Ăvervakning av förvarstagnas mĂ€nskliga rĂ€ttigheter: en metod
Ă r: 2009
Typ av text: Bokkapitel
Publicerad av: Malmö universitet
SprÄk: Svenska
Författare: Krister Hellström & Karl Nilsson
Antal sidor: 16
TillgÀnglig pÄ: https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1405527/FULLTEXT01.pdf
Vad texten handlar om
Texten anvĂ€nder praktiska erfarenheter frĂ„n Röda Korsets projekt som löpte 2006-2008 som handlade om att âgenom besök och rapportering, övervaka situationen pĂ„ Migrationsverkets förvar. Ăvervakningen innefattar hela den förvartagnes situation och de rĂ€ttigheter som Ă€r kopplade till förvarstagandetâ (222) samt om hur Röda Korset tĂ€nker sig att de kan utforma en nationell övervakningsgrupp för att grnska hur MR efterlevs pĂ„ lĂ„sta förvar.
Viktigaste resultat
âDet finns alltsĂ„ ingen generell grĂ€ns för hur lĂ€nge man fĂ„r hĂ„llas förvarstagen (förutom vid utredningsskĂ€l). Det fĂ„r istĂ€llet avgöras frĂ„n fall till fall nĂ€r det inte lĂ€ngre Ă€r lagligt att hĂ„lla nĂ„gon i förvar. RegeringsrĂ€tten ansĂ„g i en dom att det inte fanns lagliga skĂ€l att förlĂ€nga förvarstiden för en man som suttit i förvar pĂ„ verkstĂ€llighetsgrunder i drygt tvĂ„ Ă„r. Mannen var förvarstagen pĂ„ verkstĂ€llighetsgrunder frĂ„n 3 oktober 2003 till 16 november 2005, dĂ„ Migrationsverket beslutade att han inte lĂ€ngre skulle hĂ„llas i förvar. Hans mĂ„l togs upp i RegeringsrĂ€tten och domstolen ansĂ„g att Ă€ven om den förvarstagne inte sjĂ€lv medverkat till att avvisningsbeslutet skulle kunna verkstĂ€llas, att han tvĂ€rtom försvĂ„rat utredningen och att den lĂ„nga förvarstiden i stor utstrĂ€ckning kunnat tillskrivas den förvarstagnes eget handlande, kunde en ytterligare förlĂ€ngning av tiden i förvar inte anses ha stĂ„tt i rimlig proportion till intresset att underlĂ€tta verkstĂ€llighet av avvisningsbeslutet. Kravet pĂ„ synnerliga skĂ€l i UtlĂ€nningslagen 6:4 ansĂ„gs dĂ€rmed inte ha varit uppfyllt (RegeringsrĂ€tten 2005).â (226)
âFörhĂ„llandena pĂ„ förvaren ska vara lik förhĂ„llandena pĂ„ ett anlĂ€ggningsboende, det vill sĂ€ga ett boende som Migrationsverket ordnar för de asylsökande som inte vĂ€ljer eget boende under asylprocessen. Lokalerna ska uppfylla krav pĂ„ en hĂ€lsosam miljö, speciellt med hĂ€nsyn till klimatförhĂ„llanden. Som huvudregel ska förvarstagna inte tvingas att dela rum. Undantag kan göras om det finns fördel med att dela rum eller om det av andra skĂ€l, till exempel överbelĂ€ggning, anses nödvĂ€ndigt. Dusch och toaletter ska finnas i tillrĂ€ckligt antal och utformas pĂ„ ett sĂ€tt som gör det möjligt att utföra sina behov pĂ„ ett hygieniskt sĂ€tt. â (227)
âVidare sĂ„ föreskriver internationella rekommendationer att kvinnor och mĂ€n placeras i separata lokaler, exempelvis Standard Minimum Rules for Treatment of Prisoners p.8 (a). Om kvinnor och mĂ€n befinner sig i samma institution ska det finnas en egen avdelning för kvinnor med endast kvinnlig personal. Om nĂ„gon hĂ„llits i förvar i mer Ă€n tre dagar ska ett offentligt bitrĂ€de avseende frihetsberövandet förordnas, om det inte kan antas att behov av bitrĂ€de saknas. Ett sĂ„dant exempel kan vara om avvisningen eller utvisningen ska verkstĂ€llas. â (228)
âĂvervakning av förvarstagnas rĂ€ttigheter kan i Sverige bedrivas av flera olika aktörer; rĂ€ttsvĂ€sendet, andra statliga organ sĂ„som Justitieombudsman och Justitiekanslern, eller interna inspektioner och utredningar Ă€r nĂ„gra exempel. RĂ€ttsvĂ€sendet har att kontrollera lagligheten i ett förvarsbeslut. Migrationsverkets beslut om förvar kan utan tidsbegrĂ€nsning överklagas till Migrationsdomstolen. Det finns ingen sjĂ€lvklar rĂ€tt till muntlig förhandling men om den förvarstagne begĂ€r det sĂ„ bör begĂ€ran beviljas om det inte finns synnerliga skĂ€l som talar emot det. Beslutet i Migrationsdomstolen kan överklagas till Migrationsöverdomstolen som beviljar prövningstillstĂ„nd om det Ă€r av vikt för rĂ€ttstillĂ€mpningen eller om det annars finns synnerliga skĂ€l för detta. â (228)
