Tortyrskador i asylprocessen under lupp: Hur vÀrderas tortyrskador i den svenska asylprocessen och vad krÀvs för att fÄ skydd?
Ă r: 2015
Typ av text: Rapport
Publicerad av: Röda korset
SprÄk: Svenska
Författare: Alexandra Segenstedt, Maite Zamacona Aguirre, Lisa Hallstedt, Emelie Hökfelt & Emanuel Petersson
Antal sidor: 108
TillgÀnglig pÄ: http://d20tdhwx2i89n1.cloudfront.net/image/upload/gprtiqctpat3ihyvplfb.pdf
Vad texten handlar om
Texten gÄr igenom ett 80-tal fall dÀr den asylsökande delgett att den utsatts för tortyr. Analysen Àr pÄ hur Migrationsverket och migrationsdomstolarna utreder detta och hur det stÀmmer överens med nationella och internationella Ätaganden och intentioner. Den studerade perioden Àr 2009-2013.
Viktigaste resultat
âbetydelsen av lĂ€karintyg för att myndighetens utredningsansvar ska aktualiserasâ (8)
âDock ser vi inte att andra indikationer pĂ„ tidigare tortyr, i form av exempelvis fotografier, medicinska intyg frĂ„n utlandet, fysiska Ă€rr/Ă„kommor eller en detaljerad muntlig utsaga etc., medför att vidare utredning frĂ„n myndighetens sida företas. Varför inte dessa indikationer anses tillrĂ€ckliga motiveras inte heller i avgöranden vilket gör det svĂ„rt att förstĂ„ grunden för besluten. Att offentliga bitrĂ€det initialt anfört behovet av en vidare utredning verkar inte heller ha betydelse för utgĂ„ngen. Ăven i dessa fall hĂ€nvisas till behovet av ett lĂ€karintyg för att myndigheten ska se till att tortyrutredning företas. Avsaknaden av lĂ€karintyg gör i stĂ€llet att sökandens utsaga anses mindre trovĂ€rdig dĂ„ skriftlig bevisning saknas. Det Ă€r nĂ„got som ofta kommer till den sökandes kĂ€nnedom först vid ett avslag hos Migrationsverket.â (8)
âlĂ€karintyg, som i mĂ„nga fall anses helt nödvĂ€ndigt för att myndigheten eller domstolen överhuvudtaget ska övervĂ€ga att besluta om att företa en tortyrskadeutredningâŠâ (8)
âStudien visar ocksĂ„ pĂ„ exempel dĂ€r beslutsfattaren har haft orimliga krav pĂ„ vad den enskilde ska kunna redogöra för frĂ„n en traumatisk upplevelse med erfarenheter av tortyr utan att den allmĂ€nna trovĂ€rdigheten ska ifrĂ„gasĂ€ttas.â (9)
âI ett antal av de studerade besluten ser vi hur beslutsfattande instanser bedömer berĂ€ttelsen utifrĂ„n hur man anser det vara rimligt att agera. Man âstannarâ dĂ„ i bedömningen och gör ingen uttömmande vĂ€rdering av andra anförda omstĂ€ndigheter, sĂ„som uppgifter om att en utlĂ€nning utsatts för tortyr. Den hĂ€r typen av bedömning bygger oftast pĂ„ egna antaganden utan referens till landinformation eller andra objektiva kĂ€llor för pĂ„stĂ„endena. I sĂ„dana fall utgĂ„r beslutsfattaren frĂ„n vad man vet, eller anser sig veta, om situationen i landet, traditioner eller andra förhĂ„llanden i ursprungslandet. Att anvĂ€nda sig av dessa kriterier kan vara otillförlitligt och kan lĂ€mna ett alltför stort utrymme för spekulativa argument.â (10)
âDet finns flera exempel i studien pĂ„ att tidigare avslag senare Ă€ndras nĂ€r en tortyrskadeutredning har genomförts i Ă€rendet. Det visar Ă„terigen pĂ„ behovet av korrekt dokumentation av tidigare tortyr. Det finns dock Ă€ven exempel pĂ„ nĂ€r domstolen ifrĂ„gasĂ€tter utredningen och kommer till den medicinska slutsatsen att de Ă€rr, som tidigare bedömts av personer med medicinsk kompetens i en tortyrskadeutredning, bedöms vara Ă€ldre Ă€n vad utredningen anför. Domstolen redovisar inget nĂ€rmare resonemang eller ger en utförlig motivering till varför den kommer fram till denna slutsats.â (10)
