 4 kap. 1 § SoL, rĂ€tten till bistĂ„nd, med förtydligande preciseringar i frĂ€mst 4 kap. 3 § SoL och 2 kap. 1 § SoF. Personer som inte sjĂ€lva eller med annan hjĂ€lp kan komma upp till en skĂ€lig levnadsnivĂ„ har rĂ€tt att erhĂ„lla bistĂ„nd frĂ„n socialtjĂ€nsten. Det Ă€r dock enbart personer med sĂ„ kallad laglig vistelse i Sverige som anses ha rĂ€tt till en skĂ€lig levnadsnivĂ„, det vill sĂ€ga rĂ€tten till samtliga delar av försörjningsstödet (hel riksnorm) samt stöd för andra eventuella behov, det vill sĂ€ga för sin livsföring i övrigt. I 2 kap. 1 § SoL föreskrivs emellertid ett yttersta ansvar för samtliga individer som vistas i kommunen för vistelsekommunens socialtjĂ€nst. Vistelsekommunen ansvarar för akuta insatser varefter bosĂ€ttningskommunen (eller hemlandet) tar över ansvaret för dĂ€refter uppkomna bistĂ„ndsbehov, med nĂ„gra angivna undantag. Ibland kan det dock uppstĂ„ svĂ„righeter att avgöra vilken kommun som skall bĂ€ra ansvaret efter den akuta insatsen, om den enskilde inte har nĂ„gon stadigvarande bosĂ€ttningskommun.33 Reglerna har relevans för papperslösa eftersom de saknar folkbokföringsadress och inte heller kan fĂ„ en sĂ„dan sĂ„ lĂ€nge de inte har tillstĂ„nd att vistas i Sverige.â (37)
âPersoner som bara tillfĂ€lligt vistas i landet, till exempel utlĂ€ndska turister, andra som behöver akut hjĂ€lp, vilka gĂ„r att jĂ€mföra med papperslösa, har ansetts omfattas av vistelsekommunens yttersta ansvar. RĂ€tten till bistĂ„nd Ă€r i sĂ„dana situationer dock begrĂ€nsad till att avhjĂ€lpa akuta nödsituationer. Ett visst stöd för en sĂ„dan tillĂ€mpning vad avser personer som inte har laglig vistelse i landet finns i mĂ„let RĂ 1995 ref 70, men Ă€ven KammarrĂ€ttens mĂ„l nr 4557-04 samt i yttrande frĂ„n JO 1994/95 sid 272. NĂ„gon generell rĂ€tt till full bistĂ„ndsnorm enligt reglerna i 4 kap 3 § SoL har inte ansetts föreligga för papperslösa eftersom de hĂ€vdas kunna avhjĂ€lpa sin nöd genom att Ă„ka hem, se KammarrĂ€ttens mĂ„l nr 3595-07, mĂ„l nr 4920-08 och mĂ„l nr 1007-09. Det finns inte tydligt preciserat vad akuta (nöd)situationer Ă€r, utan motiven uttalar att om den enskilde inte klarar sin dagliga livsföring sĂ„ har en nödsituation uppstĂ„tt.â (37-38)
âVad som Ă€r en nödsituation mĂ„ste avgöras genom en individuell prövning, pĂ„ samma sĂ€tt som vad kommunen skall bistĂ„ med inte heller Ă€r preciserat, utan mĂ„ste avgöras frĂ„n situation till situation. Det rör sig dock om sĂ„dana grundlĂ€ggande behov en mĂ€nniska har för att klara daglig livsföring, det vill sĂ€ga mat för dagen, livsuppehĂ„llande mediciner eller tak över huvudet. BistĂ„nd till bostad Ă€r i princip bara aktuellt om personen har behov av sĂ„ kallat skyddat boende eller annars har sĂ€rskilda svĂ„righeter att sjĂ€lv tillhandahĂ„lla en lĂ€mplig bostad pĂ„ den reguljĂ€ra marknaden. Vidare bör klĂ€der för att inte frysa ingĂ„ samt annat bistĂ„nd i syfte att avhjĂ€lpa nöden pĂ„ egen hand. Det sista innebĂ€r att praxis faststĂ€llt att kostnader för biljett hem till bosĂ€ttningskommun eller hemlandet (ofta via ambassaden, konsulatet eller migrationsverket) ingĂ„r. â (38)
