Sammanfattning av publikation

Kjellstr√∂m, Palaszewski, Cherigui, Telemo, Henning & Asche, 2017 ūüĒó

Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016

√Ör: 2017

Typ av text: Fördjupningsrapport Verksamhetsanalys

Publicerad av: Västra Götalandsregionen

Språk: Svenska

Författare: Anna Kjellström, Bo Palaszewski, Zina Cherigui, Maria Telemo Taube, Gunnar Henning & Henry Ascher

Antal sidor: 54

Tillg√§nglig p√•:  

http://analys.vgregion.se/contentassets/7241e13a9b51414aac82f5b00d39b13a/asylsokandes-vardkonsumtion-i-vastra-gotaland-2011-2016.pdf

Viktigaste resultat

‚ÄúAsyls√∂kande erh√•ller mindre v√•rd j√§mf√∂rt med √∂vriga befolkningen, och v√•rdkonsumtionsm√∂nstret skiljer sig √•t. Vuxna asyls√∂kande personer erh√∂ll mindre prim√§rv√•rd med undantag √•r 2016 och mindre specialiserad v√•rd, men fler akutmottagningsbes√∂k och slutenv√•rdstillf√§llen j√§mf√∂rt med folkbokf√∂rda i V√§stra G√∂taland. Asyls√∂kande barn erh√∂ll mindre prim√§rv√•rd, fram till √•r 2016 men f√•r generellt mer v√•rd j√§mf√∂rt med folkbokf√∂rda barn i regionen. S√§rskilt stora skillnader ses inom den psykiatriska v√•rden, d√§r asyls√∂kande barn b√•de har fler √∂ppenv√•rdskontakter och fler slutenv√•rdstillf√§llen j√§mf√∂rt med folkbokf√∂rda barn. 

Asyls√∂kande f√•r tandv√•rd i samband med att akuta besv√§r uppkommer, samtidigt som man finner ett stort ackumulerat tandv√•rdsbehov. Asyls√∂kande barn f√•r i l√•g grad den f√∂rebyggande tandv√•rd som de har r√§tt till ‚Ķ Den asyls√∂kande populationen √§r mycket yngre √§n den folkbokf√∂rda. Majoriteten √§r pojkar och unga m√§n, medan v√§ldigt f√• asyls√∂kande √§r √∂ver 65 √•r. Rapporten beskriver v√•rdkonsumtion i √•ldrarna 0-64 √•r. 

En h√§lsounders√∂kning erbjuds alla asyls√∂kande. Enligt fakturerade uppgifter genomg√•r ungef√§r h√§lften av alla asyls√∂kande en s√•dan. Enhetlig registrering och uppf√∂ljning av h√§lsounders√∂kningar saknas dock i v√•rddatabasen varf√∂r uppgifterna √§r os√§kra. 

Trots att studier visar att stor andel av asyls√∂kande lider av psykisk oh√§lsa, ser vi b√•de l√§gre antal bes√∂k och f√§rre diagnoser bland asyls√∂kande vuxna inom psykiatrin j√§mf√∂rt med folkbokf√∂rda. Asyls√∂kande barn har d√§remot fler psykiatriska kontakter och skillnaderna mellan asyls√∂kande barn och vuxna liksom mellan asyls√∂kande och folkbokf√∂rda vuxna har blivit mer uttalade √∂ver tid, till f√∂ljd av minskat antal bes√∂k bland asyls√∂kande. Posttraumatiskt stressyndrom √§r en diagnos som ses i betydligt h√∂gre utstr√§ckning bland b√•de asyls√∂kande barn och vuxna. Asyls√∂kandes v√•rdkontakter f√∂r posttraumatiskt stressyndrom sker framf√∂rallt inom specialiserad √∂ppenv√•rd. 

Flera studier visar att diabetes typ 2 och hj√§rt-k√§rlsjukdom √§r vanligare bland vissa migrantgrupper. Bes√∂k och v√•rdtillf√§llen med dessa diagnoser √§r vanligare bland asyls√∂kande j√§mf√∂rt med folkbokf√∂rda. 