âEn del av den generella tillsynen av Migrationsverkets förvarsenheter utförs idag av Migrationsverket sjĂ€lvt. Justitiekanslern (JK) har som uppgift att utöva tillsyn över myndigheter och dessas tjĂ€nstemĂ€n. Enskilda kan göra en anmĂ€lan till JK som bestĂ€mmer om detta ska leda till nĂ„gra Ă„tgĂ€rder. AnmĂ€lan kan ocksĂ„ göras till Justitieombudmannen (JO) om man anser sig blivit felaktigt behandlad av en myndighet. SĂ„vĂ€l JK som JO Ă€r reaktiva institutioner, det vill sĂ€ga de reagerar om nĂ„got framkommer som bedöms som felaktig behandling. De kan dock inte ompröva beslut som andra myndigheter har fattat.â (228)
âEn sĂ€rskild övervakningsgrupp, bestĂ„ende av frivilliga medarbetare, har rekryterats för att genomföra besök i enlighet med rutinerna som ocksĂ„ arbetades fram under projektĂ„ren. Detta Ă€r en mycket vĂ€sentlig del av projektidĂ©en, dĂ„ övervakningsgruppen [hos Röda korset] separerats frĂ„n de befintliga grupper som redan besöker Migrationsverkets samtliga förvar. Dessa grupper Ă€gnar en stor del av sin tid pĂ„ förvaren till att ge medmĂ€nskligt stöd till de förvarstagna. Det finns visst utrymme för grupperna att pĂ„peka vad som de ser som missförhĂ„llanden till ledningen för förvaret., men det sker generellt inte pĂ„ ett enhetligt och systematiserat sĂ€tt. Skulle man dĂ„ inte kunnat ge de befintliga grupperna verktyg för att bedriva övervakningsarbetet? Det vill sĂ€ga förse de befintliga grupperna med en sammanstĂ€llning av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och riktlinjer för pĂ„verkansarbete. Det hade givetvis varit en framkomlig vĂ€g att gĂ„ men Röda Korset valde att under projekttiden prova modellen med en fristĂ„ende övervakningsgrupp. En viktigt komponent för att fĂ„ en sammanhĂ„llen strategi för Röda Korsets verksamhet pĂ„ förvaren Ă€r att harmonisera arbetet som utförs av de befintliga grupperna med övervakningsgruppens. Efter snart tvĂ„ Ă„rs projekt tid Ă€r detta inte fullt klart.â (231)
âBesöken bygger huvudsakligen pĂ„ samtal med förvarstagna och personal vid Migrationsverkets förvarsenheter. Svenska Röda korsets synpunkter angĂ„ende efterlevnaden av förvartagnas mĂ€nskliga rĂ€ttigheter delges Migrationsverket, dels muntligen i anslutning till besöket, dels i en Ă„rlig skriftlig rapport. Ett fullstĂ€ndigt besök med efterföljande uppföljningsbesök genomförs Ă„rligen vid varje förvarsenhet, och dessa besök bokas i förvĂ€g och i samrĂ„d med Migrationsverket. Ytterligare besök kan göras oannonserat om det anses föreligga ett sĂ„dant behov.â (231)
âDe internationella övervakningsmekanismer som finns har identifierat vissa kĂ€rnkompetenser som behövs för uppdraget. De kunskaper och erfarenheter som ansetts relevanta i sammanhanget berör framförallt medicin, juridik/mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, och erfarenhet av besök vid lĂ„sta institutioner. I den modell som projektet utmynnat i föreslĂ„s dĂ€rför att vid varje fullstĂ€ndigt bör 3-4 personer delta och samtliga ovan nĂ€mnda kompetenser finnas representerade. Den grupp av frivilliga som ska utföra besöken arbetar som en enhet och bestĂ„r av ungefĂ€r 10 personer. Strukturen med en nationell grupp innebĂ€r att bedömningen av situationen pĂ„ förvaren blir densamma oavsett vilket förvar som besöks. â (233)
âDet ska understrykas att Migrationsverket under projekttiden upptrĂ€tt pĂ„ ett mycket positivt sĂ€tt och ofta betonat att man ser övervakningen som liggande i linje med den öppenhet man efterstrĂ€var samt den ambition man uttalar att förhĂ„llandena för förvartagna ska vara sĂ„ goda som möjligt.â (234)
Metoden för studien
praktiska erfarenheter frÄn Röda Korsets projekt
En studie har gjorts av internationella konventioner och rekommendationer samt svensk utlÀnningslagstiftning (223)
