Jag vill vara fri – En rättslig granskning av hbtqi-ungdomars asylärenden och nio berättelser om Sverige
År: 2020
Typ av text: Rapport
Publicerad av: RFSL Ungdom
Språk: Swedish
Författare: Alexandra Politidis Palm och Adnan Naji
Sidor: 58
Tillgänglig: https://newcomersyouth.se/wp-content/uploads/2020/11/Jag-vill-vara-fri-1.pdf
Kort beskrivning av texten
“Rapporten speglar de två parallella verkligherer som våra medlemmar lever i. Den upplevda och den juridiska.” (s. 37) Rapporten är en rättslig grannskning av Migrationsverketsbeslut och domar från migrationsdomstolarna, i förhållande till hur tillförlitlighetkriterier används i hbtq-ungdomars asylärenden.
“Syftet med denna granskning är inte att granska huruvida besluten eller domarna har varit korrekta. Istället ska granskningen belysa vilka som är de vanligast förekommande grunderna för att en asylsökande inte lyckas göra sin tillhörighet till gruppen hbtq-personer sannolik – vilka tillförlitlighetskriterier som avslagsbeslutet grundar sig på. Syftet är även att undersöka hur en muntlig utsaga som rör hbtq-skäl värderas samt att föra en diskussion om hur rättssäkra dessa bedömningar är och kan vara.” (s. 50)
Viktigaste resultaten
“Denna granskning visar att det finns typer av ärenden och bedömningar som inte benämns i beslutsstödet och där kriterierna enligt denna granskning blir olämpligt tillämpade. Tillämpningen av detaljrikedomskriteriet, konstanskriteriet, kriteriet om allmän trovärdighet och realismkriteriet i hbtq- ärenden samt andra ärenden där inre processer och identitetsresor ska redogöras för är problematisk utifrån ett normkritiskt perspektiv. Användandet av kriteriet om allmän trovärdighet samt realismkriteriet är vanligt i bedömningarna trots att användningen av detta inte rekommenderas i beslutstödet.” (s. 41)
Migrationsverketsbeslut
Detaljrikedom
“Samtliga avslag på tillförlitlighet är baserade på detaljrikedom delvis eller till sin helhet hos Migrationsverket. Precis som framkommit i Asylrättscentrums granskning är detta det vanligast förekommande tillförlitlighetskriteriet.26” (s. 72)
“Vid granskning av de utvalda ärendena och hur bedömningen av en muntlig utsagas detaljrikedom framkommer att bristerna förekommer framför allt i delarna av berättelsen som rör den asylsökandes känslor och beskrivning av insikt kring sin egna sexuella läggning.28 Det förekommer ofta en bedömning som grundar sig att den asylsökande inte tillräckligt detaljerat har kunnat redogöra för tankar och känslor rörande sin sexuella läggning eller att reflektioner kring att vara normbrytande i ett samhälle där homosexualitet är tabubelagt har varit alltför vaga.29“(ss. 72-73)
Konstanskriteriet
“54 % av besluten41 avslag är baserade på motstridigheter i berättelsen delvis eller till sin helhet både hos migrationsverket” (s. 76)
“Konstantkriteriet är det näst vanligaste förekommande kriteriet, vilket stämmer överens med Asyrättscentrums granskning.” (s. 77)
“Vid en granskning av de aktuella ärendena går det att urskönja liknande formuleringar och problematik i flertalet ärenden. I vissa ärenden är det beskrivningar av konkreta händelser som har innehållit motstridiga uppgifter, såsom att ha blivit ertappad, kontakten med familjen, uppgifter om tidigare relationer och varifrån hotbilden kommer ifrån samt i vilket skede personen har tillgodogjort sig information om hbtq-personers rättigheter i Sverige.44” (s. 77)
Allmän trovärdighet (sent anförda skäl)
“25 % av besluten52 är avslag baserade delvis på bristande allmän trovärdighet relaterat till sent anförda skäl. […] Allmän trovärdighet syftar till en persons beteende och en utvärdering av detta till skillnad från en bedömning av en muntlig utsagas tillförlitlighet. Det anses vara ett oprecist begrepp som inte har en klar grund i forskningen om vad det innebär.” (s. 80)
Realism
“71 % av besluten57 är avslag delvis baserade på resonemang kring hur realistisk utsagan är. Med realism menas i beslutstödet antingen hur utsagan förhåller sig till externa uppgifter som kan baseras på t.ex. landinformation. Det kan också innebära en värdering av hur rimlig en utsaga är i sig.” (s. 83)
Migrationsdomstolarnas domar
Detaljrikedom
“Av de ärenden som fick avslag och inte blev återförvisade i migrationsdomstolen hade samtliga helt eller delvis baserats på tillförlitlighetskriteriet gällande detaljrikedom. […] Resonemangen är att sexuell läggning får anses som en grundläggande egenskap hos människan och därmed borde den asylsökande kunnat reflektera mer kring hur hen kom till insikt med sin sexuella läggning och redogöra för sin inre process.40 “(s. 76)
Konstantkriteriet
