5 september 2018 - GYMNASIELAGEN: VAD ÄR EN VILJEYTTRING?

Migrationsverket uppdaterar den 5 september 2018 sin vägledning för tolkning av den nya gymnasielagen (SR 32/2018). För att omfattas måste ungdomen ha sökt asyl senast den 24 november 2015. Just vid den tiden var antalet barn som anlände utan vårdnadshavare så stort att många fick vänta ett tag innan asylansökan registrerades. Nu bedömer Migrationsverket att barn som registrerades som asylsökande senare än den 24 november 2015 kan omfattas ändå, förutsatt att det går att spåra en viljeyttring i form av tjänsteanteckning hos en kommun senast den 24 november.

Många ungdomar börjar nu söka spår från sina första dagar i Sverige, från första boendet eller annan personal de haft kontakt med. Det kommer att visa sig svårt att bevisa när de anlände eftersom det inte alltid finns någon tidig tjänsteanteckning. Dessutom ska viljan att söka asyl ha bekräftats i kontakt med Migrationsverket nära i tid efter kontakten med kommunen. I domstolsärenden kommer det också att visa sig att domarna inte följer Migrationsverkets linje att asylansökan kan registreras av en kommun.

Problematiken beskrevs av juriststudenten Anders Roos i en examensuppsats, där han avslutningsvis konstaterade att ”själva utformningen av nya gymnasielagens datumrekvisit är en grundläggande orsak till rättsosäkerheten i tillämpningen av rekvisitet i migrationsdomstolarna”.

Hämta uppsatsen från Lunds universitet: Rätts(o)säkerheten i nya gymnasielagen: En undersökning av utformningen och migrationsdomstolarnas tillämpning av nya gymnasielagens datumrekvisit i relation till viljeyttringar att ansöka om asyl