Resilient mottagande av flyktingar: ett europeiskt perspektiv
Ă r: 2019
Typ av text: Working paper
Publicerad av: Risk and Crisis Research Center, Mittuniversitetet, del av projektet SamhÀllsresiliens i Sverige: styrning, sociala nÀtverk och lÀrande (RISE)
SprÄk: Svenska
Författare: Mikael Linell
Antal sidor: 38
TillgÀnglig pÄ: http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1314957/FULLTEXT01.pdf
Vad texten handlar om
Rapporten utgör en sammanstĂ€llning av aktuell forskning kring mottagande av flyktingar, utifrĂ„n en granskning av nĂ€tbaserade publikationer med utgivningsĂ„r 2015-2018 avseende litteratur som fokuserar âlokala aspekter pĂ„ flyktingmottagande och integration frĂ„n ett europeiskt perspektivâ (s. 4). BĂ„de vetenskaplig forskningslitteratur med fokus pĂ„ erfarenheter frĂ„n den samhĂ€lleliga hanteringen av flyktingmottagandet hösten 2015 samt rapporter och utvĂ€rderingar av lokala projekt för mottagande och integration av flyktingar/asylsökande granskas, (frĂ€mst NGOs och EU-anknutna projekt) med syfte att âsammanstĂ€lla och syntetisera dagsaktuell forskning och dokumentation av goda exempel rörande resilient mottagande av flyktingar pĂ„ lokal nivĂ„â (s. 4). Rapporten innehĂ„ller Ă€ven en redogörelse för mottagningsstrukturen i Sverige efter 2015, samt en kort översikt över mottagningsstrukturen i Tyskland och Danmark, utmĂ€rkande drag för dessa lĂ€nder vad gĂ€ller asylprocessen samt förĂ€ndringar sedan 2015, samt en genomgĂ„ng av ett urval av de europeiska ramverk och förordningar som reglerar mottagandet av flyktingar.
Viktigaste resultat
– âGodaâ exempel pĂ„ mottagning och integration pĂ„ lokal nivĂ„ presenteras, samt ett urval av exempel pĂ„ aktuell forskning om lokal resiliens relaterat till flyktingmottagning i en europeisk kontext, frĂ€mst EU-finansierade. DĂ€rutöver presenteras aktuella forskningsutlysningar och förslag till framtida forskning.
– âTvĂ„ saker, avslutningsvis, kan vara vĂ€rda att notera i samband med dessa nyinstiftade utlysningar: Den första Ă€r att flera av inriktningarna, om inte samtliga, till stora delar liknar (och till vissa delar överlappar) befintliga forskningsprojekt inom ramen för Horizon 2020, ERC och NordForsk (se avsnitt 5.1 ovan). Den andra Ă€r att, som Europeiska Kommissionen formulerar det pĂ„ sin hemsida om pĂ„gĂ„ende och kommande arbetsprogram inom Horizon 2020, âthe results [from the five new research topics] will feed into the implementation of the European Agenda on Migration. Den omfattande satsningen pĂ„ forskning om mottagning och inkludering av flyktingar och migranter kan med andra ord uppfattas som relativt âtop-downâ till sin karaktĂ€r, eller styrd av politiska intressenâ (s. 26).
– âInledningsvis kan nĂ€mnas tvĂ„ övergripande iakttagelser kring vad som kan vara relevant att beforska inom en snar framtid. Den första iakttagelsen handlar om behovet av att studera integration pĂ„ nya sĂ€tt, utifrĂ„n nya teoretiska perspektiv och med hjĂ€lp av nya metoder ⊠Den andra övergripande iakttagelsen handlar om behovet av att, genom relevanta forskningsansatser, ifrĂ„gasĂ€tta den sjĂ€lvbild av tolerans och icke-diskriminering som odla(t)s i nordiska lĂ€nderâ (s. 26 frĂ„n NordForsks översikt).
