Skyddsbehövande i övrigt: ett svÄrtolkat begrepp?
Ă r: 2009
Typ av text: Bokkapitel i Asylsökande i Sverige : ett rÀttssÀkert och vÀrdigt mottagande för barn och vuxna?
Publicerad av: Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM) and Department of International Migration and Ethnic Relations (IMER)
SprÄk: Svenska
Författare: Rebecca Stern
Antal sidor: 24
TillgÀnglig pÄ: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1405541/FULLTEXT01.pdf
Vad texten handlar om
Texten Ă€r en genomgĂ„ng av hur 2005 Ă„rs utlĂ€nningslags nya skyddsgrund âskyddsbehövande i övrigtâ tillĂ€mpats av Migrationsverket och domstolarna perioden 31 mars 2006 â 31 augusti 2008. Tolkningen av begreppen âinre vĂ€pnad konfliktâ och âsvĂ„ra motsĂ€ttningarâ som gjorts nationellt jĂ€mförs med den otydliga vĂ€gledning som finns internationellt i folkrĂ€tten. TvĂ„ grupper inom skyddsgrunden âskyddsbehövande i övrigtâ lĂ€mnas utanför analysen, dvs personer som kĂ€nner vĂ€lgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsĂ€ttas för kroppsstraff, tortyr eller annan omĂ€nsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (4 kap. 2 § 1 st. p. 1) och miljöflyktingar (4 kap. 2 § 1 st. p. 3). Diskussion om internflyktsalternativet förs.
Viktigaste resultat
âEn viktig slutledning Ă€r att den svenska Migrationsöverdomstolen och Migrationsverket inte tycks ha tillrĂ€ckliga kunskaper i internationell rĂ€tt för att kunna tolka vissa centrala begrepp i den internationella humanitĂ€ra rĂ€tten pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Det pĂ„pekas ocksĂ„ att den inkonsekventa tolkningen av begreppet svĂ„ra motsĂ€ttningar kan ha lĂ„ngtgĂ„ende negativa konsekvenser för enskilda asylsökande. â (abstract)
âutlĂ€nningslagens 4 kap. 2 § dĂ€r kategorin skyddsbehövande i övrigt ⊠Exempel pĂ„ denna sorts skyddsskĂ€l kan vara att en person kommer frĂ„n ett land i krig och riskerar sitt liv om han eller hon Ă„tervĂ€nder, att systematiska krĂ€nkningar av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter förekommer i hemlandet eller att personen i frĂ„ga utsĂ€tts för systematiska övergrepp som staten i hemlandet inte kan eller inte vill skydda honom eller henne ifrĂ„n.â (147)
âI Sverige modifierades bĂ„de flyktingdefinitionen och definitionen av det subsidiĂ€ra skyddet i förhĂ„llande till tidigare lagstiftning i och med den nya utlĂ€nningslag som trĂ€dde i kraft den 31 mars 2006. I lagen utökades flyktingdefinitionen till att Ă€ven omfatta förföljelse pĂ„ grund av kön eller sexuell lĂ€ggning. Kategorin skyddsbehövande i övrigt utökades i och med att vad som tidigare benĂ€mnts politisk-humanitĂ€ra skĂ€l inkluderades i bestĂ€mmelsen, frĂ„n att tidigare ha varit placerade i bestĂ€mmelsen om humanitĂ€ra skĂ€l (utlĂ€nningslag [1989:529] 2 kap. 4 § 1 st. p. 5). Konsekvenserna av dessa förĂ€ndringar har diskuterats flitigt. I denna text behandlas skyddsbehov pĂ„ grund av vĂ€pnad konflikt och andra svĂ„ra motsĂ€ttningar.2â (147)
âSkyddsgrunden skyddsbehövande i övrigt har inte sitt ursprung i FN:s flyktingkonvention utan Ă€r en kompletterande skyddsgrund som stater avgör om, och i sĂ„dant fall pĂ„ vilket sĂ€tt, de vill anvĂ€nda sig av i sin utlĂ€nningslagstiftning. â (149)
