Tolkfunktionen i asylprocessen
Ă r: 2021
Typ av text: Kunskapsöversikt
Publicerad av: Delmi
SprÄk: Svenska
Författare: Cecilia Wadensjö, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou
Sidor: 126
TillgÀnglig: at: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1556775/FULLTEXT01.pdf
Kort beskrivning av texten
âFörfattarna till denna kunskapsöversikt undersöker den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen â alltsĂ„ mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Ăversikten har skrivits mot bakgrund av ett synsĂ€tt dĂ€r tolkning studeras som en sĂ€rskild form av kommunikation mellan minst tvĂ„ individer utan gemensamt sprĂ„k. Det tolkade samtalet blir dĂ„ en slags trevĂ€gskommunikation dĂ€r tolken har en viktig uppgift i att koordinera deltagarna och föra samtalet vidare. Viktiga kunskapsluckor identifieras.â (s. i)
âFöreliggande kunskapsöversikt avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer nĂ€r myndigheter handlĂ€gger och beslutar i frĂ„gor om asyl, alltsĂ„ möten mellan migrationsmyndigheter och asylsökande.â (s. iii)
Viktigaste resultaten
âDet stĂ„r klart att de förestĂ€llningar och den kunskap som uttrycks om tolkning hĂ€nger ihop med hur institutioner och deltagare förestĂ€ller sig sprĂ„k och sprĂ„kande. En slutsats vi kan dra av befintlig forskning Ă€r att rĂ€ttssĂ€kerheten i asylprocessen Ă€r beroende av hur berörda parter uppfattar tolkmedierade asylintervjuer som sprĂ„klig och kommunikativ verksamhet.â (s. 76)
âRimligen mĂ„ste tolkmedierade asylintervjuer förstĂ„s som de komplexa kommunikations-situationer de Ă€r. Att tĂ€nka sig dessa som möten dĂ€r sökande levererar fĂ€rdiga berĂ€ttelser, som (kompetenta) tolkar översĂ€tter till ett annat sprĂ„k, ord för ord, och handlĂ€ggare tecknar ner i ett protokoll, ord för ord, Ă€r en grov och missvisande förenkling. SĂ€rskilt i studier som endast marginellt berör tolkfunktionen i asylprocessen har vi avlĂ€st en förenklad förstĂ„else, en vardagsförstĂ„else av sprĂ„k och kommunikation, och en förenklad förestĂ€llning om tolkar som (översĂ€ttnings)redskap. Som denna kunskapsöversikt visat ska de snarare ses som aktörer i komplexa, sociala samspel. Utan förbĂ€ttrade insikter om tolkning som sprĂ„kligt och kommunikativt fenomen, bland sĂ„vĂ€l avnĂ€mare som distributörer och utförare av tolktjĂ€nster, tror vi att det blir svĂ„rt för att inte sĂ€ga omöjligt att utveckla tolkfunktionen till en effektiv och rĂ€ttssĂ€ker del av asylprocessen. Det torde stĂ„ klart att en fungerande tolkfunktion inte enbart handlar om tolkens förmĂ„ga att korrekt Ă„terge tal pĂ„ ett annat sprĂ„k. Det handlar Ă€ven om tolkens förmĂ„ga att balansera de tvĂ„ delar som ingĂ„r i uppdraget â att Ă„terge och att koordinera parternas tal pĂ„ ett sĂ€tt som inte hindrar eller stör utan tvĂ€rtom underlĂ€ttar och frĂ€mjar parternas ömsesidiga kommunikation.â (s. 76)
âForskningen har ocksĂ„ visat att tolkfunktionen Ă€ven Ă€r beroende av om och i sĂ„ fall hur de primĂ€ra parterna â handlĂ€ggaren och den asylsökande â anpassar sig till det tolkmedierade samtalsformatet. Tolken har en unik och maktpĂ„liggande funktion i asylintervjuer genom sin position som tvĂ„sprĂ„kig i mitten av samtalet. De lokala villkoren för tolkens uppdrag formas dock av de ensprĂ„kiga parterna. Villkoren formas av vad de sĂ€ger, hur de talar och hur de förhĂ„ller sig i samtalet, till tolken och till varandra. Vidare skapas villkoren för tolkens uppdrag i asylintervjuer Ă€ven av de institutionella ramarna och andra socialt och kulturellt betingade ramar som deltagarna gör relevanta under intervjuernas gĂ„ng.â (s. 76-77)
âForskning om tolkfunktionen i asylprocessen pekar entydigt pĂ„ att bristande tolkkompetens Ă€ventyrar rĂ€ttssĂ€kerheten. Hur brister i tolkfunktionen kan Ă€ventyra effektiviteten i asylprocessen har undersökts betydligt mindre.â (s. 77-78)
