Tolkfunktionen i asylprocessen

År: 2021

Typ av text: Kunskapsöversikt

Publicerad av: Delmi

Språk: Svenska

Författare: Cecilia Wadensjö, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou

Sidor: 126

Tillgänglig: at: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1556775/FULLTEXT01.pdf

Kort beskrivning av texten

“Författarna till denna kunskapsöversikt undersöker den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen – alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten har skrivits mot bakgrund av ett synsätt där tolkning studeras som en särskild form av kommunikation mellan minst två individer utan gemensamt språk. Det tolkade samtalet blir då en slags trevägskommunikation där tolken har en viktig uppgift i att koordinera deltagarna och föra samtalet vidare. Viktiga kunskapsluckor identifieras.” (s. i)

“Föreliggande kunskapsöversikt avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med särskilt fokus på de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer när myndigheter handlägger och beslutar i frågor om asyl, alltså möten mellan migrationsmyndigheter och asylsökande.” (s. iii)

Viktigaste resultaten

“Det står klart att de föreställningar och den kunskap som uttrycks om tolkning hänger ihop med hur institutioner och deltagare föreställer sig språk och språkande. En slutsats vi kan dra av befintlig forskning är att rättssäkerheten i asylprocessen är beroende av hur berörda parter uppfattar tolkmedierade asylintervjuer som språklig och kommunikativ verksamhet.” (s. 76)

“Rimligen måste tolkmedierade asylintervjuer förstås som de komplexa kommunikations-situationer de är. Att tänka sig dessa som möten där sökande levererar färdiga berättelser, som (kompetenta) tolkar översätter till ett annat språk, ord för ord, och handläggare tecknar ner i ett protokoll, ord för ord, är en grov och missvisande förenkling. Särskilt i studier som endast marginellt berör tolkfunktionen i asylprocessen har vi avläst en förenklad förståelse, en vardagsförståelse av språk och kommunikation, och en förenklad föreställning om tolkar som (översättnings)redskap. Som denna kunskapsöversikt visat ska de snarare ses som aktörer i komplexa, sociala samspel. Utan förbättrade insikter om tolkning som språkligt och kommunikativt fenomen, bland såväl avnämare som distributörer och utförare av tolktjänster, tror vi att det blir svårt för att inte säga omöjligt att utveckla tolkfunktionen till en effektiv och rättssäker del av asylprocessen. Det torde stå klart att en fungerande tolkfunktion inte enbart handlar om tolkens förmåga att korrekt återge tal på ett annat språk. Det handlar även om tolkens förmåga att balansera de två delar som ingår i uppdraget – att återge och att koordinera parternas tal på ett sätt som inte hindrar eller stör utan tvärtom underlättar och främjar parternas ömsesidiga kommunikation.” (s. 76)

“Forskningen har också visat att tolkfunktionen även är beroende av om och i så fall hur de primära parterna – handläggaren och den asylsökande – anpassar sig till det tolkmedierade samtalsformatet. Tolken har en unik och maktpåliggande funktion i asylintervjuer genom sin position som tvåspråkig i mitten av samtalet. De lokala villkoren för tolkens uppdrag formas dock av de enspråkiga parterna. Villkoren formas av vad de säger, hur de talar och hur de förhåller sig i samtalet, till tolken och till varandra. Vidare skapas villkoren för tolkens uppdrag i asylintervjuer även av de institutionella ramarna och andra socialt och kulturellt betingade ramar som deltagarna gör relevanta under intervjuernas gång.” (s. 76-77)

“Forskning om tolkfunktionen i asylprocessen pekar entydigt på att bristande tolkkompetens äventyrar rättssäkerheten. Hur brister i tolkfunktionen kan äventyra effektiviteten i asylprocessen har undersökts betydligt mindre.” (s. 77-78)

“En framträdande utmaning i asylintervjun finns vidare i det faktum att det som sägs ska sättas på pränt. Spontant talspråk skiljer sig ofta markant från skriftspråklig standard (Linell 2005; Norrby 2014). Av detta och även av andra skäl kan en protokollskrivande handläggare välja att överpröva de formuleringar som tolken använder när denne återger vad den asylsökande säger, bit för bit (jfr Dahlvik 2018:101). Skillnader mellan den asylsökandes och det mottagande landets språk kan också leda till förhandlingar om ordval. Som Spijkerboer (2000) och många andra efter honom visat blir det oundvikligen så att samtliga inblandade i en asylintervju bidrar till hur asylberättelsen komponeras.” (s. 80-81)

“I studierna som redovisas i denna översikt framstår behovet av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen som absolut nödvändigt och akut. Specifika områden som utgör nödvändig tolkkompetens har också identifierats, som exempelvis ämnesmässiga kunskaper om asylprocessen, flyktingskap, trauma, sexuella minoriteter och väpnade konflikter. Därutöver är behovet av att tolken har språkliga, tolkningstekniska, tolketiska samt empatiska kompetenser inte mindre, utan snarare mer viktiga än i andra institutionella sammanhang, med tanke på att en asylintervju ofta är det enda tillfälle som ges för en asylsökande att redogöra för sina skäl att söka asyl..” (81-82)

“Mot bakgrund av vad som framkommit i denna kunskapsöversikt framstår behovet av att professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen som absolut nödvändigt och akut.” (s. 85) 

Perspektiv/teoretiska begrepp

“Vår teoretiska utgångspunkt är att tolkning är en specifik typ av kommunikation mellan (minst) två parter som behöver komma i kontakt men inte har ett gemensamt språk och därför kommunicerar via en tredje part – en tolk. Sådana samtal kallas ofta tolkmedierade och är vårt primära studieobjekt. För att studera och förklara en tolkmedierad situation behöver frågor ställas om deltagarna och kontexterna, det vill säga om sociala, språkliga och andra förhållanden. Tolkars yttranden i tolkmedierade samtal kan med denna utgångspunkt studeras både som återgivningar (renditions) i relation till primära parters yttranden på ett källspråk, och utifrån sin samordnande funktion i samtal. Av intresse är alltså hur tolkars medverkan påverkar samtal avseende såväl innehåll som progression.” (s.iii)

Metod

“Översikten bygger på forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet.” (s. iii)

“För att få en uppfattning om kunskapsläget när det gäller forskning om tolkfunktionen i asylprocessen har vi gått igenom artiklar, rapporter och böcker som på olika sätt behandlar tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och tolkning i asylprocessen i synnerhet. Omfattande sökningar har gjorts via Stockholms universitetsbiblioteks sökfunktioner, baserat på sökord som asyl och tolkning, på såväl svenska som andra språk.” (s. 7)

“Översikten domineras av studier av möten mellan migrationsmyndigheter och asylsökande, de möten som syftar till att avgöra om asyl ska beviljas. Asylsökandes möten med offentliga biträden berörs kort och vi kan konstatera att studierna av tolkfunktionen i sådana ännu är få. Utredningssamtal som myndighetspersoner har med kvotflyktingar täcks inte heller in, eftersom vi inte har hittat någon forskning alls om tolkning under sådana möten. Studier av möten mellan asylsökande och representanter för frivilligorganisationer berörs inte heller och möten inom hälso- och sjukvården berörs endast marginellt.” (s. 8)

“En begränsning i föreliggande översikt är att publikationer på andra språk än svenska och engelska uppmärksammas sparsamt. Många forskare som är verksamma inom fältet har dock – som en strategi för att nå en större krets av forskare, utbildare, beslutsfattare med flera – publicerat resultat på engelska, även om deras studier kommer från en rad olika språkområden.” (s. 8)

Ev policy-rekommendationer

“Det mest effektiva sättet att utveckla tolkprofessionen, menar vi, torde vara att utveckla utbildningen av tolkar och av tolkutbildare och att samtidigt se till att beställare av tolktjänster blir kunnigare och prioriterar utbildade tolkar. Det sistnämnda skulle innebära att arbetssituationen för just utbildade tolkar förbättras, vilket i sin tur skulle betyda att dessa kan satsa mer helhjärtat på sitt yrke och därigenom hålla språk- och faktakunskaperna samt tolkförmågan à jour.” (s. 77)

“En annan slutsats som kan dras från denna forskningsöversikt är att det finns ett behov av fortbildning för handläggare och andra aktörer i asylprocessen (beslutsfattare, upphandlare av tolktjänster) om möjligheter och begränsningar med tolkmedierade samtal. Vi menar att såväl tolkar som handläggare behöver ges möjlighet att träna kommunikativa strategier för att säkra och underlätta noggrant och opartiskt utförande av tolkning i asylintervjuer.” (s. 82)

“Sammanfattningsvis har vi identifierat flera kunskapsluckor och frågor som vore intressanta och angelägna att utforska närmare i relation till tolkfunktionen i asylprocessen. För att detta ska vara möjligt krävs att migrationsmyndigheter har en förståelse för vad forskning om språk, kommunikation och tolkning kan tillföra och en beredskap för att underlätta och möjliggöra genomförande av sådan forskning. För att forskningen ska komma till nytta för praktikerna krävs också fungerande rutiner för förmedling av forskningsresultat.” (s. 85) 

Ev förslag för vidare granskning

“Det framgår dock långt ifrån alltid i de studier vi läst hur de individer som agerat som tolkar hade förberetts för uppdraget, om de överhuvudtaget haft någon tolkutbildning. Detta gör det än mer angeläget att få till stånd mer forskning på området. Det verkar ologiskt att försöka definiera en professionell tolkroll utifrån hur lekmannatolkar utför tolkuppdrag.” (s. v)

“Den befintliga forskningen är än så länge begränsad. Särskilt anmärkningsvärt är att det finns relativt få detaljstudier av autentiska tolkmedierade asylintervjuer, i synnerhet sådana som genomförts med tolken på distans, via telefon eller video.” (s. vi)

“Asylsökande och offentliga biträden kan ha flera möten, både före och efter asylintervjun. Efter asylintervjun är det meningen att biträdet ska gå igenom Migrationsverkets intervjuprotokoll tillsammans med den asylsökande för att kontrollera att allt stämmer. Om det är något som inte stämmer påpekar biträdet detta i en skrivelse till myndigheten. Det återstår alltså att undersöka hur dessa möten påverkas av hur språkfrågan löses och hur eventuell tolkning organiseras, med mera. Forskningsstudier om tolkfunktionen i urvalsprocesser gällande kvotflyktingar har vi inte hittat några exempel på.” (s. 75-76)

“Tolkar i asylprocessen behöver tillit från två parter, som dessutom kan ha (delvis) motstridiga intressen. Frågan om hur tillit byggs upp i denna situation och vad som kan motverka respektive främja tillit till tolken behöver studeras mer.” (s. 83-84)

“Samtidigt har vi i vårt material sett exempel på asylsökande som själva växlar mellan olika språk, i vårt fall engelska och svenska, när de misstänker eller upptäcker tolkmissar på svenska. Det vore intressant att i en större mängd data studera språkväxlingar hos primära parter i asylintervjuer, vad som föranleder dessa och vad de ger för effekt på intervjuns innehåll och progression.” (s. 85)

Sammanfattad av: Josefine Carlsson