Sammanfattning av publikation

Zamacona Aguirre & Hökfelt, 2009 🔗

Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov : ett fungerande verktyg?

År: 2009

Typ av text: Bokkapitel i Asylsökande i Sverige : ett rÀttssÀkert och vÀrdigt mottagande för barn och vuxna?

Publicerad av:  Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM) and Department of International Migration and Ethnic Relations (IMER)

SprÄk: Svenska

Författare: Maite Zamacona Aguirre & Emelie Hökfelt

Antal sidor: 27

TillgÀnglig pÄ: https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1405526/FULLTEXT01.pdf

Vad texten handlar om 

Texten Ă€r en genomgĂ„ng av hur Migrationsverkets riktlinjer “Utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov och skyddsbehov pĂ„ grund av sexuell lĂ€ggning” som introducerades Ă„r 2006 efterlevs i praktiken. HandlĂ€ggare, offentliga bitrĂ€den, tolkar och asylsökande kvinnor har intervjuats, akter har analyserats och vissa observationer har genomförts.

Viktigaste resultat

“Med anledning av den nya utlĂ€nningslagen och den förĂ€ndrade instans- och processordningen i utlĂ€nnings- och medborgarskapsĂ€renden som infördes i Sverige Ă„r 2006 reviderades Migrationsverkets riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov. Riktlinjerna, som kallas “Utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov och skyddsbehov pĂ„ grund av sexuell lĂ€ggning”, tar sin utgĂ„ngspunkt i Migrationsverkets tidigare riktlinjer (Migrationsverket 2001; Migrationsverket 2002) som nu kompletterats med lagstiftning, förarbetsreferenser och UNHCR:s riktlinjer (UNHCR 2002a; UNHCR 2002b). Riktlinjerna Ă€r tĂ€nkta att fungera som ett komplement till lagstiftning och andra rekommendationer som kan finnas och Ă€r Ă„tergivna i UtlĂ€nningshandboken, Migrationsverkets interna handbok (UtlĂ€nningshandboken, kap. 40.1 2006).” (120)

“I riktlinjerna stĂ„r det att i Ă€renden dĂ€r det finns indikationer pĂ„ att förföljelse pĂ„ grund av kön eller sexuell lĂ€ggning har förekommit ska handlĂ€ggas med förtur. Sökanden ska i dessa fall Ă€ven fĂ„ möjlighet att vĂ€lja om utredningen ska hanteras av en man eller av en kvinna (121).

Detsamma ska gĂ€lla vid valet av tolk och offentligt bitrĂ€de. Dessutom framhĂ„lls betydelsen av att intervjuer och övrig utredning i denna typ av Ă€renden genomförs avskilt frĂ„n utredningen av sökandens anhöriga, i de fall den asylsökande kvinnan har sökt asyl tillsammans med nĂ„gon nĂ€rstĂ„ende. “ (120-121)

“Riktlinjerna omfattar utrednings- respektive bedömningsaspekter och motsvarar ett kapitel av UtlĂ€nningshandboken, Migrationsverkets interna handbok.” (121)

“Flera av de intervjuade handlĂ€ggarna anser att den landinformation som finns tillgĂ€nglig bland annat i Migrationsverkets landinformationsdatabas Lifos bör ha ett tydligare genusperspektiv för att garantera att hĂ€nsyn tas till bĂ„de mĂ€ns och kvinnors situation och den förföljelse de kan utsĂ€ttas för i hemlandet. Dessutom pĂ„pekas att det inte finns tillĂ€ckligt med information om genusrelaterad förföljelse” (133)