âI Sverige har under mĂ„nga Ă„r betydligt fler asylsökande beviljats uppehĂ„llstillstĂ„nd som skyddsbehövande i övrigt eller pĂ„ sĂ„ kallad humanitĂ€r grund Ă€n som flyktingar (Noll och Popovic 2005/06). Ett exempel pĂ„ det motsatta förhĂ„llandet Ă€r Storbritannien, dĂ€r flyktingstatus beviljas oftare Ă€n i Sverige.â (149)
âI alla EU:s medlemslĂ€nder har ikrafttrĂ€dandet och implementeringen av det sĂ„ kallade skyddsgrundsdirektivet (RĂ„dets direktiv 2004/83/ EG av den 29 april 2004 om miniminormer för nĂ€r tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skĂ€l behöver internationellt skydd samt om dessa personers rĂ€ttsliga stĂ€llning och om innehĂ„llet i det beviljade skyddet) haft, och kommer Ă€ven i framtiden att ha, betydande inverkan pĂ„ utformningen av komplementĂ€ra skyddsgrunder i nationell asyllagstiftning.â (149)
âEtt problem med tillĂ€mpningen av 1989 Ă„rs lag var att personer som i praktiken hade skyddsbehov i stĂ€llet beviljades uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ humanitĂ€r grund enligt dĂ„varande 2 kap. 4 § första stycket 5. Dessa skĂ€l benĂ€mndes âpolitisk-humanitĂ€ra skĂ€lâ och syftade pĂ„ situationer dĂ€r individuella skyddsskĂ€l inte förelĂ„g, men dĂ€r situationen i hemlandet var sĂ„dan att det skulle vara inhumant att tvinga en person att Ă„tervĂ€nda dit (se Prop. 1996/97:25: 92f. samt WikrĂ©n och Sandesjö 2002: 78). Politisk-humanitĂ€ra skĂ€l framstĂ„r dĂ€rmed som nĂ„got av en hybrid: NĂ„got att ta till nĂ€r ett skyddsbehov identifierats men man inte anser att det Ă€r tillrĂ€ckligt starkt, alternativt tydligt kopplat till individen, för att motivera att uppehĂ„llstillstĂ„nd som skyddsbehövande beviljas.â (150)
âIntentionen var att personer som beviljades uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ humanitĂ€r grund i fall dĂ€r skyddsaspekterna var tungt vĂ€gande skulle omfattas av skyddsbestĂ€mmelsen och inte hanteras inom ramen för en allmĂ€n âuppsamlingsbestĂ€mmelseâ. DĂ€rigenom skulle grunderna för uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ grund av skyddsbehov respektive humanitĂ€ra skĂ€l renodlas och tydlighet och transparens i asylprocessen â tvĂ„ ledord för reformen av asylprocessen â gynnas (Prop. 2004/05:170: 184-195)â (150)
âfrĂ€mst punkt 2 i bestĂ€mmelsen, om vĂ€pnad konflikt och andra svĂ„ra motsĂ€ttningar, som orsakat diskussion â inte minst i media.5 Det finns flera orsaker till detta. En Ă€r att det inte framgĂ„r av förarbetena â vare sig till 1989 Ă„rs lag eller till 2005 Ă„rs lag â vad som utgör en inre vĂ€pnad konflikt. Ledning har dĂ€rför fĂ„tt sökas i bĂ„de Ă€ldre och nuvarande praxis, vilket föranlett en diskussion om vilken tolkning som Ă€r den korrekta. NĂ€sta led i punkten 2, âsvĂ„ra motsĂ€ttningarâ Ă€r avsedd att inkludera de ovan nĂ€mnda politiskhumanitĂ€ra skĂ€len i skyddsgrunderna. â (151-152)
