Nyanlända och asylsökande i Sverige: En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor

År: 2016

Typ av text: Rapport

Publicerad av: Röda Korsets Högskola i samarbete med Svenska Röda Korset

Språk: Svenska

Författare: Tinghög, Petter; Arwidson, Charlotta; Sigvardsdotter, Erika; Malm, Andreas och Saboonchi, Fredrik

Antal sidor: 60

Tillgänglig på: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1060355/FULLTEXT01.pdf 

Vad texten handlar om 

Rapporten bygger på en enkätundersökning som kompletterats med registerdata för både nyanlända från Syrien och asylsökande från Syrien, Eritrea och Somalia.  Syftet är uppskatta förekomsten av psykisk ohälsa i Sverige år 2016 bland nyanlända från Syrien och asylsökande från Eritrea, Syrien och Somalia samt att kartlägga förekomsten av traumatiska upplevelser, post­-migratorisk stress [sådana faktorer som har med tiden i Sverige att göra, exempelvis asylprocessen] och svagt socialt stöd i dessa grupper. Författarna utgår från att: “Psykisk ohälsa kan utgöra en barriär för en lyckad etablering i samhället. Åtgärder för att främja psykisk hälsa kan, utöver att minska det individuella lidandet, därmed även ha  positiva samhällsekonomiska konsekvenser.” (42)

Viktigaste resultat

“psykiska ohälsan i Sverige 2016 är mycket utbredd bland nyanlända från Syrien och bland asylsökande från Eritrea, Somalia och Syrien” (6)

“Studien indikerar dessutom att psykisk ohälsa i form av depression, ångest, PTSD och lågt välbefinnande är betydligt vanligare bland asylsökande än bland nyanlända, särskilt bland asylsökande från Eritrea och Somalia.” (6)

“Det är i sammanhanget också viktigt att lyfta fram att olika former av post­ migratorisk stress (inbegripande bland annat svåra ekonomiska bekymmer, frustration kopplat till begränsade möjligheter att försörja sig själv, saknad av nära anhöriga och att inte känna sig respekterad på grund av sin nationella bakgrund) var vanligt förekommande i samtliga studerade grupper.” (6)

“Bland asylsökande, där uppskattningarna är betydligt mer osäkra på grund av det mindre undersökningsunder laget, angav 25 % av de asylsökande från  Syrien och 87 % av de asylsökande från Eritrea och Somalia att de blivit utsatta för tortyr.“ (7)

“Det är vanligare att asylsökande ofta har haft problem med att inhandla förnödenheter för grundläggande behov på grund av brist på pengar, runt en fjärdedel av de asylsökande har uppgivit att så ofta har varit fallet.” (25)

“Avsaknaden av nära anhöriga tycks väldigt ofta bekymra de asylsökande från Eritrea/ Somalia (86 %) och asylsökande från  Syrien (68 %). Men avsaknad av nära anhöriga utgör ofta också ett stort bekymmer bland de nyanlända, bland vilka omkring hälften har uppgett att avsaknad av nära anhörig ofta har gjort dem ledsna (Diagram 3).” (26)

“Bland nyanlända kvinnor från Syrien i åldern 35 till 64 år är psykisk ohälsa särskilt vanligt. Mer än varannan av dessa kvinnor har påtagliga depressions­ eller ångestsymtom, vilket är betydligt vanligare än vad som är fallet bland nyanlända män i samma ålder och bland yngre nyanlända kvinnor.” (40)

Metoden för studien

“Studien har genomförts med hjälp av tvärsnittsdata insamlad via enkäter och register i två kompletterande studiepopulationer. Den första studiepopulationen bestod av 1215 nyanlända från Syrien med permanent uppehållstillstånd som blivit kommunmottagna mellan åren 2011 och 2013. Den andra studiepopulationen bestod av 173 asylsökande från Syrien, Eritrea och Somalia som bodde på ett asylboende i västra Sverige.” (6)

“en av de största studierna av sitt slag under de senaste åren, erbjuda viktiga och tillförlitliga resultat om psykisk ohälsa, traumahistorik och levnadsförhållanden bland framför allt gruppen med nyanlända från Syrien. Att studien är baserad på ett randomiserat urval av alla vuxna nyanlända från Syrien som blev kommunmottagna mellan 2011­-2013 samt att det dessutom finns information om hur deltagarna skiljer sig gentemot de som inte deltar (bortfallet) utgör en stor styrka.” (41)

“Svarsfrekvensen i enkätstudierna var 30,4 % respektive 47,4 %” (41)

Ev policy-rekommendationer

“Åtgärder som syftar till att minska omfattningen och svårighetsgraden av post­ migratorisk stress ligger till stor del på samhälls­ och policynivå. Minskad tid för asylprövning,  möjlighet till permanenta uppehållstillstånd och återförening med sin familj har sannolikt stor bäring för att minska sådan stress. Även andra åtgärder såsom möjlighet till meningsfull sysselsättning och individanpassade insatser för att förbättra möjlighet till arbete och självförsörjning kan antas minska post­migratorisk stress bland flyktingar. Att öka kunskapen om sambanden mellan post­migratorisk stress och psykisk ohälsa inom relevanta samhällssektorer kan också bidra till att lokala lösningar kan formuleras utifrån de rådande förutsättningarna.” (7)

“Asylsökande är en särskilt utsatt grupp, och gruppens tillgång till hälso­ och sjukvård begränsas till vård som inte kan anstå. Med tanke på de höga nivåer av PTSD och depressions­ och ångestproblematik bland asylsökande som beskrivs i denna rapport, ter det sig absolut nödvändigt att även denna grupp bereds tillgång till vård för dessa besvär, och då även planerad och specialiserad vård inom psykiatri. För de asylsökande som utsatts för tortyr och som bär på skador från dessa upplevelser, är det viktigt att dessa personer så tidigt som möjligt under asyltiden, identifieras och erbjuds adekvat behandling.” (42-43)

Ev förslag för vidare granskning

“Kunskap om hur olika etableringsinsatser påverkar flyktingars socioekonomiska integration och psykiska hälsa samt hur de kausala relationerna mellan etableringsinsatser, socioekonomisk integration och psykisk ohälsa ser ut, är idag begränsad. Det behövs longitudinella studier och mer djupgående, kvalitativa undersökningar, som grund för att utveckla en mer hälsofrämjande etableringsprocess. Det behövs också systematiska utvärderingar av insatser som syftar till att förebygga och främja psykisk hälsa och etablering hos flyktingar.” (7)

Sammanfattad av: Josefin Åström