“Vad gĂ€ller exempelvis ifall handlĂ€ggare pĂ„ verket stĂ€ller frĂ„gan om en kvinna har önskemĂ„l om handlĂ€ggaren, tolken och det offentliga bitrĂ€det efter kön indikerar aktstudien att den oftast inte stĂ€lls. Dessutom förklarar handlĂ€ggarna ofta inte varför de stĂ€ller denna frĂ„ga, vilket kan riskera att motivet till frĂ„gan blir oklar. I de fall som rör asylsökande kvinnors hĂ€lsa, i synnerhet hos dem som utsatts för sexuella övergrepp, finns det pĂ„ mottagningsenheterna mycket begrĂ€nsad dokumentation. Det förekommer Ă€ven bristande dokumenterad samverkan mellan mottagnings- och asylenheter i fall som rör könsrelaterad förföljelse. Vissa grupper av asylsökande kvinnor har inte samma möjlighet att komma till tals i asylprocessen. “Kvinnor i familj” fĂ„r ofta mindre tid vid utredningen av sina asylskĂ€l Ă€n ensamkommande kvinnor. Vidare utreds kvinnor utifrĂ„n mannens berĂ€ttelse, för att antingen komplettera eller bekrĂ€fta denna. Dessutom belyser undersökningen att lĂ„gutbildade eller icke lĂ€s- och skrivkunniga kvinnor, samt kvinnor som har varit utsatta för sexuellt vĂ„ld, ofta befinner sig i en extra utsatt situation. Det ska ocksĂ„ framhĂ„llas att det Ă€ven förekommer bristande kĂ€nnedom om riktlinjerna pĂ„ Migrationsverket. Det finns en okunskap om vilka konsekvenser deras arbete med utredningsaspekterna pĂ„ asylprocessens initiala stadier – i synnerhet i frĂ„gan om kön pĂ„ det offentliga bitrĂ€det, handlĂ€ggaren och tolken, samt i den separata utredningen – kan ha för bedömningen av kvinnors asylskĂ€l. ” (119)

Metoden för studien

“Delar av denna text utgĂ„r frĂ„n rapporten “Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov – ett fungerande verktyg?” som Svenska Röda Korset presenterade i december 2008. Flera metoder har anvĂ€nts i rapporten för att fĂ„ ett helhetsperspektiv kring hur implementeringen av riktlinjerna upplevs av de inblandade aktörerna: Aktstudier, fokusgruppsintervjuer, semi-strukturerade intervjuer och observationer. “ (123)

“47 akter (som innehĂ„ller all information rörande personen som sökt asyl i Sverige) frĂ„n Migrationsverket. Tio asylprövningsenheter runt om i landet (Malmö, Solna – enheterna AM3 och AM5, Göteborg, Uppvidinge, Boden, Sundsvall, Norrköping, SkellefteĂ„ och Örebro) valdes för att fĂ„ en viss geografisk spridning. Dessutom begrĂ€nsades urvalet till kvinnor mellan 18 och 45 Ă„r frĂ„n Mellanöstern, Afrikas Horn, före detta Sovjetunionen och Balkan. Ytterligare ett urvalskriterium var att Ă€rendet skulle bedömas enligt utlĂ€nningslagen som trĂ€dde i kraft 2006 och att Ă€rendet var helt avslutat” (123)

“handlĂ€ggare, offentliga bitrĂ€den och tolkar. Totalt intervjuades 28 handlĂ€ggare frĂ„n olika enheter runt om i landet (Malmö, Göteborg, Uppvidinge, Norrköping, MĂ€rsta och enheterna AM3 och AM5 i Solna). Vidare intervjuades tolv offentliga bitrĂ€den och Ă„tta tolkar.” (124)

“fyra observationer av kompletterande utredningar och en muntlig genomgĂ„ng pĂ„ Migrationsverket för att fĂ„ en djupare förstĂ„else för processen.” (124)

Ev policy-rekommendationer

Mer tid för handlÀggarna

Ev förslag för vidare granskning

“saknas fortfarande studier som belyser asylsökande kvinnors erfarenhet av asylprocessen samt hur brister i arbetet under utredningsprocessen pĂ„verkar utredningsresultatet.” (140)

“forskningen fortfarande mycket begrĂ€nsad kring hur samspelet mellan kön, utbildning och etnicitet kan pĂ„verka asylsökandens möjligheter att komma till tals i asylprocessen.” (141)

Sammanfattad av: Josefin Åström