Asyls√∂kande kvinnor f√∂der fler barn och frekvensen kejsarsnitt √§r h√∂gre, vilket ger l√§ngre v√•rdtider. Tuberkulos och virushepatit √§r betydligt vanligare bland asyls√∂kande d√§r behandlingen i vissa fall √§r l√•ngvarig. 

Rapporten indikerar att det faktiska v√•rdbehovet bland asyls√∂kande inte √§r tillfredsst√§llt, vilket √∂kar risken f√∂r ett st√∂rre och mer kostsamt framtida behov av sjukv√•rd. S√§rskilt n√§r det g√§ller psykiatrisk v√•rd bland vuxna talar data f√∂r att det f√∂religger ett avsev√§rt v√•rdbehov som inte √§r tillfredsst√§llt. Dessutom f√∂rv√§ntas antalet personer som vistas i Sverige utan tillst√•nd (pappersl√∂sa) √∂ka vilket kan leda till stora utmaningar, inte minst inom infektionsv√•rd, f√∂rlossningsv√•rd och i synnerhet barn- och vuxenpsykiatrin. 

Ett flertal barri√§rer som f√∂rsv√•rar asyls√∂kandes tillg√•ng till h√§lso- och sjukv√•rd har identifierats. De mest framtr√§dande barri√§rerna √§r konsekvenserna av att asyls√∂kande endast har r√§tt till v√•rd som inte kan anst√•, brist p√• kvalificerade tolkar och brist p√• information‚ÄĚ (sammanfattning).

‚ÄúRapporten indikerar att det finns ett behov av h√§lso-, sjuk- och tandv√•rd hos asyls√∂kande som inte √§r tillfredsst√§llt. I kombination med √∂kade riskfaktorer f√∂r s√§mre h√§lsa och h√∂gre f√∂rekomst av bland annat psykisk oh√§lsa liksom hj√§rt-k√§rlsjukdom och diabetes typ 2 i l√§gre √•ldrar √§n folkbokf√∂rda, √§r detta orov√§ckande med avseende p√• asyls√∂kandes l√•ngsiktiga h√§lsa och f√∂r framtida behov av h√§lso- och sjukv√•rd. En os√§ker framtid f√∂r asyls√∂kande i form av l√•nga v√§ntetider i kombination med tillf√§lliga uppeh√•llstillst√•nd √∂kar risken ytterligare f√∂r fortsatt oh√§lsa. 

‚ÄĘ Inom vuxenpsykiatrin ses en anm√§rkningsv√§rt l√•g konsumtion av v√•rd f√∂r asyls√∂kande j√§mf√∂rt med folkbokf√∂rda och antalet bes√∂k per person minskar √∂ver tid. En minskning ses √§ven inom barn- och ungdomspsykiatrin. Konsekvenserna av utebliven v√•rd f√∂r m√§nniskor med sv√•ra trauman √§r allvarliga b√•de f√∂r individer, omgivning och samh√§llet i stort och riskerar att f√∂rsv√•ra m√∂jligheterna till integration‚ÄĚ (s. 38). 

Metoden för studien

‚ÄúDen population som studerats √§r folkbokf√∂rda i V√§stra G√∂taland √•r 2011-2016 samt asyls√∂kande som √§r inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i n√•gon av V√§stra G√∂talands kommuner under samma period i √•ldrarna 0-64 √•r ‚Ķ V√•rddatabaserna Vega och Akutdatabasen i V√§stra G√∂taland, har anv√§nts f√∂r att beskriva h√§lso- och sjukv√•rdsbes√∂k, v√•rdtillf√§llen och diagnoser bland asyls√∂kande och folkbokf√∂rda i V√§stra G√∂taland ‚Ķ Bes√∂k inom prim√§rv√•rd, specialiserad √∂ppenv√•rd inklusive akutmottagningsbes√∂k och slutenv√•rdstillf√§llen redovisas f√∂r perioden 2011-2016 f√∂r asyls√∂kande respektive folkbokf√∂rda i V√§stra G√∂taland ‚Ķ De 30 vanligaste diagnoserna vid bes√∂k eller v√•rdtillf√§llen bland asyls√∂kande (3-st√§llig ICD-kod) har listats och j√§mf√∂rts med motsvarande diagnoser bland folkbokf√∂rda uppdelat p√• k√∂n, √•lder och v√•rdform f√∂r perioden 2011-2016‚ÄĚ (s. 4-5). 

