18 mars 2022 - PRAXIS FÖR BARN UTAN FAMILJ BEHÅLLS TROTS EU-DOM

EU-domstolen behandlade i början av 2021 ett mål en ensamkommande pojke som sökt asyl i Nederländerna som 15-åring. Enligt nederländsk lag görs ingen utredning rörande barnets mottagande i ursprungslandet om barnet fyllt 15. Ett barn som inte bedöms ha asylskäl kan få beslut om utvisning, men om det då visar sig att ordnat mottagande saknas verkställs inte utvisningen förrän barnet fyllt 18. Domstolen i Nederländerna hade frågat EU-domstolen om detta går ihop med EU-direktiven. Domstolens svar var nej. Återvändandedirektivet formulering är visserligen att utvisning inte får ”verkställas” utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Men eftersom det finns ett krav på att ta hänsyn till barnets bästa anser EU-domstolen att direktivet måste tolkas så att medlemsstaten ska göra utredningen och försäkra sig om det ordnade mottagandet innan beslut fattas. Domstolen slog också fast att länderna inte får göra skillnad beroende på ålder. EU-domstolen poängterar att staten inte får inte skjuta upp att verkställa utvisningen om det faktiskt finns ett ordnat mottagande. Men inget barn under 18 år får alltså ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande.

Läs eller hämta domen från C-441/19 från EU-domstolen

Den 18 mars 2022 publicerar Migrationsverket en rättslig kommentar. Trots att situationen i Sverige är snarlik den som domstolen dömde ut i Nederländerna, anser Migrationsverket att praxis i Sverige inte behöver ändras. Enligt Migrationsverket skulle det vara olämpligt att utreda frågan om mottagande i det enskilda fallet redan före beslut. Verket tolkar vidare EU-domstolen som att det inte är något problem om personen med säkerhet kommer att vara över 18 vid återvändandet. Eftersom Sverige beviljar tillfälligt uppehållstillstånd som varar till 18-årsdagen är detta uppfyllt. Slutligen anser Migrationsverket att utredningen av ensamkommande barn i Sverige är heltäckande och innefattar frågan om ordnat mottagande och en fullständig bedömning av barnets bästa. Därför bör den nuvarande ordningen bestå. Ställningstagandet avslutas med att ”eventuella avsteg från detta bör utvecklas i rättspraxis”.

Hämta Migrationsverkets kommentar RK/002/2022 från databasen Lifos