âMöjligheten att beviljas uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ andra grunder Ă€n skyddsbehov finns emellertid kvar i utlĂ€nningslagens 5 kap. 6 §.6 I bestĂ€mmelsen anges att uppehĂ„llstillstĂ„nd kan beviljas om tillstĂ„nd inte kan ges pĂ„ annan grund och om det â[âŠ] vid en samlad bedömning av utlĂ€nningens situation föreligger sĂ„dana synnerligen ömmande omstĂ€ndigheter att han eller hon bör tillĂ„tas stanna i Sverigeâ. Regeringen ville att begreppet humanitĂ€ra skĂ€l som sĂ„dant skulle utmönstras ur lagstiftningen och ersĂ€ttas av grunden synnerligen ömmande omstĂ€ndigheter dĂ„ denna formulering âbĂ€ttre svarar mot karaktĂ€ren av undantagsbestĂ€mmelseâ (Prop. 2004/05:170: 184-195). PoĂ€ngen var dels att det tydligt skulle framgĂ„ av lagtexten i vilka situationer en person, som inte kan fĂ„ tillstĂ„nd pĂ„ grund av skyddsskĂ€l eller anknytning, Ă€ndĂ„ kan beviljas uppehĂ„llstillstĂ„nd, dels att det tydligt skulle framgĂ„ att politisk-humanitĂ€ra skĂ€l faller inom ramen för skyddsbehov.â (152)
âI propositionen framhölls det att avsikten med att omformulera bestĂ€mmelsen om skyddsbehövande i övrigt inte var att inskrĂ€nka möjligheterna att fĂ„ uppehĂ„llstillstĂ„nd jĂ€mfört med 1989 Ă„rs lagstiftning och dĂ€rtill hörande praxis (Prop. 2004/05:170: 178). Tanken var snarare att motverka den glidning mellan skyddsskĂ€l och humanitĂ€ra skĂ€l regeringen ansĂ„g uppstĂ„tt i tillĂ€mpningen av 1989 Ă„rs utlĂ€nningslag och att placera skyddsgrunderna i centrum för lagstiftningen (Prop. 2004/05:170: 177). I vilken mĂ„n dessa mĂ„lsĂ€ttningar uppfyllts i praxis analyseras i det följande. â (153)
âEtt av de frĂ€msta mĂ„len med den nya instans- och processordningen var att flytta överprövningen av beslut i utlĂ€nningsĂ€renden frĂ„n förvaltningsmyndighet (UtlĂ€nningsnĂ€mnden) till domstol och dĂ€rigenom öka rĂ€ttssĂ€kerheten och trovĂ€rdigheten i systemet genom en juridifiering7 av processen. Att öka möjligheten till muntlig förhandling samt införa en tydlig tvĂ„partsprocess var ocksĂ„ centrala instrument för att öka insynen och tilltron till processen bĂ„de bland berörda parter och allmĂ€nheten (Prop. 2004/05:170: 106).â (153-154)
Ingen tydlig definition av âvĂ€pnad konfliktâ, internationellt eller i Sverige (156)
I Sverige finns det ej i förarbeten, âistĂ€llet ett praxisbeslut frĂ„n regeringen rörande Tjetjenien stor betydelse för i vilka situationer begreppet ansĂ„gs tillĂ€mpligt ⊠inre vĂ€pnad konflikt i folkrĂ€ttslig mening kĂ€nnetecknas av stridigheter mellan en stats vĂ€pnande styrkor och andra organiserade vĂ€pnade grupper, att dessa stridigheter mĂ„ste vara sĂ„dana att de Ă€r allvarligare Ă€n vad som kan klassas som inre oroligheter och att de inte endast utgör sporadiska eller isolerade vĂ„ldshandlingar. Det framhĂ„lls vidare att de vĂ€pnade grupperna i frĂ„ga Ă€r tvungna att ha ett visst mĂ„tt av terri- 157 toriell kontroll som tillĂ„ter dem att utföra militĂ€ra operationer, samt att det sĂ€tt pĂ„ vilket civilbefolkningen drabbas Ă€r en viktig faktor för hur situationen skall bedömas. I beslutet sĂ€gs ocksĂ„ att en konflikt kan vara sĂ„ intensiv att ett Ă„tersĂ€ndande till den asylsökandens del av landet inte Ă€r möjligt, samtidigt som det inte vore rimligt att krĂ€va att den sökande anvĂ€nder sig av ett internt flyktalternativ, det vill sĂ€ga tar sin tillflykt till en annan del av landet.â (156-157)
