Brott och brottutsatthet på kollektiva asylboenden under 2018

År: 2020

Typ av text: Rapport 

Publicerad av: brå

Språk: Svenska

Författare: Sara Merenius & Monika Sellgren Karlsson

Sidor: 104

Tillgänglig: https://bra.se/download/

Kort beskrivning av texten 

“I denna rapport kartläggs de polisanmälda brott som begåtts på kollektiva asylboenden under 2018. Detta inbegriper både brott som skett inom boendena och brott som riktats mot dem. Frågeställning­ arna belyser brottens karaktär, rättsväsendets utmaningar i arbetet mot brott och brottsutsatthet på asylboenden, samt vilka åtgärder som kan utvecklas på området.” (s. 7)

“Målet för Brå med denna egeninitierade studie är att bidra med ett kunskapsunderlag till berörda myndigheters och rättsväsendets arbete med att förebygga brott och brottsutsatthet på och mot Sveriges kollektiva asylboenden.” (s. 7)

Viktigaste resultaten

“Misshandel, skadegörelse och narkotikabrott de tre vanligaste brotten.” (s. 8)

“Unga män som bor på asylboendet är i majoritet bland både gärningspersoner och målsägare.” (s. 9)

“Stor variation av anmälda brott per boende […] Brå har inte haft tillräckliga data för att analysera mer komplexa sam­band som kan förklara brottsvariationen mellan de olika boendena, men en enklare analys visar att de största boendena i materialet överlag har högre brottsnivåer.” (s. 9)

“Psykisk ohälsa och trångboddhet några av riskfaktorerna för brott.” (p. 10)

“Stora mörkertal och svårupptäckta brott.” (s. 11)

“Språkförbistringar rättsväsendets största utmaning. […]En av de största utmaningarna som intervjuade poliser och åklagare vittnar om är de problem som kan uppstå när asylsökande som är involverade i deras ärenden inte har hunnit lära sig svenska och inte heller kan kommunicera på engelska. ” (s. 12)

Metod

“För att besvara frågeställningarna användes tre empiriska material: utdrag från registret över anmälda brott, polisanmälningar och förundersökningsmaterial, samt intervjuer med yrkesverksamma. Sammanlagt analyserades 481 brottsanmälningar från totalt 28 kollektiva asylboenden under 2018. Boendena varierar i storlek, från tiotalet platser till närmare tusen på de största. Vid tiden för studien var majoriteten av de boende unga män i ensamhushåll.” (s. 7)

Ev policy-rekommendationer

Brås förslag:

• “Att större kollektiva asylboenden i möjligaste mån undviks till förmån för mindre boenden, eller att större boenden utformas med flera mindre enheter.” (s. 15)
• “Att maxgränsen för antalet personer som delar rum på asyl­ boendena ses över.” (s. 15)
• “Att bostadsrummen i största möjliga mån utformas för att inkludera kök och hygienutrymmen.” (s. 15)
• “Att Migrationsverket ges möjlighet att öka närvaron av personal på boendena.” (s. 15)
• “Att Migrationsverket ges möjlighet att förbättra tillgången till stöd för psykisk ohälsa bland dem som bor på kollektiva boenden.” (s. 15)

• “Att lokala brottsförebyggande råd (eller motsvarande strateg­isk samverkansorganisation kring brottsförebyggande arbete) upprättar lokala samverkansgrupper i de kommuner där det finns ett upplevt behov av brottsförebyggande arbete kring kollektiva asylboenden.” (s. 16)
• Att dessa lokala samverkansgrupper arbetar utifrån kunskaps­baserade brottsförebyggande metoder för att ta fram lokala problembilder och åtgärder samt verkar för löpande informa­tionsutbyte.” (s. 16)
• “Att lokalpolis genomför kartläggningar av narkotikabrotten på de asylboenden där underrättelser tyder på problematik, för att kunna arbeta operativt mot brotten.” (s. 17)

• “Att den organisation/myndighet som får i uppdrag att genomföra samhällsorienteringen planerar upplägg och metoder utifrån de asylsökandes egna erfarenheter av under vilka former de bäst kan tillgodogöra sig sådan information samt att informationsunderlag som tas fram kan användas av och delas mellan flera myndigheter eller organisationer.” (s. 18)
• “Att överväganden görs för att säkerställa att även asyl­sökande kvinnor tar del av informationen.” (s. 18)
• “Att en studie som tar ett större grepp om användningen av tolkar framförallt i polisförhör utförs.” (s. 18)

Ev förslag för vidare granskning

“I framtida studier välkomnar Brå också att de asylsökandes perspektiv inkluderas, för att öka förståelsen för deras uppfattningar om otrygghet, riskfaktorer och viljan att polis­anmäla brott.” (s. 13)

Sammanfattad av: Josefine Carlsson