Sammanfattning av publikation

H√§ckner Posse, 2019 ūüĒó

Hur tänker du försörja dig? : En studie av försörjningskravet vid anhöriginvandring och av rättsliga kontroll- och sållningsmekanismer under nyanlända personers etablering i Sverige

√Ör: 2019

Typ av text: Vetenskaplig artikel

Publicerad av: Nordisk socialrättslig tidskrift

Språk: Svenska

Författare: Lovisa Häckner Posse

Antal sidor: 19

Tillg√§nglig p√•: https://portal.research.lu.se/ws/files/70250150/Hur_t_nker_du_f_rs_rja_dig_H_ckner_Posse_2019.pdf 

Vad texten handlar om 

Studien baseras p√• en genomg√•ng av 169 domar i migrationsdomstolar i relation till f√∂rs√∂rjningskravet vid ans√∂kan om anh√∂riginvandring. Ger en detaljerad √∂versikt √∂ver f√∂rs√∂rjningskravet. H√§ckner Posse analyserar domarna utifr√•n Foucaults koncept om kompetensmaskinen, Ongs id√©er kring hur nyliberalismen manifesterar sig olika beroende p√• kontext och vilka individer och grupper som p√•verkas, samt Miles definition av rasifiering. 

Viktigaste resultat

‚ÄúDet f√∂rs√∂rjningskrav som inf√∂rdes √•r 2010 var f√∂renat med m√•nga undantag och till√§mpades i praktiken i ett begr√§nsat antal situationer‚ÄĚ (s.51).

‚ÄúI och med den s√• kallade begr√§nsningslagen √•r 2016 ut√∂kades dock f√∂rs√∂rjningskravet p√• s√• s√§tt att ett s√•dant numera som huvudregel st√§lls upp som villkor f√∂r uppeh√•llstillst√•nd p√• grund av anknytning, b√•de n√§r anknytningspersonen √§r nyanl√§nd skyddsbeh√∂vande och svensk medborgare. Till skillnad fr√•n tidigare m√•ste anknytningspersonen numera √§ven kunna f√∂rs√∂rja s√∂kanden. Syftet med begr√§nsningslagens best√§mmelser √§r att begr√§nsa m√∂jligheterna att beviljas uppeh√•llstillst√•nd i Sverige. Det utvidgade f√∂rs√∂rjningskravet motiverades i huvudsak med att d√•varande f√∂rs√∂rjningskrav var mer f√∂rm√•nligt √§n vad EU-r√§tten kr√§ver, och att de svenska reglerna tillf√§lligt borde anpassas till miniminiv√•n enligt EU-r√§tten och internationella konventioner‚ÄĚ (s.51).

‚ÄúF√∂rs√∂rjningskravet i sin nuvarande form kan d√§rmed s√§gas inbegripa dels en ambition om att fostra samh√§llsmedlemmar, dels en ambition om att f√∂rhindra att personer s√∂ker sig till Sverige. Kravet kan d√§rf√∂r betraktas som ett r√§ttsligt verktyg b√•de f√∂r inneslutning och f√∂r uteslutning‚ÄĚ (s.51-52).

‚ÄúVad som kr√§vs f√∂r att uppfylla f√∂rs√∂rjningskravet √§r inte utt√∂mmande reglerat p√• lag- och f√∂rordningsniv√•. Vissa f√∂rtydliganden har dock gjorts p√• f√∂rordningsniv√•, d√§r det bl.a. framg√•r att den del av f√∂rs√∂rjningskravet som avser inkomst √§r uppfyllt om anknytningspersonen har l√∂n som efter avdrag f√∂r prelimin√§r skatt uppg√•r till f√∂rbeh√•llsbeloppet vid utm√§tning av l√∂n. F√∂r att uppfylla f√∂rs√∂rjningskravet kr√§vs, enligt f√∂rarbetena, att anknytningspersonen har regelbundna f√∂rs√∂rjningsmedel, vilket prim√§rt exemplifieras med l√∂n fr√•n tillsvidareanst√§llning p√• heltid. Om l√∂nen √§r l√•g eller p√• gr√§nsen till vad som kan godtas b√∂r viss h√§nsyn tas till en eventuell framtida l√∂ne√∂kning. De regelbundna inkomsterna beh√∂ver dock inte h√§rr√∂ra fr√•n en fast heltidsanst√§llning. Inkomster fr√•n tidsbegr√§nsade anst√§llningar och fr√•n olika typer av deltidsarbeten kan beaktas, s√• √§ven om anknytningspersonen har flera mindre omfattande arbeten parallellt. Anknytningspersonen beskrivs i f√∂rarbetena √§ven kunna n√§rma sig egenf√∂rs√∂rjning p√• andra s√§tt √§n genom arbete, exempelvis genom att uppb√§ra arbetsrelaterade eller inkomstrelaterade ers√§ttningar fr√•n socialf√∂rs√§kringen och arbetsl√∂shetsf√∂rs√§kringen. Vidare kan avkastning fr√•n f√∂rm√∂genhetstillg√•ngar beaktas vid bed√∂mningen av om kravet √§r uppfyllt; det vore enligt f√∂rarbetena orimligt att kr√§va att en person som kan f√∂rs√∂rja sig p√• f√∂rm√∂genhetstillg√•ngar skulle vara tvungen att ha andra arbetsrelaterade inkomster f√∂r att uppfylla kravet‚ÄĚ (s.52).

