Sammanfattning av publikation

Åter till förteckningen i tabellformat

KartlÀggningens förstasida | Listan över ÀmnesomrÄden

15. Papperslöshet
Hansson, 2008 🔗

SĂ„rbarhet och möjligheter – Om papperslösa immigranters situation i majoritetssamhĂ€llet 

År: 2008

Typ av text: Rapport

Publicerad av:  Nordiska SamarbetsrĂ„det för Kriminologi (NSfK) och Lundsuniversitet, Sociologiska institutionen

SprÄk: Svenska

Författare: Markus Hansson

Antal sidor: 69

TillgÀnglig pÄ: http://www.rosengrenska.org/pdfs/SarbarhetOchMojligheter.pdf

Vad texten handlar om 

“Rapporten syftar till att undersöka och belysa de papperslösa immigranternas situation i Norden, frĂ€mst ur ett svenskt perspektiv, men den danska situationen berörs ocksĂ„. Jag vill undersöka vad det innebĂ€r för individen att leva i ett nordiskt vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€lle, men att samtidigt stĂ„ utanför. Vad fĂ„r den papperslösa tillvaron för sociala konsekvenser för individen? Rapporten syftar ocksĂ„ till att ta reda pĂ„ hur den papperslösa immigranten hanterar sin ”illegalitet”. Av intresse Ă€r hur den papperslösa immigranten rent konkret tar sig an de svĂ„righeter som det innebĂ€r att helt stĂ„ utanför majoritetssamhĂ€llet.” (5)

Viktigaste resultat

Legal sÄrbarhet

  • Informanterna blev utnyttjade pĂ„ arbetsmarknaden, bl a innehĂ„llen lön
  • Ett par av informanterna utsattes för brott som misshandel och sexuellt ofredande som inte kunde anmĂ€las

Social sÄrbarhet

  • Stora begrĂ€nsningar till vĂ„rd

Informanterna frĂ„n Chile sĂ„g det mest som en tidsförlust om de skulle utvisas, eftersom de dĂ„ skulle behöva göra ett nytt pass (som enl en peron var enkelt) och sedan komma tillbaka till Sverige medan informanterna frĂ„n Iran och Bosnien var mer oroliga för vidden av konsekvenserna vid utvisning  och kringskar sin frihet mer (37)

“Den sĂ„rbarhet som denna rĂ€ttslöshet och exkludering innebĂ€r, betyder att den papperslöse immigranten mĂ„ste nyttja alternativa kanaler för att tillgodose sina behov. Den papperslöses möjlighetsstrukturer kan bestĂ„ av informella institutioner sĂ„ som det personliga, sociala nĂ€tverket, frivilligorganisationer och privatpersoner som hjĂ€lper gömda flyktingar, samt den informella arbetssektorn. Dessutom förekommer enligt mina intervjuer ett visst informellt nyttjande av formella institutioner, vilket exempelvis kan bestĂ„ i att den papperslöse fĂ„r vĂ„rd pĂ„ sjukvĂ„rdsmottagningar utan krav pĂ„ betalning, eller fĂ„r delta i komvuxundervisning trots att staten ej ersĂ€tter landsting och kommuner för dessa vĂ€lfĂ€rdstjĂ€nster” (62)

“Förbudet för privatpersoner och organisationer mot att hjĂ€lpa gömda och papperslösa Ă€r ocksĂ„ sĂ€kerligen en bidragande orsak till att jag inte fick tilltrĂ€de. Just detta förbud Ă€r intressant, det kan möjliggöra vissa antaganden om situationen för de papperslösa i Danmark. Detta förbud försvĂ„rar och begrĂ€nsar möjligheterna till privatpersoners och frivilligorganisationers arbete, och i förlĂ€ngningen begrĂ€nsar det tillgĂ€ngligheten för de odokumenterade till en viktig möjlighetsstruktur, de informella institutionerna. I och med detta kan antagandet göras att deras sĂ„rbarhet ökar, den aspekt av sĂ„rbarheten som jag valt att kalla social sĂ„rbarhet.” (65)

Perspektiv/teoretiska begrepp

sÄrbarhet

Metoden för studien

I Sverige:

Intervju med 5 personer som levde eller hade levt som papperslösa (frÄn Chile, Iran och Bosnien)

Intervjuer med 2 personer som förmedlade sjukvÄrd till personer i papperslöshet

Vissa observationer pÄ en mottagning för papperslösa

I Danmark:

Inget primÀrmaterial

Sammanfattad av: Josefin Åström