âI februari 2007 avslog Migrationsöverdomstolen en irakisk medborgares överklagande rörande beslut om uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige (UM 23-06). Detta beslut vĂ€ckte mycket uppmĂ€rksamhet och orsakade debatt eftersom Migrationsöverdomstolen i domen konstaterade att situationen i Irak vid denna tidpunkt inte var att betrakta som en inre vĂ€pnad konflikt i utlĂ€nningslagens mening.12 Denna tolkning stĂ€mde inte överens med den bild mĂ„nga (politiker och media sĂ„vĂ€l som en stor del av allmĂ€nheten) hade av Irak som ett land i krig. Den diskussion som följde pĂ„ beslutet handlade dels om hur domstolen tolkat begreppet inre vĂ€pnad konflikt i relation till den internationella humanitĂ€ra rĂ€tten, dels om domstolen tolkat utlĂ€nningslagen utifrĂ„n lagstiftarens intentioner (Stern 2008: 71-82, 119-123).â (157-158)
â I regeringsbeslutet sades emellertid ocksĂ„ att det â[âŠ] vid tillĂ€mpningen av bestĂ€mmelsen [fanns] utrymme för bĂ„de en snĂ€vare och vidare tolkning av begreppet inre vĂ€pnad konflikt Ă€n den strikt folkrĂ€ttsliga definitionen [âŠ]â (reg. 99-04, s.6). Vad en sĂ„dan vidare eller snĂ€vare tolkning kan bestĂ„ i förklaras dock inte ytterligare. â (157)
âVad som dock inte finns med i Migrationsöverdomstolens dom Ă€r den passus i vilken det konstateras att det finns utrymme för bĂ„de en snĂ€vare och en vidare tolkning Ă€n det som benĂ€mns den âstrikt folkrĂ€ttsliga definitionenâ. Uteslutandet av denna passus skulle kunna indikera att handlingsutrymmet vid tolkningen av vad som krĂ€vs för att en situation skall uppfylla kriterierna för en inre vĂ€pnad konflikt (i svensk bemĂ€rkelse) ytterligare snĂ€vas in.â (158)
âDĂ„ Migrationsöverdomstolen i skrivande stund inte kommit med nĂ„gon dom som förĂ€ndrar bedömningen frĂ„n UM 23-06 av vad som utgör en inre vĂ€pnad konflikt Ă€r denna strikta bedömning alltjĂ€mt vĂ€gledande. Migrationsöverdomstolen har stĂ„tt fast vid sin tolkning av situationen i Irak i tre senare domar; UM 1140-06 (maj 2007), UM 837-06 (juni 2007) och UM 930-06 (oktober 2007). Domstolen utvecklade inte, trots förĂ€ndringar i sĂ€kerhetslĂ€get, sin syn pĂ„ situationen i Irak i nĂ„gon större utstrĂ€ckning i dessa avgöranden. IstĂ€llet hĂ€nvisas till UM 23-06 och konstateras kort att det inte finns anledning att Ă€ndra bedömningen frĂ„n februari 2007.â (158)
âEtt exempel pĂ„ nĂ€r Migrationsöverdomstolen dĂ€remot ansett att kriterierna för en inre vĂ€pnad konflikt Ă€r uppfyllda rör Afghanistan. I en dom frĂ„n juli 2008 rörande prövningen av verkstĂ€llighetshinder enligt utlĂ€nningslagens 12 kap. 19 § instĂ€mmer Migrationsöverdomstolen i Migrationsverkets bedömning av att sĂ€kerhetssituationen i den del av Afghanistan varifrĂ„n den sökande kommer Ă€r sĂ„ allvarlig att det inte Ă€r möjligt att Ă„tervĂ€nda dit (UM 3854-07). Tonvikten i domen ligger pĂ„ frĂ„gan om möjligheten till internflykt, alltsĂ„ att en person kan leva tryggt i en annan del av ursprungslandet, Ă€r en sĂ„dan ny omstĂ€ndighet som skall beaktas vid en bedömning av ny prövning enligt 12 kap. 19 §. Domstolen ansĂ„g att denna omstĂ€ndighet skulle prövas och bedömde sedan att det var fullt möjligt och rimligt att den sökande anvĂ€nde sig av möjligheten till internflykt och bosatte sig i exempelvis Kabul. Den asylsökande ansĂ„gs dĂ€rför inte ha anfört sĂ„dana nya omstĂ€ndigheter som utgjorde bestĂ„ende hinder för verkstĂ€lligheten av hans avvisningsbeslut och överklagandet avslogs. â (159)