‚ÄúF√∂rarbetena inneh√•ller √§ven resonemang om hur individen inte b√∂r n√§rma sig arbetsmarknaden och egenf√∂rs√∂rjning. Vad g√§ller studiemedel anf√∂rs att s√•dana normalt inte ska anses vara en godtagbar f√∂rs√∂rjningsk√§lla, eftersom ett generellt godtagande skulle kunna √∂ppna upp f√∂r ett kringg√•ende av f√∂rs√∂rjningskravet. Dock anf√∂rs att ett absolut f√∂rbud av studiemedel som f√∂rs√∂rjningsk√§lla skulle kunna leda till ett orimligt resultat och till ett f√∂rsv√•rande av utnyttjande av h√∂g kompetens. Ytterligare inkomstk√§llor som diskvalificeras √§r bl.a. f√∂rs√∂rjningsst√∂d och inkomster fr√•n s√∂kanden‚ÄĚ (s.52-53).

‚ÄúLagstiftningen om introduktionsinsatser inf√∂rdes √•r 2010 och behandlar utf√∂randet av insatser under den f√∂rsta tiden efter att en nyanl√§nd person har beviljats uppeh√•llstillst√•nd. En person i √•ldern 20‚Äď64 √•r som har beviljats uppeh√•llstillst√•nd som bl.a. flykting eller skyddsbeh√∂vande ska enligt lagstiftningen delta i ett s√• kallat etableringsprogram genom Arbetsf√∂rmedlingen. Programmet kan p√•g√• under h√∂gst 36 m√•nader fr√•n det att en nyanl√§nd person f√∂r f√∂rsta g√•ngen har folkbokf√∂rts i en kommun och personer som deltar i programmet har r√§tt till etableringsers√§ttning. En person f√•r ta del av insatserna fram tills att personen p√•b√∂rjar ett f√∂rv√§rvsarbete p√• heltid eller en utbildning p√• heltid som ber√§ttigar till CSN‚ÄĚ (s.53-54).

‚ÄúValfrihet och eget ansvar √§r √•terkommande begrepp i f√∂rarbetena om introduktionsinsatser. En uttalad utg√•ngspunkt √§r att individen har ansvar f√∂r sin situation, sin utveckling och sina behov. Det planerade inf√∂randet av f√∂rs√∂rjningskravet vid anh√∂riginvandring pekas ut som ett tungt p√•tryckningsmedel i r√§tt riktning vad avser effektiviteten i introduktionsarbetet. Det kan dock konstateras att den enskildes m√∂jlighet till familje√•terf√∂rening inte diskuteras n√§rmare i f√∂rarbetena. Det √§r d√§rmed sv√•rt att utl√§sa om lagstiftaren har funderat kring hur m√∂jligheten till familje√•terf√∂rening f√∂rh√•ller sig till den enskildes deltagande i introduktionsinsatserna och etablering i Sverige‚ÄĚ (s.54-55).

‚ÄúVad g√§ller fr√•gan hur individen b√∂r ta ansvar f√∂r sin framtid och n√§rma sig egenf√∂rs√∂rjning pekas i viss m√•n andrabeteenden ut som √∂nskv√§rda j√§mf√∂rt med vad som presenteras i f√∂rarbetena till f√∂rs√∂rjningskravsreformen‚ÄĚ (s.54).

