22 juni 2021 - RIKSDAGEN ANTAR OMARBETAD UTLÄNNINGSLAG

Den 22 juni 2021, nästan på dagen fem år efter att den tillfälliga lagen antogs, antar riksdagen de lagändringar som ska börja gälla då den tillfälliga lagen upphör. Det rör sig bland annat om att nya uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade och att familjeåterförening villkoras med försörjningskrav. Även uppehållstillstånd som inte omfattades av den tillfälliga lagen ska nu få liknande villkor, så att alla uppehållstillstånd tidsbegränsas till en början, med kvotflyktingar som enda undantag. Permanent uppehållstillstånd kan ges efter tidigast tre år och då med ett försörjningskrav för vuxna. Om personen inte klarar försörjningskravet så kan det tidsbegränsade tillståndet förlängas om skälen kvarstår. Lagen medför särskilda utmaningar för dem som har uppehållstillstånd som inte kan förlängas på samma grund som tidigare. Ett exempel är personer som kommit som anhöriga och vars anknytning inte finns kvar.

Ett undantag införs från försörjningskravet vid familjeåterförening för par där den ena parten är svensk medborgare. Förutsättningen är att de har ett väletablerat förhållande, till exempel genom att ha bott länge ihop utomlands. (Avsikten är att utlandssvenskar ska kunna återvända tillsammans med familj.)

Ett par lättnader ska införas för att undvika orimliga konsekvenser av den nya lagstiftningen. En lättnad som också fanns i den tillfälliga lagen är att det i vissa fall ska gå att återförenas med familjemedlemmar även för personer som har tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige (under förutsättning att tillståndet troligen kommer att permanentas). En annan lättnad som är ny innebär att en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd som av någon anledning inte kan förlängas men under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd – om omständigheterna är särskilt ömmande.

Dessa lättnader syftar till att motverka vissa orimliga konsekvenser som kan uppstå på grund av att tillstånden är tidsbegränsade. De utgör alltså inte några lättnader i förhållande till den gamla utlänningslagen då motsvarande personer skulle ha fått permanent uppehållstillstånd från början. Lättnaderna lyfts ändå i riksdagsdebatten och i debatten utanför riksdagen som regler för ökad invandring, eller ”amnesti”.

Vänsterpartiet ensamt yrkar avslag till hela propositionen, det vill säga att den gamla utlännignslagen istället skulle ha fortsatt att gälla.

Ett antal omröstningar hålls där Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna röstar för formuleringar som innebär hårdare villkor för att få återförenas med familj, särskilt för alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och de familjekonstellationer där giftermål eller sammanboende i hemlandet inte varit möjligt. Samma partier röstar även emot de lättnader som nämns ovan samt röstar för snävare möjligheter till undantag från försörjningskravet för permanentning av uppehållstillstånd. Samma konstellation av partier stöder flera motioner om uppehållstillståndens längd, språkkrav för permanent uppehållstillstånd mm.

I slutomröstningen stöds hela lagförslaget av regeringen (S och MP) och C, medan moderaterna röstar emot och övriga avstår.

Kravet om en ny utredning om en rättssäker asylprocess stöds enbart av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.

Riksdagen 22 juni 2021: Samlingssida med betänkandet, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut