(O)lika anvisning och mottagning: om mottagande enligt 2016 Ärs bosÀttningslag ur anvisade nyanlÀndas perspektiv
Ă r: 2021
Typ av text: Rapport
Publicerad av: Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs Universitet/LÀnsstyrelsen VÀstra Götaland
SprÄk: Svenska
Författare: Tobias Jansson
Sidor: 44
TillgÀnglig: https://gup.ub.gu.se/file/208482
Kort beskrivning av texten
âFör att fĂ„ kunskap om bosĂ€ttningslagens effekter pĂ„ mottagandet av nyanlĂ€nda i VĂ€stra Götaland har LĂ€nsstyrelsen tagit initiativ till ett antal uppföljningar, dĂ€ribland denna kvalitativa studie som fokuserar pĂ„ nyanlĂ€ndas egna erfarenheter av mottagandet.â (s. 3)
Studien som pressenteras i texten har analyserat mottagandeprocessen utifrÄn fyra perspektiv; anvisningsprocessen, bostadsintegration, arbetsmarknadsintegration och samhÀllsintegration.
âSyftet med denna rapport Ă€r att bidra med kunskap om enskilda erfarenheter av att ha blivit mottagna enligt den nya bosĂ€ttningslagen bland personer som under 2017 anvisades till tre kommuner i VĂ€stra Götalands lĂ€n, och att identifiera vissa potentiella framgĂ„ngsfaktorer i processen.â (s. 5)
âGenom att intervjua personer i tre kommuner i lĂ€net om deras erfarenheter, Ă€r mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ insikt i hur mottagningssystemet efter 2016 erfars, kunna synliggöra likheter och skillnader i dessa erfarenheter och försöka identifiera vilka faktorer som upplevts som gynnande för deltagandet i arbets- och samhĂ€llslivet.â (s. 10)
Viktigaste resultaten
âI analysen av intervjuerna uppmĂ€rksammades fyra huvudsakliga teman vari det var möjligt att identifiera vissa framgĂ„ngsfaktorer: anvisningsprocessen, bostadsintegration, arbetsintegration och samhĂ€llsintegration.â (s. 5)
Anvisningsprocessen
âIntervjuerna i denna undersökning bekrĂ€ftar vad tidigare forskning lyft fram med avseende pĂ„ att personer som tas emot och anvisas inom ramen för 2016 Ă„rs bosĂ€ttningslag kan möta ytterst olika förutsĂ€ttningar beroende pĂ„ vilken kommun de hamnar i. Intervjuerna synliggör att dessa erfarenheter ocksĂ„ behöver förstĂ„s i ljuset av anvisningsprocessen, det vill sĂ€ga frĂ„n det att personer kommer till Sverige och vĂ€ntar pĂ„ besked fram till att de har blivit mottagna i aktuella kommuner.â (s. 5)
âIntervjupersonerna lyfte fram att de hade olika starka önskemĂ„l om vart de ville bli anvisade â och vilken form av boende de önskade â beroende pĂ„ om de hade slĂ€kt och vĂ€nner i vissa kommuner, varpĂ„ det blev betydelsefullt ifall Migrationsverket kunde tillgodose deras önskemĂ„l. Migrationsprocessen blev i viss mĂ„n en frĂ„ga om geografisk slumpmĂ€ssighet, dĂ„ vissa migranter fick tillgĂ„ng till sociala nĂ€tverk men andra inte.â (s. 5-6)
âJag identifierar sĂ„ledes en huvudsaklig framgĂ„ngsfaktor i svaren kring anvisningsprocessen:
- Att delta i beslutsprocessen, och att Migrationsverket och kommuner tar hĂ€nsyn till personernas skilda behov och intressen.â (s. 27)
Bostadsintegration
âBostadsfrĂ„gan framstĂ„r som en central utmaning i mottagnings- och integrationsprocessen utifrĂ„n intervjuerna, vilken bĂ„de bidrog till frustration och till beskrivningar av maktlöshet. Majoriteten av intervjupersonerna beskrev att de hade fĂ„tt permanenta bostadskontrakt â vilket de ansĂ„g skapade en trygghet â men att de upplevde ett stort behov av att flytta. Brist pĂ„ arbetsmöjligheter uppmĂ€rksammades sĂ€rskilt i Mariestad och Tanum, dĂ„ intervjupersoner beskrev att de behövde flytta till större stĂ€der för att fĂ„ arbete. I BorĂ„s beskrev vissa personer istĂ€llet att de önskade hamna i bĂ€ttre bostadsomrĂ„den. I samtliga kommuner pekade flertalet intervjupersoner pĂ„ svĂ„righeter att byta boende pĂ„ grund av lĂ„nga kötider i de lokala kösystemen, dĂ€r dessa personer började pĂ„ noll i samband med anvisningen.â (s. 6)
âI förhĂ„llande till dessa utmaningar framkommer dock en tydlig framgĂ„ngsfaktor som huvudsakligen utgĂ„r frĂ„n de intervjupersoner som kĂ€nde sig nöjda med boendet:
- Att fÄ tillgÄng till permanenta boendelösningar medför en ökad stabilitet