‚ÄúDe uttalade m√•len att st√§rka m√∂jligheten till delaktighet i yrkes- och samh√§llslivet och/eller att st√§rka individernas incitament och m√∂jligheter till egen f√∂rs√∂rjning f√∂refaller inte heller vara automatiskt uppfyllda i samband med att individen f√•r ett arbete. Introduktionstiden ska n√§mligen inte automatiskt upph√∂ra genom att en nyanl√§nd person f√•r en heltidsanst√§llning, utan f√∂rst n√§r denne avslutat sina svenskstudier och samh√§llskunskap. F√∂rarbetena betonar √§ven att individens l√•ngsiktiga m√•l m√•ste fokuseras, vilket bl.a. kan ske genom studier p√• h√∂gskole-/universitetsniv√•. D√§rtill betonas att de olika introduktionsinsatser som en person deltar i m√•ste kunna p√•g√• parallellt med varandra. Exempelvis b√∂r en person kunna studera och samtidigt arbeta extra‚ÄĚ (s.55).

‚ÄúSammantaget kan konstateras att f√∂rarbetena till f√∂rs√∂rjningskravsreformen respektive f√∂rarbetena om introduktionsinsatser skiljer sig n√•got √•t avseende synen p√• hur individen b√∂r n√§rma sig egenf√∂rs√∂rjning och arbete. Det √§r s√§rskilt intressant mot bakgrund av att respektive reform motiverar sin egen existens genom h√§nvisning till den andra reformen. I f√∂rarbetena till f√∂rs√∂rjningskravsreformen pekas varaktigt arbete, fr√§mst i form av tillsvidareanst√§llning p√• heltid, ut som det prim√§ra s√§tt som individen b√∂r n√§rma sig arbetsmarknaden och egenf√∂rs√∂rjning. √Ąven i f√∂rarbetena till lagstiftningen om introduktionsinsatser betraktas arbete i form av tillsvidareanst√§llning p√• heltid som ett godtagbart s√§tt att n√§rma sig egenf√∂rs√∂rjning. Dessa f√∂rarbeten f√∂refaller d√§rtill pr√§glas av syns√§tt om att ansvarsfullt beteende mot egenf√∂rs√∂rjning inbegriper flexibilitet, l√•ngsiktig planering, √∂kad sj√§lvf√∂rb√§ttring och l√§rande‚ÄĚ (s.55).

‚ÄúF√∂r att b√§ttre f√∂rst√• den diskrepans som identifierats tror jag dock att det √§r av vikt att stanna upp vid det faktum att syftet med nuvarande f√∂rs√∂rjningskrav √§r att begr√§nsa invandringen till Sverige. Det inneb√§r att styrningen av flertalet anknytningspersoner f√∂rv√§ntas uppfylla tv√• m√•l. F√∂r det f√∂rsta att med hj√§lp av s√•llningsmekanismer fostra samh√§llsmedlemmar. F√∂r det andra att f√∂rhindra att personer med anknytning till n√•gon i Sverige s√∂ker sig hit. D√§rmed inte sagt att dessa m√•l m√•ste betraktas som motst√•ende. Differentieringen mellan ‚ÄĚvi‚ÄĚ och ‚ÄĚdem‚ÄĚ har inom bl.a. postkolonial forskning pekats ut som en n√∂dv√§ndighet f√∂r uppr√§tth√•llandet av den v√§sterl√§ndska nationalstatsformen. Utifr√•n ett s√•dant syns√§tt kan inneslutnings- och uteslutningsmekanismer i v√§lf√§rdsstaten i m√•ngt och mycket betraktas som tv√• sidor av samma mynt. Oaktat m√•lens f√∂renlighet √§r det tydligt att ett stort ansvar f√∂r genomdrivandet av desamma i dagsl√§get l√§ggs p√• nyanl√§nda personer‚ÄĚ (s.63).

‚ÄúMed h√§nvisning till Ong menar jag att det kan vara relevant att n√§rmare fundera √∂ver hur artikelns resultat f√∂rh√•ller sig till id√©er om nyanl√§nda personers funktion i det kapitalistiska systemet, och hur personer fostras till sk√∂tsamhet utifr√•n f√∂rest√§llningar om att olika delar av befolkningen b√∂r ha olika uppgifter (beroende p√• bl.a. bakgrund, k√∂n, √•lder och legal status). Vi kan √§ven fr√•ga oss om och hur familje√•terf√∂rening kan betraktas som ett slags bel√∂ning f√∂r att en person har blivit en ‚ÄĚfullgod‚ÄĚ samh√§llsmedlem, bl.a. genom att delta i introduktionsinsatser.‚ÄĚ (s.63)