âĂven situationen i delar av Afghanistan har bedömts av Migrationsverket som att den utgör en sĂ„dan inre vĂ€pnad konflikt som avses i svensk migrationspraxis. I ett vĂ€gledande beslut frĂ„n den 15 maj 2007 konstaterade Migrationsverket att sĂ€kerhetslĂ€get i Kabul â varifrĂ„n den sökande kom â inte var sĂ„dant att det kunde anses rĂ„da en inre vĂ€pnad konflikt eller andra svĂ„ra motsĂ€ttningar i utlĂ€nningslagens mening (beslut 2007-05-15, s.3). I ett senare vĂ€gledande 160 beslut frĂ„n den 22 november 2007 konstateras dĂ€remot att situationen i Kandaharprovinsen vid denna tidpunkt utgör en inre vĂ€pnad konflikt. Den asylsökande ansĂ„gs emellertid kunna fĂ„ tillrĂ€ckligt skydd i Kabul och dĂ€rför avslogs hans begĂ€ran om prövning av verkstĂ€llighetshinder. â (159-160)
âI fallen Somalia, Gaza, VĂ€stbanken och Irak har emellertid inte Migrationsverket ansett att kriterierna för att en situation skall rĂ€knas som en inre vĂ€pnad konflikt uppfyllts.â (160)
âBegreppet [svĂ„r motsĂ€ttningar] har ofta tolkats med utgĂ„ngspunkt i UtlĂ€nningsnĂ€mndens vĂ€gledande beslut UN 344-97 om tvĂ„ irakiska kvinnor. â (160)
âUtlĂ€nningsnĂ€mnden konstaterade emellertid i beslutsmotiveringen att â[âŠ] med hĂ€nsyn till den rĂ„dande situationen i Irak nĂ€r det gĂ€ller de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och till den nyckfullhet som prĂ€glar de irakiska myndigheternas agerande finner [âŠ] UN att det skulle te sig inhumant att tvinga systrarna [âŠ] att Ă„tervĂ€nda till hemlandetâ (UN 344-97, s.3). Den avgörande faktorn i bedömningen tycks sĂ„ledes ha varit situationen i ursprungslandet som sĂ„dan, inte den individuella risk för krĂ€nkningar som de tvĂ„ sökande kvinnorna löpte.â (161)
âMed âsvĂ„ra motsĂ€ttningarâ avses enligt förarbetena exempelvis politisk instabilitet i hemlandet dĂ€r maktförhĂ„llandena Ă€r sĂ„dana att rĂ€ttssystemet inte opartiskt vĂ€rnar om befolkningens grundlĂ€ggande mĂ€nskliga rĂ€ttigheter (Prop. 2004/05:170: 274). Kopplingen till politisk-humanitĂ€ra skĂ€l som de beskrevs i UtlĂ€nningsnĂ€mndens beslut Ă€r tydlig.â (161)
âFrĂ„gan om svĂ„ra motsĂ€ttningar föreligger har i skrivande stund berörts av Migrationsöverdomstolen i tvĂ„ beslut vid bedömningen av skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § 1 st. p. 2. ⊠I beslutet slĂ„s (som diskuterats ovan) först fast att det inte rĂ„der en inre vĂ€pnad konflikt i Irak. Efter att detta konstaterats gör domstolen bedömningen att de svĂ„ra motsĂ€ttningar som rĂ„dde i delar av landet vid denna tidpunkt inte kunde motivera ett uppehĂ„llstillstĂ„nd som skyddsbehövande för den sökande. Detta eftersom det omrĂ„de den sökande ursprungligen kom ifrĂ„n, och ocksĂ„ ansĂ„gs kunna Ă„tervĂ€nda till, var förhĂ„llandevis stabilt. Migrationsöverdomstolens slutsats var att det pĂ„ grund av att den asylsökande ursprungligen hĂ€rstammade frĂ„n en lugnare del av landet samt det han anfört i sin asylberĂ€ttelse inte förelĂ„g ett sĂ„dant orsakssamband som krĂ€vs enligt 4 kap. 2 § 1 st. p. 2. DĂ€rför kunde hans fruktan att utsĂ€ttas för allvarliga övergrepp pĂ„ grund av svĂ„ra motsĂ€ttningar inte anses som vĂ€lgrundad.â (162)
