FrĂ„n tolkad interaktion till ensprĂ„kig text – om en asylberĂ€ttelses framvĂ€xt
Ă r: 2021
Typ av text: Vetenskaplig artikel
Publicerad av: HumaNetten
SprÄk: Svenska
Författare: Cecilia Wadensjö, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou
Sidor: 16
TillgÀnglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1595020/FULLTEXT02.pdf
Kort beskrivning av texten
âI den studie som ligger till grund för denna artikel kan vi se liknande och Ă€ven andra konsekvenser av att protokollet utgör en part i intervjun som deltagarna behöver förhĂ„lla sig till. I denna artikel ligger fokus dock inte pĂ„ att undersöka kognitiva aspekter av tolkars arbete, utan pĂ„ hur, mer precist, det kan gĂ„ till nĂ€r en asylberĂ€ttelse konstrueras och hur det parallella protokollförandet kan pĂ„verka asylintervjuns innehĂ„ll och progression. Studien har som övergripande mĂ„l att öka förstĂ„elsen för sprĂ„kliga och tolktekniska utmaningar, bland Migrationsverkets handlĂ€ggare, offentliga bitrĂ€den, tolkar och andra som berörs av asylintervjuer.â (s. 101)
âI denna artikel undersöks hur faktauppgifter med potentiell relevans för ett specifikt asylĂ€rende tar skriftlig form i ett protokoll skrivet pĂ„ svenska, under en intervju genomförd pĂ„ svenska och ryska.â (s. 101)
Viktigaste resultaten
âI analysen av talturerna synliggörs ett flertal omstĂ€ndigheter som pĂ„verkar framvĂ€xten av asylberĂ€ttelsen. Den första Ă€r vaghet, i sĂ„vĂ€l handlĂ€ggarens frĂ„ga som i den sökandes tal. Vaga formuleringar kan ha sin grund i olika kommunikativa fenomen, allt ifrĂ„n en talares önskan att inte genera sin samtalspartner till en talares formuleringsproblem.â (s. 111)
âI denna artikel har vi visat hur mĂ„ngtydighet i sprĂ„k och komplexitet i turtagning pĂ„verkar vad som hamnar i protokollet frĂ„n en asylintervju. Generellt för tolkade samtal gĂ€ller att grĂ€nsen mellan mina och dina ord kan framstĂ„ som suddig: de primĂ€ra parterna kan ha svĂ„rt att avgöra vems tveksamhet, oro eller tvĂ€rsĂ€kerhet som fĂ€rgar ett yttrande, den andra partens eller tolkens, i synnerhet om deltagarna inte iakttar varandra under samtalet utan Ă€r upp- tagna av annat, som hĂ€r, dĂ€r en deltagare samtidigt skriver protokoll. I ett tolkat samtal, dĂ€r minst tre meningsskapande individer deltar, varav tvĂ„ inte talar samma sprĂ„k, ökar dessutom komplexiteten i hur deltagarna skapar mening av det som sĂ€gs och görs.â (s. 113)
âUndersökningen visar att ogenomskinligheten i vilka sprĂ„kliga handlingar som utförs pĂ„ det andra sprĂ„ket, och vem som utför vilka sprĂ„kliga handlingar, kan göra det svĂ„rt bĂ„de för handlĂ€ggaren att föra protokoll och för den asylsökande att lĂ€mna bidrag till protokollet. Resultatet pekar mot att deltagarnas kunskaper om turtagning i tolkmedierade samtal och om skillnader mellan talsprĂ„k och skriftsprĂ„k kan ha betydelse för utformningen av den text som hamnar i protokollet.â (s. 113)
Metod
âDet material som föreliggande studie bygger pĂ„ Ă€r insamlat inom ramen för ett större projekt, AsylberĂ€ttelser â om samkonstruktion och rekontextualisering. Med samkonstruktion avses i detta projekt det faktum att alla de som deltar i asylintervjuer â asylsökande, handlĂ€ggare, offentliga bitrĂ€den och tolkar â bidrar till att konstruera den berĂ€ttelse som talas fram parallellt med att den dokumenteras i skrift.â (s. 101)
âI det Ă€rende som vi diskuterar hĂ€r har vi tillgĂ„ng till ett rikt material av ljudinspelningar och dokument. I föreliggande studie utnyttjar vi dock enbart vĂ„r ljudinspelning och det skrivna protokollet frĂ„n den första lĂ€ngre, utredande intervjun (2 timmar och 25 minuter) samt det offentliga bitrĂ€dets inlaga med kommentarer till detta protokoll. Huvudsakligen gör vi en nĂ€ranalys av en 3 minuter och 25 sekunder lĂ„ng intervjusekvens.â (s. 101)
Ev förslag för vidare granskning
âDetta resultat manar till nĂ€rmare studier av fler asylintervjuer, med olika konstellationer av deltagare, sprĂ„k och kompetensnivĂ„er hos de professionella parterna. Detaljerade undersökningar av det slag som genomförts hĂ€r skulle naturligtvis inte kunna genomföras pĂ„ plats, av deltagare i en asylintervju. Men utbildning i och kunskap om sprĂ„kliga och kommunikativa utmaningar i tolkade asylintervjuer skulle enligt vĂ„r mening göra handlĂ€ggare vid migrationsmyndigheter, offentliga bitrĂ€den och tolkar bĂ€ttre rustade.â (s. 113-114)