‚ÄúF√∂rarbetena till reglerna om introduktionsinsatser f√∂refaller i flera avseenden kunna kopplas till Foucaults Kompetensmaskin, bl.a. d√• de ger uttryck f√∂r att nyanl√§nda personers n√§rmande till arbetsmarknad och egenf√∂rs√∂rjning b√∂r pr√§glas av flexibilitet, l√•ngsiktig planering, sj√§lvf√∂rb√§ttring och l√§rande. N√§r det g√§ller till√§mpningen av f√∂rs√∂rjningskravet kan dock konstateras att s√•dana beteenden ofta diskvalificeras av migrationsdomstolarna. Bl.a. f√∂refaller atypiska anst√§llningar, bedrivande av studier, byte av anst√§llning och uppb√§rande av etableringsers√§ttning (samt kombinationer av dessa f√∂rs√∂rjningss√§tt) betraktas som tecken p√• att individen saknar l√•ngsiktig f√∂rs√∂rjningsf√∂rm√•ga. I st√§llet premieras beteenden som inneb√§r att individen g√•r i god f√∂r att denne kommer att f√∂rbli i r√•dande position p√• arbetsmarknaden, f√∂retr√§desvis i en heltidsanst√§llning som ger tillr√§cklig l√∂n och d√§r individen inte samtidigt tar emot n√•gon form av bidrag eller st√∂d.‚ÄĚ (s.62)

Perspektiv/teoretiska begrepp

‚ÄúVad g√§ller begreppet nyliberalism har jag i artikeln h√§mtat inspiration fr√•n filosofen och id√©historikern Michel Foucault och antropologen Aihwa Ong. Foucault har anf√∂rt att den nyliberala kapitalismen pr√§glas av att den maskinella aspekten av arbetaren inte kan separeras fr√•n arbetaren sj√§lv; subjektet har blivit en Kompetensmaskin, vars existens bl.a. innefattar ett st√§ndigt framh√§vande av konkurrerande egenskaper och l√∂ften om st√§ndigt √∂kad sj√§lvf√∂rb√§ttring och optimering‚ÄĚ (s.49).

‚ÄúOng har dock betonat att nyliberalismen inte kan betraktas som en standardiserad, universell apparat som tar sig liknande uttryck √∂verallt och vars konsekvenser alltid kan f√∂rutses. De strategier f√∂r styrning som ryms inom nyliberalismen till√§mpas inte enhetligt i f√∂rh√•llande till samtliga individer och grupper.‚ÄĚ (s.49).

‚ÄúRobert Miles definition av rasifiering. Det inneb√§r att jag betraktar rasifiering som en process som uppst√•r i vissa historiska konjunkturer och under s√§rskilda materiella villkor, d√§r vissa m√§nniskor tillskrivs vissa biologiska egenskaper med mening att skilja ut, att utesluta och att dominera‚ÄĚ (s.49-50).

‚ÄúMed medborgerlig stratifiering avses hur utformning av exempelvis medborgarskapsregler och migrations- och integrationspolitik i samverkan med social och ekonomisk oj√§mlikhet formar sociala identiteter och livschanser‚ÄĚ (s.50).

Metoden för studien

‚ÄúEn studie av 169 domar ligger till grund f√∂r unders√∂kningen. S√∂kningarna har avgr√§nsats till tre av landets fyra migrationsdomstolar (Lule√•s, Stockholms och G√∂teborgs)‚ÄĚ (s.47).

‚ÄúMigrationsdomstolen i Malm√∂ har valts bort eftersom jag arbetade p√• domstolen under den aktuella perioden och d√• jag √§r os√§ker p√• om det hade kunnat p√•verka min l√§sning av material d√§rifr√•n‚ÄĚ (s.47).

‚ÄúJag har valt att inte dela upp materialet i domar d√§r anknytningspersonen saknar svenskt medborgarskap respektive d√§r anknytningspersonen √§r svensk medborgare (bl.a. eftersom flera domar saknar s√•dan information). Bland domarna f√∂rekommer d√§rf√∂r b√•de anknytningspersoner som saknar svenskt medborgarskap och anknytningspersoner som √§r svenska medborgare‚ÄĚ (s.48).

Ev förslag för vidare granskning

‚ÄúDet f√∂refaller d√§rf√∂r vara av stor vikt att i framtiden n√§rmare unders√∂ka hur till√§mpningen av f√∂rs√∂rjningskravet, liksom andra migrations- och socialr√§ttsliga best√§mmelser, f√∂rh√•ller sig till processer av rasifiering och strukturellt v√•ld‚ÄĚ (s.64).

Sammanfattad av: Linnea Roslund Gustavsson