âEn framtrĂ€dande utmaning i asylintervjun finns vidare i det faktum att det som sĂ€gs ska sĂ€ttas pĂ„ prĂ€nt. Spontant talsprĂ„k skiljer sig ofta markant frĂ„n skriftsprĂ„klig standard (Linell 2005; Norrby 2014). Av detta och Ă€ven av andra skĂ€l kan en protokollskrivande handlĂ€ggare vĂ€lja att överpröva de formuleringar som tolken anvĂ€nder nĂ€r denne Ă„terger vad den asylsökande sĂ€ger, bit för bit (jfr Dahlvik 2018:101). Skillnader mellan den asylsökandes och det mottagande landets sprĂ„k kan ocksĂ„ leda till förhandlingar om ordval. Som Spijkerboer (2000) och mĂ„nga andra efter honom visat blir det oundvikligen sĂ„ att samtliga inblandade i en asylintervju bidrar till hur asylberĂ€ttelsen komponeras.â (s. 80-81)
âI studierna som redovisas i denna översikt framstĂ„r behovet av att stĂ€rka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen som absolut nödvĂ€ndigt och akut. Specifika omrĂ„den som utgör nödvĂ€ndig tolkkompetens har ocksĂ„ identifierats, som exempelvis Ă€mnesmĂ€ssiga kunskaper om asylprocessen, flyktingskap, trauma, sexuella minoriteter och vĂ€pnade konflikter. DĂ€rutöver Ă€r behovet av att tolken har sprĂ„kliga, tolkningstekniska, tolketiska samt empatiska kompetenser inte mindre, utan snarare mer viktiga Ă€n i andra institutionella sammanhang, med tanke pĂ„ att en asylintervju ofta Ă€r det enda tillfĂ€lle som ges för en asylsökande att redogöra för sina skĂ€l att söka asyl..â (81-82)
âMot bakgrund av vad som framkommit i denna kunskapsöversikt framstĂ„r behovet av att professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen som absolut nödvĂ€ndigt och akut.â (s. 85)
Perspektiv/teoretiska begrepp
âVĂ„r teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r att tolkning Ă€r en specifik typ av kommunikation mellan (minst) tvĂ„ parter som behöver komma i kontakt men inte har ett gemensamt sprĂ„k och dĂ€rför kommunicerar via en tredje part â en tolk. SĂ„dana samtal kallas ofta tolkmedierade och Ă€r vĂ„rt primĂ€ra studieobjekt. För att studera och förklara en tolkmedierad situation behöver frĂ„gor stĂ€llas om deltagarna och kontexterna, det vill sĂ€ga om sociala, sprĂ„kliga och andra förhĂ„llanden. Tolkars yttranden i tolkmedierade samtal kan med denna utgĂ„ngspunkt studeras bĂ„de som Ă„tergivningar (renditions) i relation till primĂ€ra parters yttranden pĂ„ ett kĂ€llsprĂ„k, och utifrĂ„n sin samordnande funktion i samtal. Av intresse Ă€r alltsĂ„ hur tolkars medverkan pĂ„verkar samtal avseende sĂ„vĂ€l innehĂ„ll som progression.â (s.iii)
Metod
âĂversikten bygger pĂ„ forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmĂ€nhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet.â (s. iii)
âFör att fĂ„ en uppfattning om kunskapslĂ€get nĂ€r det gĂ€ller forskning om tolkfunktionen i asylprocessen har vi gĂ„tt igenom artiklar, rapporter och böcker som pĂ„ olika sĂ€tt behandlar tolkning i institutionella miljöer i allmĂ€nhet och tolkning i asylprocessen i synnerhet. Omfattande sökningar har gjorts via Stockholms universitetsbiblioteks sökfunktioner, baserat pĂ„ sökord som asyl och tolkning, pĂ„ sĂ„vĂ€l svenska som andra sprĂ„k.â (s. 7)
âĂversikten domineras av studier av möten mellan migrationsmyndigheter och asylsökande, de möten som syftar till att avgöra om asyl ska beviljas. Asylsökandes möten med offentliga bitrĂ€den berörs kort och vi kan konstatera att studierna av tolkfunktionen i sĂ„dana Ă€nnu Ă€r fĂ„. Utredningssamtal som myndighetspersoner har med kvotflyktingar tĂ€cks inte heller in, eftersom vi inte har hittat nĂ„gon forskning alls om tolkning under sĂ„dana möten. Studier av möten mellan asylsökande och representanter för frivilligorganisationer berörs inte heller och möten inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden berörs endast marginellt.â (s. 8)