âI ett fĂ„tal kommuner, till exempel Malmö stad, stadgar de lokala riktlinjerna för handlĂ€ggning av ekonomiskt bistĂ„nd sedan Ă„r 2014 att barn i papperslöshet skall erhĂ„lla fullt försörjningsstöd enligt sedvanliga bestĂ€mmelser i 4 kap 3 § st. 1 p. 1 SoL och 2 kap 1 § SoF.37 Deras förĂ€ldrar erhĂ„ller dock enbart en reducerad (riks-)norm för att undvika en nödsituation. Dessutom kan familjen enligt riktlinjerna beviljas bistĂ„nd till boende för att barnen ska uppnĂ„ skĂ€lig levnadsnivĂ„. Anledningen till att papperslösa barn erhĂ„ller fullt försörjningsstöd anges vara att Malmö stad beaktar ett barnrĂ€ttsperspektiv och principen om barnets bĂ€sta.â (38)
Perspektiv/teoretiska begrepp
âDen överordnade teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r rĂ€ttssociologisk och artikeln avser att belysa sĂ„vĂ€l de i rĂ€ttskĂ€llorna angivna förutsĂ€ttningarna vid socialtjĂ€nstens handlĂ€ggning avseende rĂ€tten till bistĂ„nd för papperslösa barn, som hur dessa rĂ€ttsliga förutsĂ€ttningar tolkas och tillĂ€mpas av socialtjĂ€nsten i praktiken.â (33)
DiskretionÀr makt
GrÀsrotsbyrÄkrati
âsocialpsykologisk teoretisk inspiration frĂ„n Asplunds (1987) resonemang om abstrakt socialitetâ (33)
Metoden för studien
âfyra empiriska delstudier baserade pĂ„ samhĂ€llsvetenskaplig metod.â (33)
âResultaten frĂ„n delstudierna hĂ€rrör frĂ„n tvĂ„ enkĂ€tundersökningar, en nationell och en lokal (Malmö stad) samt frĂ„n tvĂ„ intervjustudier. Den nationella enkĂ€tstudien riktade sig till enhetschefer inom socialtjĂ€nstens individoch familjeomsorg (IFO), medan den lokala studien istĂ€llet riktade sig mot socialarbetare, oftast bistĂ„ndshandlĂ€ggare, vilka mer direkt kom i kontakt med papperslösa.â (34)
âDessvĂ€rre var svarsfrekvensen lĂ„g till mycket lĂ„g.13 Det finns sĂ„ledes inte möjlighet att hĂ€vda nĂ„gra generaliserbara resultat, men de kan Ă€ndĂ„ anvĂ€ndas att framföra tĂ€mligen grundade hypoteser.â (35)
âEnkĂ€tresultaten kompletterades med tvĂ„ intervjustudier, utförda antingen i grupp eller enskilt, i vilka det stĂ€lldes liknande frĂ„gor som i enkĂ€terna. Den första intervjustudien innehöll frĂ„gor till tjĂ€nstemĂ€n (totalt femton personer) inom olika delar av socialtjĂ€nsten som kommit i kontakt med papperslösa i samband med tjĂ€nsteutövningen. Den andra intervjustudien utfördes med representanter (totalt fem personer) för en ideell organisation i Sveriges tre storstadsregioner, vilka möter papperslösa barn, deras familjer och ibland Ă€ven ensamkommande barn.â (35)
Ev policy-rekommendationer
âBarnkonventionens bestĂ€mmelser om barnets bĂ€sta och barns lika rĂ€ttigheter och vĂ€rde samt mera uttryckliga stadganden om rĂ€tt till social trygghet och skydd mot övergrepp omfattar alla barn. I sĂ„ motto överensstĂ€mmer Malmö stads riktlinjer om fullt försörjningsstöd och bostad Ă„t barn i papperslöshet uppenbart bĂ€ttre med konventionens intentioner. NĂ€r konventionen blir inkorporerad och direkt tillĂ€mpbar i svensk lag torde detta vara nĂ„got för övriga kommuner att begrunda.â (46)