âSlutsatsen av detta avgörande [ett annat Ă€n det precis ovan] bör Ă€ndĂ„ bli att Migrationsöverdomstolen inte tycks stĂ€lla alltför höga krav pĂ„ orsakssambandet mellan de svĂ„ra motsĂ€ttningarna i hemlandet och de övergrepp den asylsökande riskerar.â (163)
âMigrationsverket, för sin del, tycks dock ha gĂ„tt nĂ„got lĂ€ngre i sin bedömning av vad som krĂ€vs för att skyddsbehov pĂ„ grunden andra svĂ„ra motsĂ€ttningar skall anses föreligga. Migrationsverket har diskuterat skyddsgrunden svĂ„ra motsĂ€ttningar i frĂ„ga om asylsökande frĂ„n Somalia, Gaza, VĂ€stbanken, Burundi och Irak. I flera av dessa fall har Migrationsverket konstaterat att det i dessa lĂ€nder, eller delar av dem, rĂ„der (eller har rĂ„tt) sĂ„dana förhĂ„llanden som kan klassas som svĂ„ra motsĂ€ttningar i utlĂ€nningslagens mening. Migrationsverket betonar, liksom Migrationsöverdomstolen, vikten av ett orsakssamband mellan den sökande och risken för övergrepp.â (163)
âMigrationsverket tycks sĂ„ledes tolka kravet pĂ„ orsakssamband pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att det inte tillrĂ€ckligt att det finns en risk för att personen i frĂ„ga âteoretisktâ riskerar att utsĂ€ttas för allvarliga övergrepp â det mĂ„ste finnas en verklig och tydlig risk för övergrepp kopplad till den individuelle asylsökande.â (164)
âSammanfattningsvis kan sĂ€gas att i dessa vĂ€gledande beslut frĂ„n Migrationsverket, liksom ett beslut rörande Somalia frĂ„n den 13 december 2007, verkar tonvikten i högre grad Ă€n de ovan beskrivna domarna frĂ„n Migrationsöverdomstolen ligga pĂ„ det faktiska, individuella hotet. Den slutsats som kan dras av dessa beslut Ă€r att kraven pĂ„ orsakssambandets tydlighet och styrka dĂ€rmed tycks vara högre i Migrationsverkets vĂ€gledande beslut Ă€n i Migrationsöverdomstolens prejudicerande domar. â (165)
âMigrationsöverdomstolens tolkning av det folkrĂ€ttsliga begreppet inre vĂ€pnad konflikt kritiserades hĂ„rt nĂ€r den första gĂ„ngen blev allmĂ€nt kĂ€nd i februari 2007. HuvudspĂ„ret i kritiken var att domstolen inte tillĂ€mpat den internationella humanitĂ€ra rĂ€tten korrekt utan gjort en alltför restriktiv tolkning. I denna kritik ingick det faktum att Migrationsöverdomstolen hĂ€nvisat till âden folkrĂ€ttsliga meningenâ av en inre vĂ€pnad konflikt, vilket fick det att framstĂ„ som att en vedertagen definition existerade trots att sĂ„ inte Ă€r fallet.â (165)
âEn slutsats som skulle kunna dras av Migrationsöverdomstolens resonemang och domskĂ€l i UM 23-06 och dĂ€rpĂ„ följande domar Ă€r att domstolen vid detta tillfĂ€lle inte tycks ha haft tillrĂ€ckligt omfattande kunskaper i internationell rĂ€tt för att korrekt kunna tolka det folkrĂ€ttsliga begreppet inre vĂ€pnad konflikt. Att tĂ€nka sig en prejudikatsinstans med bristande kompetens i en för rĂ€ttsomrĂ„det central frĂ„ga Ă€r minst sagt orovĂ€ckande. â (165)