“Av de ärenden som fick avslag och inte blev återförvisat i migrationsdomstolen hade ca 71 %49 delvis baserats på konstanskriteriet. Bland dessa ärenden återfinns även här motiveringar från Migrationsverket. Det rör sig dels om konkreta uppgifter såsom vilka som har känt till en persons sexuella läggning, detaljer gällande händelserså som att ha blivit påkommen med att ha sex med en person av samma kön eller vilka kunskaper en person hade om hbtq-personers situation i hemlandet elleri Sverige.50 Men domstolen för även andra typer av resonemang kring motstridigheter i utsagorna.” (s. 79)
Allmän trovärdighet (sent anförda skäl)
“Av de ärenden som fick avslag och inte blev återförvisat i migrationsdomstolarna hade ca 52 %55 delvis baserats på kriteriet om hur den allmänna trovärdigheten hade påverkat tillförlitligheten i uppgifterna. Detta är att jämföra de 25 % vid granskning av Migrationsverkets beslut. Återigen är detta inte statistiskt säkerställda siffror, men det kan ge en fingervisning om att migrationsdomstolen i högre grad hänvisar till allmän trovärdighet och sent anförande. Precis som i Migrationsverkets beslut gäller det uteslutande resonemang om sent anförda asylskäl. Motiveringar liknar varandra i de granskade ärendena.” (s. 82)
Realism
“Av de ärenden som fick avslag och inte blev återförvisat i migrationsdomstolen hade ca ca 71 %70 delvis baserats på realismkriteriet i tillförlitlighetsbedömningen. I domstolen återkommer resonemangen kring på vilken nivå den asylsökande bör kunna reflektera och utförligt denne förväntas redogöra för tankar och känslor.” (s. 88)
Ändringsfrekvens
“Av 29 ärenden som har granskats inom ramen för denna granskning har 14 % ändrats från avslag till bifall i migrationsdomstolen (jfr 12 % generellt75). Granskningen innehåller ett relativt lågt urval av ärenden som inte är statistiskt säkerställt och därför ska slutsatser dras med stor försiktighet. Att ändringsfrekvensen skulle vara högre i hbtq-ärenden är dock något som tidigare har indikerats i Migrationsverkets analysrapport från 2017.76” (s. 89)
Metod
“För att få fram relevanta ärenden har den särskilda tjänsten JP Migrationsnet8 från databastjänsten JP Infonet använts och genom att prenumerera på domar innehållandes nyckelordet ”hbtq” har 453 ärenden kunnat samlas in. Granskningen innehåller ärenden där beslut hos Migrationsverket fattades mellan åren 2017- 2019.” (ss. 51-52)
“För att få ett tydligt ungdomsperspektiv har endast ärenden som rör personer födda från 1998 och yngre inkluderats i granskningen. […] Personerna har inte sökt asyl tillsammans med någon partner eller familj och fått sitt beslut från Migrationsverket huvudsakligen under åren 2018- 2019. Totalt har 29 ärenden granskats.” (s. 52)
“I beslutsstödet som omnämns i avsnittet om tidigare forskning har ett antal tillförlitlighetskriterier kartlagts och värderats. Utifrån dessa olika kriterier har besluten och domarna granskats för att identifiera vilka kriterier som används i hbtq-ärenden. På samma sätt har Asylrättscentrum lagt upp sin granskning av användandet av tillförlitlighetskriterier. Asylrättscentrums granskning har ingen tematisk vinkling utan utgår från asylärenden av alla slag och innehåller även ett större antal ärenden.” (s. 53)
“I syfte att analysera hur muntliga utsagor värderas utifrån tillförlitlighetskriterierna har även tidigare studier, granskningar och forskning på området inhämtats, i syfte att komplettera den kvantitativa delen av granskningen med en rättsanalys.” (s. 53)
Ev policy-rekommendationer
Rekommendationer till Migrationsverket och migrationsdomstolarna
- “Inkludera intersexpersoner och intersexperspektiv i arbetet med hbtq-frågor.” (s. 98)
- “Utvärdera tillämpningen av detaljrikedomskriteriet och konstanskriteriet i hbtq-ärenden samt andra ärenden där inre processer och identitetsresor ska redogöras för och reflekteras kring.” (s. 98)
- “Utvärderingen bör innefatta normkritiska analyser av tillämpandet samt kring tillämpningen ur ett perspektiv som kan identifiera hegemoniska diskurser. Tillämpningen av dessa kriterier bör upphöra i avvaktan på utvärderingen.” (s. 98)
- “Frångå tillämpandet av kriteriet om allmän trovärdighet samt realismkriteriet inom ramen för tillförlitlighetsbedömningen i hbtq-ärenden.” (s. 98)
Ev förslag för vidare granskning
“Det finns viss forskning kring detta område inom asylrätten och även andra typer av studier, men det skulle behövas mer. Utifrån Newcomers Youth erfarenheter står rättstillämpningen inför stora utmaningar för att göra dessa typer av prövningar helt och hållet rättssäkra. Kärnan i den existerande rättsliga forskningen kring ämnet bör därför vara att granska hur rättssäkerheten ska kunna garanteras – vid förutsättning att asylprövningen som den fungerar idag är ett system som kommer att bestå.” (s. 43)
“Så som återges i de ovan nämnda rapporterna och studierna bör stater som hanterar asylansökningar se över hur bedömningar av hbtqi-personers asylskäl genomförs. Att stereotyper och homonationalistiska diskurser återfinns som nyckelkomponenter i bedömningar är tydligt i forskningen. Dock saknas tillräckligt med forskning för vägar framåt och hur detta ska överkommas.” (s. 99)
