Ett komplicerat regelpaket införs i utlänningslagen den 1 juni 2017. Det kom att kallas gymnasielagen, eller senare den ”gamla” gymnasielagen. Den mest omtalade delen av lagändringen vänder sig till minderåriga som fått tidsbegränsade uppehållstillstånd (eller utvisning med uppskjuten verkställighet) för att de saknar ordnat mottagande i hemlandet. Istället för att utvisas när de fyllt 18 ska de – om de går i gymnasiet – få fyra års uppehållstillstånd och därefter kunna få permanent uppehålltillstånd om de har hittat fast jobb.
Lagändringen gällde enbart personer som sökt asyl senast den 24 november 2015 och forfarande var minderåriga då de fick beslut. Den utmålades ändå som något av en amnesti för tusentals ensamkommande men kom att beröra endast ett par hundra barn. Detta berodde förstås delvis på att många skrivits upp i ålder. Men det visade sig också att många som fick behålla sin ålder inte fick tillfälliga tillstånd utan bara utvisningsbeslut som inte kunde verkställas förrän de fyllt 18, utan något formellt beslut om uppskjuten verkställighet. Därmed omfattades de inte av lagändringen.
Den andra delen av regelpaketet vänder sig till ungdomar mellan 17 och 25 som fått tidsbegränsade uppehållstillstånd av andra skäl, såsom skyddsbehov. De ska kunna förlänga sina uppehållstillstånd för att gå ut gymnasiet och därefter ansöka om permanent tillstånd på grund av arbete. Detta är en kompensation för att att personer under 25 enligt den tillfälliga lagen inte kan få permanent tillstånd om de inte har gymnasieexamen.
Riksdagen 3 maj 2017: Samlingssida med betänkande, riksdagsdebatt, omröstningar och beslut
Nätverket #vistårinteut 6 maj 2017: Vilseledande gällande nya regler för uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå