Forskningskartläggning, riktlinjer

Forskningskartläggning inom Asylkommissionen för att få vetenskaplig förankring, klarlägga kunskapsläget och identifiera pågående forskning inom asylområdet, i Sverige och internationellt

Vägledning för arbetet med forskningssammanställningen har utvecklats i samarbete med Anna Lundberg augusti 2019.

Inledning

Vi ska kartlägga tidigare forskning som behandlat rättslig reglering på asylområdet i Sverige. Utgångspunkten för forskningskartläggningen är Asylkommissionen. Detta initiativ är ett samarbete mellan LIU och FARR, och bygger på ett antagande om att det har skett förskjutningar i grundläggande rättsprinciper på det asylrättsliga området under senare år. Förändringarna behöver granskas systematiskt; dels rörande vad som skett i sak med asylproceduren och rättens innehåll och dels rörande effekterna för berörda individer och samhällsinstitutioner. Såväl asylmottagandets organisation, praxis för asylskäl och humanitära/ömmande skäl och socialrättsliga konsekvenser ingår i detta. Ett område som behöver granskas är även hur asylsökande hanterar avslag – återvändande, papperslöshet, fortsatt processande, migration inom EU och alternativa vägar. Härutöver är studier som särskilt undersökt barns situation, eller studier av utsatta grupper samt undersökningar som lyfter fram asylsökandes egna erfarenheter är av särskilt intresse. Fallstudier av initiativ för att motverka eller på annat sätt hantera förändringar i lagstiftning och praxis är också relevant.

Forskningskartläggningen är en viktig del i Asylkommissionens arbete då den ger en vetenskaplig förankring. Analyserna inom kommissionens delstudier ska ske i dialog med tidigare kunskap och kartläggningen är följaktligen ett viktigt underlag.

Att definiera ämne och planera sökning

Med ”tidigare” avses undersökningar genomförda dels av asylpolitiken och erfarenheter av denna mellan år 2000-2015 (del 1), dels av asylpolitiken mellan 2015-19 (del 2).

Med “forskning” avses skrivna, publicerade texter. Här ingår exempelvis böcker, bokkapitel, artiklar i etablerade publikationskanaler men även t ex konferensbidrag som har publicerats i exempelvis researchgate eller på DIVA. Publicerad = tillgängliggjort för bredare vetenskaplig krets (forskningspublikationer).  I kartläggningens andra del (tidsperioden 2015-17) inkluderas även följande kategorier av “grå litteratur”: Anonyma rapporter (utan författare), offentligt tryck (utan författare), studentuppsatser samt, i förekommande fall, läroböcker. Detta är ett försök att inkludera senare års “forskningsbaserade” publikationer vilka skiljer sig från ”forskningspublikationer”. Exempel på grå litteratur som inkluderas kan vara faktagenomgångar av rättslig reglering och procedurer, framför allt de ändringar som skett under perioden. Häri ingår även EU-rätten och förändringar i EU:s gränspolitik som påverkar mottagandet i Sverige, sammanställningar av praxisbildning inom Migrationsverket och domstolarna under perioden, rapporter om asylutredningar och domstolsprocedur under perioden samt statliga utredningar.

• Gällande kartläggningens första del (åren 2000-2015) tillämpas sedan i ett andra steg en kvalitativ prövning av om texten ska inkluderas i underlaget. Samtliga av följande kriterier ska vara uppfyllda för att studien ska inkluderas:
• Den förhåller sig till tidigare forskning inom ett visst fält.
• Det finns ett vetenskapligt syfte, forskningsfrågor eller hypoteser som tydligt formuleras och besvaras/testas med hjälp av explicit och systematisk metod eller i vart fall en metod som bygger på en noga övervägd metodologisk ansats.
• Författaren drar konklusioner av en utförd undersökning och analyserar självständigt resultaten.

Med “asylområdet/asylpolitiken” avses både studier av hur svensk lagstiftning av betydelse för asylmottagning och asylprövning inverkat på asylsökandes villkor och vardagsliv, hur den erfars av asylsökande och civilsamhället samt vad den i sin tur betyder för välfärdsinstitutioner – och studier av rättsutvecklingen (inklusive policys) eller förskjutningar i praxis av betydelse för asylsökande i Sverige. Asylsökande definieras som personer som antingen har varit eller är i en svenska asylprocessen. Även studier gällande asylpolitiken och förändringar inom detta område på EU-nivå inkluderas i ”asylområdet/asylpolitiken”, om det har betydelse för asylsökande i Sverige.

Med “i Sverige” avses forskning om situationen, politiken, politiska anspråk, lagarna, tillämpningen och interaktionen rätt-samhälle i Sverige. Dvs forskning som klargör det forskningsbaserade kunskapsläget om rättsliga dimensioner på asylområdet. Som redan nämnts utesluts inte sådant som kan vara relevant för situationen i Sverige men inte innehåller några direkta påståenden, beskrivningar och analyser av det svenska.

Avgränsningskriterier vid urval av texter

Forskningsintresset i texter som inkluderas ska ha ett uttalat intresse för att förstå hur rättsliga regleringar på asylområdet (inklusive policys och praxisförskjutningar) påverkar asylsökandes villkor och vardagsliv, hur de erfars av asylsökande och NGOs – och vad det i sin tur betyder för välfärdsinstitutioner. Frågan avgränsas inte disciplinärt men vi har en orientering mot rättssociologi, rättsvetenskap samt socialpsykologi, genom att regler och praxis inklusive växelverkan mellan regleringar och rättsområde, samt välfärdsrätt, är i fokus, liksom människors erfarenheter av dessa regleringar.