Ev policy-rekommendationer

‚ÄĘ Data indikerar ett behov av f√∂rb√§ttrade insatser framf√∂rallt tidigt i v√•rdkedjan f√∂r asyls√∂kande. Begr√§nsningar i m√∂jligheterna till tidiga v√•rdinsatser riskerar att p√• sikt leda till √∂kad sjuklighet och behov av st√∂rre v√•rdinsatser, inte minst inom barn- och vuxenpsykiatri. 

‚ÄĘ Tillf√∂rlitlig statistik √∂ver h√§lsounders√∂kningar av asyls√∂kande beh√∂vs. En enhetlig registreringskod f√∂r dessa unders√∂kningar skulle underl√§tta registreringen som idag g√∂rs under flera olika diagnoser/√•tg√§rdskoder som inte √§r unika f√∂r h√§lsounders√∂kningar f√∂r asyls√∂kande. Riktlinjer f√∂r inneh√•llet i unders√∂kningarna, kvalitetsuppf√∂ljningar och registrering av resultatet av unders√∂kningarna skulle b√•de leda till f√∂rb√§ttrade m√∂jligheter till tidiga insatser f√∂r individen, b√§ttre beslutsunderlag f√∂r regionen och b√§ttre f√∂ruts√§ttningar f√∂r bredare h√§lsoinsatser. En regional medicinsk riktlinje f√∂r h√§lsounders√∂kning riktat till asyls√∂kande kommer att tas fram i V√§stra G√∂talandsregionen, enligt ett nyligen fattat beslut. 

‚ÄĘ Inom tandv√•rden sker f√∂rsta kontakten f√∂r asyls√∂kande barn ofta p√• grund av akuta besv√§r samtidigt som stora ackumulerade behov av tandv√•rd uppt√§cks. Tandv√•rddata i hela asylgruppen √§r inte k√§nt och tandh√§lsa och v√•rdbehov beh√∂ver d√§rf√∂r kartl√§ggas. Asyls√∂kande barn har samma r√§tt till tandv√•rd som folkbokf√∂rda barn. √Ötg√§rder f√∂r att erbjuda alla asyls√∂kande barn en tandunders√∂kning som ett led i h√§lsounders√∂kningen beh√∂ver d√§rf√∂r organiseras p√• ett effektivt och fungerande s√§tt. 

‚ÄĘ Arbetet med denna f√∂rdjupningsrapport har tydliggjort brister i statistiken som f√∂rsv√•rat m√∂jligheterna att ta fram ett adekvat kunskapsunderlag. F√∂r att b√§ttre kunna f√∂lja asyls√∂kandes v√•rdbehov skulle man beh√∂va f√∂lja asyls√∂kandes v√•rdkonsumtion baserat p√• individdata. Individuella samordningsnummer skulle kunna l√∂sa detta problem och ett s√•dant f√∂rslag bearbetas f√∂r n√§rvarande (april 2017). 

‚ÄĘ Tolkningen av begreppet v√•rd som inte kan anst√• kan vara en f√∂rklaring till flera av skillnaderna i v√•rd mellan asyls√∂kande och folkbokf√∂rda som framkommer. Rapportens data talar f√∂r att V√§stra G√∂talandsregionen skulle kunna √∂ka de tidiga v√•rdinsatserna och minska andelen slutenv√•rd bland asyls√∂kande om de ges lika r√§tt som folkbokf√∂rda till en √∂kad andel prim√§rv√•rd och specialiserad √∂ppenv√•rd. Om V√§stra G√∂talandsregionen skulle utnyttja lagens utrymme att besluta om v√•rd p√• lika villkor skulle det kunna leda till minskade utgifter f√∂r regionen genom minskade slutenv√•rdskostnader och mindre v√•rdkostnader p√• sikt (FRA, 2015). Vidare skulle belastningen p√• v√•rdpersonal som idag ska avg√∂ra vad som ing√•r i v√•rd som inte kan anst√• minska‚ÄĚ (s. 39-40)

Sammanfattad av: Alva Nissen