âEn begrĂ€nsning i föreliggande översikt Ă€r att publikationer pĂ„ andra sprĂ„k Ă€n svenska och engelska uppmĂ€rksammas sparsamt. MĂ„nga forskare som Ă€r verksamma inom fĂ€ltet har dock â som en strategi för att nĂ„ en större krets av forskare, utbildare, beslutsfattare med flera â publicerat resultat pĂ„ engelska, Ă€ven om deras studier kommer frĂ„n en rad olika sprĂ„komrĂ„den.â (s. 8)
Ev policy-rekommendationer
âDet mest effektiva sĂ€ttet att utveckla tolkprofessionen, menar vi, torde vara att utveckla utbildningen av tolkar och av tolkutbildare och att samtidigt se till att bestĂ€llare av tolktjĂ€nster blir kunnigare och prioriterar utbildade tolkar. Det sistnĂ€mnda skulle innebĂ€ra att arbetssituationen för just utbildade tolkar förbĂ€ttras, vilket i sin tur skulle betyda att dessa kan satsa mer helhjĂ€rtat pĂ„ sitt yrke och dĂ€rigenom hĂ„lla sprĂ„k- och faktakunskaperna samt tolkförmĂ„gan Ă jour.â (s. 77)
âEn annan slutsats som kan dras frĂ„n denna forskningsöversikt Ă€r att det finns ett behov av fortbildning för handlĂ€ggare och andra aktörer i asylprocessen (beslutsfattare, upphandlare av tolktjĂ€nster) om möjligheter och begrĂ€nsningar med tolkmedierade samtal. Vi menar att sĂ„vĂ€l tolkar som handlĂ€ggare behöver ges möjlighet att trĂ€na kommunikativa strategier för att sĂ€kra och underlĂ€tta noggrant och opartiskt utförande av tolkning i asylintervjuer.â (s. 82)
âSammanfattningsvis har vi identifierat flera kunskapsluckor och frĂ„gor som vore intressanta och angelĂ€gna att utforska nĂ€rmare i relation till tolkfunktionen i asylprocessen. För att detta ska vara möjligt krĂ€vs att migrationsmyndigheter har en förstĂ„else för vad forskning om sprĂ„k, kommunikation och tolkning kan tillföra och en beredskap för att underlĂ€tta och möjliggöra genomförande av sĂ„dan forskning. För att forskningen ska komma till nytta för praktikerna krĂ€vs ocksĂ„ fungerande rutiner för förmedling av forskningsresultat.â (s. 85)
Ev förslag för vidare granskning
âDet framgĂ„r dock lĂ„ngt ifrĂ„n alltid i de studier vi lĂ€st hur de individer som agerat som tolkar hade förberetts för uppdraget, om de överhuvudtaget haft nĂ„gon tolkutbildning. Detta gör det Ă€n mer angelĂ€get att fĂ„ till stĂ„nd mer forskning pĂ„ omrĂ„det. Det verkar ologiskt att försöka definiera en professionell tolkroll utifrĂ„n hur lekmannatolkar utför tolkuppdrag.â (s. v)
âDen befintliga forskningen Ă€r Ă€n sĂ„ lĂ€nge begrĂ€nsad. SĂ€rskilt anmĂ€rkningsvĂ€rt Ă€r att det finns relativt fĂ„ detaljstudier av autentiska tolkmedierade asylintervjuer, i synnerhet sĂ„dana som genomförts med tolken pĂ„ distans, via telefon eller video.â (s. vi)
âAsylsökande och offentliga bitrĂ€den kan ha flera möten, bĂ„de före och efter asylintervjun. Efter asylintervjun Ă€r det meningen att bitrĂ€det ska gĂ„ igenom Migrationsverkets intervjuprotokoll tillsammans med den asylsökande för att kontrollera att allt stĂ€mmer. Om det Ă€r nĂ„got som inte stĂ€mmer pĂ„pekar bitrĂ€det detta i en skrivelse till myndigheten. Det Ă„terstĂ„r alltsĂ„ att undersöka hur dessa möten pĂ„verkas av hur sprĂ„kfrĂ„gan löses och hur eventuell tolkning organiseras, med mera. Forskningsstudier om tolkfunktionen i urvalsprocesser gĂ€llande kvotflyktingar har vi inte hittat nĂ„gra exempel pĂ„.â (s. 75-76)
âTolkar i asylprocessen behöver tillit frĂ„n tvĂ„ parter, som dessutom kan ha (delvis) motstridiga intressen. FrĂ„gan om hur tillit byggs upp i denna situation och vad som kan motverka respektive frĂ€mja tillit till tolken behöver studeras mer.â (s. 83-84)
âSamtidigt har vi i vĂ„rt material sett exempel pĂ„ asylsökande som sjĂ€lva vĂ€xlar mellan olika sprĂ„k, i vĂ„rt fall engelska och svenska, nĂ€r de misstĂ€nker eller upptĂ€cker tolkmissar pĂ„ svenska. Det vore intressant att i en större mĂ€ngd data studera sprĂ„kvĂ€xlingar hos primĂ€ra parter i asylintervjuer, vad som föranleder dessa och vad de ger för effekt pĂ„ intervjuns innehĂ„ll och progression.â (s. 85)