Sedan bosättningslagen trädde i kraft 2016 har kommunerna skyldighet att erbjuda boende för asylsökande som har fått uppehållstillstånd och blivit anvisade till en kommun. Detta gäller bara nyanlända som har bott i Migrationsverkets anläggningsboende. Några kommuner tolkar reglerna som att de bara behöver erbjuda boende i de två år som övriga etableringsinsatser pågår. I dessa kommuner vräks de nyanlända efter två år, trots att de haft vanliga hyreskontrakt.
Saken har nu prövats i domstol. Den 22 februari 2019 slår Kammarrätten i Stockholm fast att Lidingö kommuns beslut att säga upp bostadskontrakt för nyanlända efter två år inte strider mot bosättningslagen. Enligt kammarrätten framgår det inte av lagtexten vad som avses med att ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen, varken vad slags bostäder eller för hur lång tid.
Kammarrätten i Stockholm 2019-02-22: Lidingö stads beslut att säga upp bostadskontrakt för nyanlända strider inte mot bosättningslagen