Sammanfattning av publikation

Sigvardsson, 2012 🔗

Presenting the Absent: An Account of Undocumentedness in Sweden

År: 2012

Typ av text: Doktorsavhandling

Publicerad av:  Uppsala universitet

SprĂ„k: Engelska, sammanfattning pĂ„ svenska 

Författare: Erika Sigvardsson

Antal sidor: 192

TillgÀnglig pÄ: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:516978/FULLTEXT01.pdf

Vad texten handlar om 

Avhandlingen ‘fokuserar pĂ„ hur kategorin papperslös definieras i lagstiftning och i policy, samt hur den definitionen formas och reproduceras i administration och i praktiken’ (s. 155) genom att anvĂ€nda sjukvĂ„rden som exempel, samt betydelsen av den svenska kontexten i dessa processer. Vidare fokuseras vad papperslöshet innebĂ€r för de som befinner sig i denna situation, bĂ„de praktiska problem som uppstĂ„r och taktiker för att hantera dem, men Ă€ven mer grundlĂ€ggande politiska och existentiella konsekvenser. 

Viktigaste resultat

– Papperslöshet beskrivs som extra svĂ„r i den svenska vĂ€lfĂ€rdsstaten; ‘den effektivitet med vilken vĂ€lfĂ€rdsstaten fungerar för de som Ă€r inkluderade, motsvaras av effektiviteten med vilken papperslösa utesluts’ (s. 161-2). 

– “Det viktigaste hindret för papperslösa att fĂ„ tillgĂ„ng till vĂ„rd, nĂ€st deras rĂ€dsla för myndigheter, Ă€r bristande rutiner och kunskap hos vĂ„rdpersonalen’ (s. 164). ‘De administrativa problem som hindrar mĂ„nga papperslösa frĂ„n att fĂ„ vĂ„rd, uppstĂ„r redan innan patienten fĂ„tt trĂ€ffa en vĂ„rdgivare, och det Ă€r snarare administratörerna Ă€n vĂ„rdpersonalen som agerar grindvakter för papperslösas vĂ„rd” (s. 165). 

– “Att vara papperslös innebĂ€r att vara passivt utesluten i lagstiftning och administration – att finnas, men officiellt inte finnas. Att inte kunna legitimera sig eller ha ett giltigt personnummer blir helt enkelt att inte rĂ€knas – ens nĂ€rvaro Ă€r inte erkĂ€nd 
 Utan del i gemenskapen kan man inte trĂ€da fram i offentligheten och inte tala för sin sak eller krĂ€va sina mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Det Ă€r just att trĂ€da fram inför andra och diskutera eller krĂ€va sina mĂ€nskliga rĂ€ttigheter som för den papperslösa personen Ă€r omöjligt [
] Papperslösas situation kan sammanfattas som ett paradoxalt tillstĂ„nd dĂ€r man Ă€r fysiskt nĂ€rvarande utan att officiellt vara erkĂ€nd som nĂ€rvarande [
] Utan ID-kort eller personnummer som Ă€r beviset för att ens nĂ€rvaro Ă€r erkĂ€nd av myndigheterna och att man har en officiell identitet, kan man inte formellt kommunicera med sin omgivning. Att vara utvisningsbar och dĂ€rför inte kunna kontakta myndigheterna om man blir utnyttjad, misshandlad eller orĂ€ttvist behandlad gör att man som papperslös blir mycket sĂ„rbar” (s. 166). 

– “Trots omöjligheten (i teorin) att krĂ€va sina rĂ€ttigheter, kan papperslösa med hjĂ€lp av sin fysiska nĂ€rvaro kĂ€mpa (i praktiken) och lyckats trĂ€da fram som sig sjĂ€lva i det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av personer med personnummer, utan dem Ă€r det omöjligt, kan de för en kort stund bli synliga, nĂ€rvarande och krĂ€va sina rĂ€ttigheter” (s. 168). 

– Alienation och desorientering förs fram som tvĂ„ viktiga dimensioner för hur papperslöshet upplevs, utifrĂ„n den osĂ€kerhet och flyktighet och de anstrĂ€ngningar för att inte synas  som prĂ€glar papperslösas liv.

– Vidare beskrivs överlevnadsstrategier i denna situation, som “att begrĂ€nsa kommunikation med andra, sitt rörelsemönster, att gĂ„ ut mindre, att snĂ€va in sina cirklar 
 för att hĂ„lla fötterna pĂ„ jorden” (s. 170), samt “orienteringstaktiker”, t ex beskrivs “social samvaro med andra personer som vet om deras ’problem’, dĂ€r de inte behöver lĂ„tsas” som en “situation som mĂ„nga anger som vila frĂ„n papperslösheten” samt “att fokusera pĂ„ handfasta, praktiska uppgifter som man faktiskt har inflytande över”, taktiker som bĂ„de skvallrar “om vilka problem papperslösa har att hantera, men ocksĂ„ att det Ă€ven i denna svĂ„ra situation finns smĂ„ saker att göra Ă„t det” (s. 171). 

Perspektiv/teoretiska begrepp

Kritiskt feministiskt fenomenologiskt perspektiv. 

Metoden för studien

Intervjuer, bĂ„de standardiserade telefonintervjuer samt traditionella semistrukturerade, med företrĂ€dare för olika organisationer och myndigheter, landstings- och sjukhustjĂ€nstemĂ€n, samt med lĂ€kare och sjuksköterskor med erfarenhet av vĂ„rd för papperslösa. Intervjuer med papperslösa samt deltagande observation under lĂ€ngre perioder, totalt med cirka femton papperslösa familjer bestĂ„ende av minst tvĂ„ personer, med eller utan barn, och cirka tretton ensamstĂ„ende papperslösa personer, varav djupintervjuer skett med ungefĂ€r hĂ€lften av de vuxna. Bland intervjupersonerna Ă€r de vanligaste ursprungsomrĂ„dena Balkan, före detta sovjetstater, Angola, Afghanistan/Pakistan och Nordafrika. 

Sammanfattad av: Alva Nissen