âDen i svensk rĂ€ttspraxis nu rĂ„dande restriktiva tolkningen av begreppet vĂ€pnad konflikt motverkar detta syfte dĂ„ det i realiteten Ă€r vĂ€ldigt fĂ„ konflikter i vĂ€rlden idag som passar in i den trĂ„nga kostym svensk utlĂ€nningsrĂ€ttslig praxis â och för den delen TillĂ€ggsprotokoll II â erbjuder. Konsekvensen för den enskilde asylsökande av en sĂ„dan strikt tolkning Ă€r helt enkelt att ytterligt fĂ„ personer kan beviljas uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ grund av att de kommer frĂ„n ett krigshĂ€rjat omrĂ„de. â (166)
âMigrationsöverdomstolen har hittills inte kommit med nĂ„got prejudikat dĂ€r kravet pĂ„ vad som anses som ett tillrĂ€ckligt starkt orsakssamband utreds ordentligt. FrĂ„gan aktualiseras visserligen i UM 1140-06 men avgörandet ger betydande utrymme för olika tolkningar. Slutsatsen som kan dras av UM 1140-06 Ă€r emellertid att domstolen inte tycks stĂ€lla alltför höga krav pĂ„ de individuella skĂ€l som anförs av den asylsökande för att det orsakssamband som krĂ€vs i lagen skall vara tillgodosett. â (166)
âDessa oklarheter gör i sin tur Migrationsverkets (hittills) strikta tolkningar av begreppet problematisk. Migrationsverket har krĂ€vt att det, för att det skall anses finnas ett orsakssamband, skall det finnas sĂ„dana sĂ€rskilda omstĂ€ndigheter som visar att sökanden personligen riskerar övergrepp pĂ„ grund av de svĂ„ra motsĂ€ttningarna. Individen 167 mĂ„ste vara âmer utsattâ Ă€n andra personer i samma situation, Ă€ven om bĂ„da dessa personer i jĂ€mförelse med mĂ€nniskor i en annan del av vĂ€rlden skulle anses som mycket utsatta. FrĂ„gan Ă€r om detta Ă€r ett rimligt krav att stĂ€lla.â (166-167)
âSammanfattningsvis kan sĂ€gas att utlĂ€nningsrĂ€tten Ă€r ett dynamiskt rĂ€ttsomrĂ„de som stĂ€ndigt utvecklas. Det Ă€r ett omrĂ„de som kombinerar svensk förvaltningsrĂ€tt med folkrĂ€ttsliga och EG-rĂ€ttsliga regler och principer och som bokstavligen berör frĂ„gor om liv och död för enskilda personer. Att ansvariga domstolar och myndigheter i sitt arbete med tolkning av dessa komplexa regler hĂ€mtar ledning och stöd i alla tillgĂ€ngliga kĂ€llor fĂ„r ses som en sjĂ€lvklar del av deras arbete. Att inte tillrĂ€ckligt sĂ€tta sig in i hur internationella regler skall tolkas innebĂ€r att kvaliteten pĂ„ domar och beslut blir lidande och att den enskilde asylsökande i slutĂ€ndan riskerar att fĂ„ ett felaktigt beslut â nĂ„got som inte bara Ă€r ett nederlag för systemet och rĂ€ttssĂ€kerheten som sĂ„dant, utan framför allt kan ha ödesdigra konsekvenser för individen.â (167-168)
Metoden för studien
kvalitativ juridisk metod (148)
âanalyseras bestĂ€mmelser i 1989 och 2005 Ă„rs utlĂ€nningslagstiftning samt förarbetsuttalanden, prejudikat frĂ„n Migrationsöverdomstolen, Migrationsverkets vĂ€gledande beslut, yttranden frĂ„n Migrationsverket samt vissa vĂ€gledande beslut frĂ„n UtlĂ€nningsnĂ€mnden.â (148)
perioden 31 mars 2006 â 31 augusti 2008 (154)
Ev policy-rekommendationer
âdet Ă€r GenĂšvekonventionernas gemensamma artikel 3 som skall ses som ett rĂ€ttesnöre för tolkningen [av begreppet vĂ€pnad konflikt] och inget annat.â (166)
âEtt förtydligande prejudikat frĂ„n Migrationsöverdomstolen vore hĂ€r [om orsakssamband mellan de svĂ„ra motsĂ€ttningarna och den vĂ€lgrundade fruktan] till stor nytta. (167)