- Att ha stödjande relationer som bidrar till att dessa blir hĂ„llbara pĂ„ lĂ„ng sikt (som exempelvis kan hjĂ€lpa till kring fakturor eller renoveringar).â (s. 30)
Arbetsmarknadsintegration
âKring arbetsmarknadsintegration bekrĂ€ftar intervjuerna i första hand den forskning och kunskap som finns sedan tidigare, det vill sĂ€ga att nyanlĂ€nda personers tillgĂ„ng till det svenska samhĂ€llet â och om de fĂ„r stanna i landet â i hög grad framstĂ„r som en frĂ„ga om utbildning och arbete, vilket ocksĂ„ intervjupersonerna beskrev i sina svar. HĂ€r Ă„terkom betydelsen av den geografiska slumpmĂ€ssighet som anvisningsprocessen innebar, dĂ„ vissa personer hamnade i en kommun dĂ€r deras tidigare yrkeskompetens var eftertraktad, medan andra hamnade i kommuner utan sĂ„dana arbetsmöjligheter.â (s. 6)
âUtifrĂ„n resultatet har jag identifierat en betydande framgĂ„ngsfaktor:
- Att anvisade nyanlĂ€nda kan göra informerade val och fĂ„ smidiga övergĂ„ngar mellan utbildnings- och arbetsmarknadssystemen, vilket förutsĂ€tter stöd frĂ„n aktörer sĂ„som Arbetsförmedlingen och socialtjĂ€nsten för att navigera i och mellan dessa.â (s. 35)
SamhÀllsintegration
âSamhĂ€llsintegration Ă€r ett svĂ„rdefinierat och mĂ„ngfaldigt begrepp, som berörs pĂ„ olika vis i intervjuerna, exempelvis genom beskrivna erfarenheter av att kommuner hade blivit personers hem sĂ„vĂ€l som erfarenheter av ensamhet och isolering. Arbetsförmedlingen har enligt lag ett övergripande ansvar för att frĂ€mja nyanlĂ€nda personers etablering i samhĂ€llslivet, men vad ett sĂ„dant ansvar innebĂ€r framkommer inte i intervjuerna. Intervjupersonerna beskrev dock att kommunerna erbjöd vissa sociala insatser, till exempel sprĂ„kkafĂ© eller sprĂ„kvĂ€nner, vilka ansĂ„gs vara betydelsefulla, men ett antal intervjupersoner efterfrĂ„gade ocksĂ„ fler sociala aktiviteter. NĂ€r det gĂ€ller samhĂ€llsintegration Ă„terkom dock Ă€n en gĂ„ng betydelsen av slumpmĂ€ssighet, dĂ„ vissa personer hamnade i nĂ€rheten av landsmĂ€n eller vĂ€nliga grannar som hjĂ€lpte dem att navigera i det nya samhĂ€llet, medan andra upplevde att de blev isolerade.â (s. 6-7)
âEn framgĂ„ngsfaktor som gĂ„r att utlĂ€sa ur resultatet, om Ă€n inte helt explicit, Ă€r betydelsen av:
- Att skapa ömsesidiga sociala relationer och utrymme för vardagligt stöd.â (s. 37)
Sammanfattningsvis
âI rapporten pekar framgĂ„ngsfaktorerna pĂ„ vissa omstĂ€ndigheter som kan pĂ„verka betydelsen som anvisningsprocessens slumpmĂ€ssighet fĂ„r för nyanlĂ€nda personer. Möjligheten att fĂ„ vara delaktig i anvisningsprocessen, att fĂ„ lĂ„ngsiktiga boendelösningar, att fĂ„ tillgĂ„ng till sociala relationer och socialt stöd samt att fĂ„ vĂ€gledning kring bĂ„de arbets- och samhĂ€llsliv framstĂ„r samtliga som betydelsefulla faktorer. Dessa kan bidra till nĂ„got bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för bĂ„de vĂ€lbefinnande och möjligheten att etablera sig i bĂ„de arbets- och samhĂ€llsliv, vilket pĂ„ sikt kan bidra till en lĂ„ngsiktig integration.â (s. 7)
Metod
âFör att undersöka enskilda erfarenheter av att ha blivit anvisade och mottagna i VĂ€stra Götalands lĂ€n genomfördes totalt 12 fördjupande intervjusamtal med personer som blivit anvisade och mottagna i tre kommuner i VĂ€stra Götalands lĂ€n. De utvalda kommunerna var BorĂ„s, Mariestad och Tanum, vilka valdes utifrĂ„n storlek, inrapporterad pĂ„verkan av mottagningsarbetet pĂ„ kommunens arbete samt arbets- och bostadsmarknadslĂ€ge.â (s. 5)
âI analysen av intervjuerna uppmĂ€rksammades fyra huvudsakliga teman vari det var möjligt att identifiera vissa framgĂ„ngsfaktorer: anvisningsprocessen, bostadsintegration, arbetsintegration och samhĂ€llsintegration. Dessa erfarenheter analyserades sedan ocksĂ„ utifrĂ„n ett medborgarskapsteoretiskt perspektiv med fokus pĂ„ hur mottagningsprocessen pĂ„verkade dessa personers möjligheter att vara aktiva inom samhĂ€llets olika omrĂ„den och delta i den svenska vĂ€rdegemenskapen, det vill sĂ€ga som personer med erkĂ€nt vĂ€rde och Ă€ra i samhĂ€llet.â (s. 5)