– Tre utmaningar identifieras av Linell, utifrĂ„n den genomgĂ„ngna litteraturen: â(i) Kamp om verklighetsbilden: Beroende pĂ„ vem som stĂ„r bakom olika publikationer kan beskrivningen av verkligheten, eller omvĂ€rldsanalysen om man sĂ„ vill, te sig vĂ€ldigt olika. I publikationer frĂ„n överstatliga aktörer som exempelvis FN (New York-deklarationen) och EU (Agenda för migration) talas det om âglobal solidaritetâ (EC, 2018; UNHCR, 2016). Samtidigt visar aktuell forskning pĂ„ en pĂ„gĂ„ende nedmontering av den gemensamma europeiska flyktingpolitiken. Brekke och Staver (2018) talar t.o.m. om en re-nationalisering av densamma, vilket alltsĂ„ stĂ„r i skarp kontrast mot global solidaritet. (ii) Ovilja att bidra: En andra utmaning uppstĂ„r i spĂ€nningsfĂ€ltet mellan ramverk för standardisering av bemötande vid mottagande av asylsökande (EU, 2013/33; UNHCR, 2001) och de faktiska Ă„tgĂ€rder som görs pĂ„ lokal nivĂ„ (t.ex. ARLEM, 2015). MĂ„nga gĂ„nger gör lokala aktörer (ofta frivilligt) stora insatser nĂ€r sĂ„ behövs, inte sĂ€llan utöver den standardiserade âlĂ€gstanivĂ„â som föreskrivs av EUs och UNHCRs ramverk. Men risken finns Ă€ndĂ„, sĂ€rskilt med tanke pĂ„ pĂ„gĂ„ende processer av renationalisering, att lĂ€nder anvĂ€nder dessa ramverk som riktmĂ€rke för att göra sĂ„ lite som möjligt. Med andra ord, det kan bli ett âraceâ mot lĂ€gsta acceptabla nivĂ„ för human och vĂ€rdig mottagning och integration av flyktingar. Om den gemensamma (solidariska) europeiska flyktingpolitiken fortsĂ€tter att falla sönder sĂ„ mister EUs princip om âbenchmarkingâ (jĂ€mförelse med det âgodaâ exemplet som drivkraft) sin mening. (iii) Hinder att bidra: En tredje utmaning uppstĂ„r i spĂ€nningsfĂ€ltet mellan nationell policy och lokal praktik. Med det menas att mottagandet av flyktingar och migranter pĂ„ lokal nivĂ„ (i det akuta skedet) kan försvĂ„ras av otillrĂ€cklig eller efterslĂ€pande nationell policy. Som nĂ€mndes i avsnitt 4.3 (s. 18-19) sĂ„ finns det mĂ„nga exempel pĂ„ detta nĂ€r man tittar pĂ„ flyktingmottagning med utgĂ„ngspunkt i den resurs och det hinder som staden (som ankomstplats) utgör. Det gĂ€ller inte minst utmaningen med att se till att det finns boende för alla under ankomst- och integrationsfasen. Med stora mĂ€ngder ankommande pĂ„ kort tid mĂ„ste stĂ€der agera snabbt, ofta utan lagmĂ€ssiga ramverk eller nödvĂ€ndiga ekonomiska resurser. Med andra ord, stĂ€der (och mindre lokalsamhĂ€llen som utgör ankomstpunkt) mĂ„ste vara uppfinningsrika och kreativa i den akuta fasen, och kanske agera helt utanför befintliga regelverk, vilket noteras av exempelvis Eurocities (2016) och Scholten et al. (2017). Samtidigt, ur denna âmiss-matchâ mellan nationell policy och lokal praktik, ur den uppfinningsrikedom som dĂ„ krĂ€vs, kan det naturligtvis komma nĂ„got gottâ (s. 30).
Metoden för studien
Semisystematisk litteratursökning av nĂ€tbaserade publikationer med utgivningsĂ„r 2015-2018, utifrĂ„n fokus pĂ„ âlokala aspekter pĂ„ flyktingmottagande och integration frĂ„n ett europeiskt perspektivâ (s. 4).
