Papperslösa och Hanna Arendts reflektion om rÀtten att ha rÀttigheter
Ă r: 2016
Typ av text: Bokkapitel ingĂ„r i IrreguljĂ€r Migration i Sverige. RĂ€ttigheter, vardagserfarenheter, motstĂ„nd och statliga kategoriseringar, (red.) Maja Sager, Helena Holgersson & Klara Ăberg
Publicerad av: Daidalos
SprÄk: Svenska
Författare: Anna Lundberg & Mikael SpÄng
Antal sidor: 22
TillgÀnglig pÄ: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1178763/FULLTEXT01.pdf
Vad texten handlar om
IrreguljĂ€ra migranters situation i Sverige analyseras med hjĂ€lp av tre tolkningar av Arendts tankar om ârĂ€tten att ha rĂ€ttigheterâ vilka fokuserar; brist pĂ„ tillgodoseende av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter; uteslutning frĂ„n möjligheten till politiskt handlande; samt möjligheterna att tillsammans handla och skapa förutsĂ€ttningar för jĂ€mlikhet och frihet. En diskussion av Arendts teoretisering om mĂ€nniskan som ett politiskt djur, i relation till modern politik och den antika förstĂ„elsen av politik som förverkligandet av frihet, förs, samt förstĂ„elsen av fredlösa/papperslösa som abstrakt nakna mĂ€nniskor, i meningen lĂ€mnade till sitt öde. Vidare förs ett resonemang kring Agambens vidareutveckling av Arendts tankar om âdet nakna livetâ, exklusion och inneslutning av biologiskt liv i modern politik samt möjligheten att agera politiskt, samt hur andra forskare har anvĂ€nt sig av dessa teorier för att analysera den situation irreguljĂ€ra migranter befinner sig i.
Viktigaste resultat
– RĂ€dsla prĂ€glar papperslösas situation, t ex inför att söka vĂ„rd dĂ„ det kan leda till att bli upptĂ€ckt och dĂ€rmed utvisning. Detta trots att tillgĂ„ng till vĂ„rd Ă€r lagstadgad bĂ„de lokalt, nationellt och internationellt. Detta pekar vidare pĂ„ problem i genomförandet av denna rĂ€ttighet och relaterar till Arendts teoretiserande om staters brist pĂ„ förverkligande av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter.
– Papperslösas utvisningsbarhet framhĂ„lls som ett grundproblem för deras situation, och det framhĂ„lls att âden rĂ€ttsliga konstruktionen att göra mĂ€nniskor utvisningsbara Ă€r en vĂ€g för staten att utöva kontroll över befolkningen; utvisningsbarheten blir ett sĂ€tt att reproducera och pĂ„minna om statens grĂ€nskontroll och maktâ (s. 425).
– Arendts pĂ„pekande att grunden för att hĂ€vda mĂ€nskliga rĂ€ttigheter saknas nĂ€r den som bĂ€st behövs, bekrĂ€ftas.
– En förstĂ„else av papperslösa som fredlösa och vad det innebĂ€r lyfts fram: âsom fredlös Ă€r personer utanför rĂ€tten, de Ă€r de som kan jagas och inte lĂ€ngre har rĂ€tt att vistas pĂ„ territoriet, som ska bort och inte tillhör. Exempel Ă€r nĂ€r polisen hĂ€mtar papperslösa efter tips eller hur polisen söker efter papperslösa i tunnelbanor och andra kollektiva fĂ€rdmedel, utanför skolor och sĂ„ vidare ⊠De Ă€r ocksĂ„ de som lĂ€mnas Ă„t sitt öde, att kunna klara sig bĂ€st de kan. För att Ă„terknyta till citatet i början av detta avsnitt visar detta sig bland annat i rĂ€dslan för att upptĂ€ckas ⊠För den fredlösa har detta tillstĂ„nd blivit det normala, en del av vardagen.
– Men Ă€ven en förstĂ„else av den papperslösa som politiska dĂ„ den âi varje ögonblick Ă€r utsatt för ett dödshot av den makt som bannlyst honom eller henne. Med start frĂ„n denna osĂ€kra terrĂ€ng menar Agamben att vi mĂ„ste hitta vĂ€gen för en annan politik. Snarare Ă€n rĂ€ttigheter som nĂ„got efterfrĂ„gat, bör vi tĂ€nka âanvĂ€ndning utan rĂ€ttâ. I stĂ€llet för att konfrontera staten utgĂ„r vi frĂ„n formen av en âicke-statâ inom vilken mĂ€nniskor gemensamt skapar en plats i vĂ€rldenâ (s. 432).
– Att agera politiskt – i exemplet No Border Musical – ger, argumenteras det för, irreguljĂ€ra migranter en plats i vĂ€rlden, dĂ€rutöver ifrĂ„gasĂ€tter det Ă€ven âidĂ©n att stater enbart ansvarar för mĂ€nniskor som har rĂ€tt att vistas pĂ„ deras territoriumâ (s. 436). Detta tolkas genom Arendt som att de politiska möjligheterna handlar om vĂ€rldsskapande – att genom att tala och handla tillsammans skapa vĂ€rlden, som jĂ€mlikar, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt frĂ€mja uppkomsten av och respekten för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, âsom ett alternativ till den produktion av rĂ€ttslöshet som utmĂ€rker papperslösas situationâ (s. 435). HĂ€r framhĂ„lls det Ă€ven hur papperslösa inte enbart Ă€r ânĂ„got som finns i vĂ€rlden, en given kategori av personer, utan Ă€r en grupp som uppstĂ„r till följd av politiska, rĂ€ttsliga och ekonomiska regleringarâ (s. 435).
– Vidare framhĂ„lls hur âpapperslösas gemensamma handlande ifrĂ„gasĂ€tter de för givet tagna förestĂ€llningarna kring den politiska gemenskap som Ă€r centrerad i moderna stater och de lagar, policyer och praktiker som upprĂ€tthĂ„ller dessa, sĂ€rskilt naturligtvis inom det migrationsrĂ€ttsliga omrĂ„det eftersom det handlar om personer som inte Ă€r en sjĂ€lvklar del av statens gemenskap. Arendts tanke om rĂ€tten att ha rĂ€ttigheter visar pĂ„ bĂ„da formerna av agerande, att kunna vara en del av den existerande vĂ€rlden och att skapa en annan vĂ€rldâ (s. 436).
– I en avslutande diskussion framhĂ„lls hur irregularitet, vilket konstateras ha blivit en inbyggd del av moderna stater i vĂ€st, betecknar den moderna demokratins brister, samt att papperslösa, som undantagsfigurer, förkroppsligar âvad som Ă€r förebĂ„dande – ett samhĂ€lle baserat pĂ„ upphĂ€vande av rĂ€ttigheter. Samtidigt kan, som i No Border Musical, skönjas spĂ„r av en annan vĂ€rlds början, en vĂ€rld som skapas av att mĂ€nniskor kommer samman och handlarâ.
Perspektiv/teoretiska begrepp
Arendts teori om rĂ€tten att ha rĂ€ttigheter, mĂ€nniskan som politiskt djur och abstrakt liv. Agambens vidareutveckling av âdet nakna livetâ.
Metoden för studien
Diskussionen utgÄr frÄn tre intervjucitat frÄn intervjuer med ensamkommande papperslösa i Malmö frÄn 2012.