âGenomgĂ„ngen av avgörandena visar tydligt att tillĂ€gg i asylberĂ€ttelsen ofta anses mindre tillförlitliga Ă€n tidigare presenterade uppgifter. I vissa beslut anses det Ă€ven att sökanden inte ska fĂ„ tillgodorĂ€kna sig tvivelsmĂ„lets fördel vad avser Ă€ndrade uppgifter eller uppgifter som tillkommit i ett senare skede. Man kan tolka dessa bedömningar som att uppgifter som tillkommer i ett senare skede allmĂ€nt tillĂ„ts skada sökandens trovĂ€rdighet. Detta gör det svĂ„rt dĂ„ den hĂ€r typen av Ă€renden, som ofta karaktĂ€riserats av uppgifter som pĂ„ grund av traumats komplexa karaktĂ€r, uppkommer sent i processen. HĂ€nsyn tas sĂ€llan till de svĂ„righeter som asylsökanden kan ha för att berĂ€tta om tortyruppgifter under utredningen hos Migrationsverket eller i mötet med bitrĂ€det. I bedömningen görs sĂ€llan nĂ„gon hĂ€nvisning till landinformation som kan visa pĂ„ utbredningen av tortyr i aktuellt land.â (11)
âSlutligen omfattar studien Ă€renden dĂ€r verkstĂ€llighetshinder har anförts, efter att det initiala beslutet vunnit laga kraft. Detta med anledning av en genomförd tortyrskadeutredning som underbygger sökandens utsaga om tidigare tortyr och ger belĂ€gg för tidigare Ă„beropad tortyr som inte ansetts trovĂ€rdig. Trots detta faktum har dessa Ă€renden inte ansetts uppfylla kravet pĂ„ en ny omstĂ€ndighet eller giltig ursĂ€kt i utlĂ€nningslagens mening. Att betrakta en tortyrskadeutredning, gjord i enlighet med internationell standard, som en modifikation av tidigare prövade omstĂ€ndigheter Ă€r anmĂ€rkningsvĂ€rt, sĂ€rskilt med tanke pĂ„ hur den sökandes trovĂ€rdighet kan stĂ€rkas genom denna utredning samt utifrĂ„n bedömning av framtida risk. Vad gĂ€ller bedömningen av giltig ursĂ€kt torde inte heller detta medföra nĂ„gra problem dĂ„ förarbetena uttryckligen nĂ€mner just tortyr och trauma som ett skĂ€l för att dessa skĂ€l kommer fram senare i processen. â (11)
âI majoriteten av avgörandena har Migrationsverket eller migrationsdomstolen bedömt att utlĂ€nningen inte har ett sĂ„dant skyddsbehov som motiverar att han eller hon ska beviljas uppehĂ„llstillstĂ„nd. I nĂ„got fall har migrationsdomstolen beslutat att Ă„terförvisa Ă€rendet till Migrationsverket för ny prövning.â (15)
â De bedömningar som har analyserats i rapporten tyder pĂ„ att beslutsfattaren har lite kunskap kring vad en tortyrskadeutredning Ă€r eller att Istanbulprotokollet Ă€r en vedertagen internationell metod dĂ€r de utredande experterna anvĂ€nder sig av flera verktyg förutom sökandens berĂ€ttelse.â (93)
âRapporten visar Ă€ven att det mĂ„nga gĂ„nger rĂ„der okunskap kring att vĂ„ldtĂ€kt eller sexuellt vĂ„ld kan utgöra en form av tortyr och dĂ€rmed kan utgöra förföljelse. I de analyserade besluten och domarna kan Ă€ven observeras en bristande förstĂ„else om vĂ„ldtĂ€ktens funktion i olika kontexter. I urvalet finns exempel pĂ„ beslut dĂ€r vĂ„ldtĂ€kter betraktas som slumpmĂ€ssiga handlingar utförda av enskilda individer i ett politiskt vakuum. Dessutom visar genomgĂ„ngen pĂ„ bristande förstĂ„else frĂ„n beslutande myndigheters sida vad gĂ€ller svĂ„righeter att styrka uppgifter om vĂ„ldtĂ€kt. Detta kan ses mot bakgrund dels av att mĂ„nga sökande, i synnerhet kvinnor, inte anmĂ€ler vĂ„ldtĂ€kt och dels av att de som anmĂ€ler kan ha svĂ„righeter att begĂ€ra och fĂ„ ut handlingen. Det framkommer i rapporten att beslutsfattaren som regel har ett lĂ„ngtgĂ„ende krav pĂ„ att sökanden har uttömt möjligheten att fĂ„ skydd i hemlandet före flykten till Sverige. Det hĂ€r kravet borde gĂ„ hand i hand med en individuell bedömning av rimligheten i att krĂ€va att sökanden ska vĂ€nda sig till polisen eller rĂ€ttsvĂ€sendet för att söka skydd. I stĂ€llet visar materialet frĂ„n rapporten att sĂ„ Ă€r inte Ă€r fallet, i synnerhet nĂ€r det var statsrepresentanter som var ansvariga för det sexuella vĂ„ldet. Det Ă€r dĂ€rför grundlĂ€ggande att göra en rimlighetsanalys för att bedöma huruvida myndighetsskyddet har varit tillgĂ€ngligt, effektivt och adekvat för den sökande utifrĂ„n inhĂ€mtad landinformation. Oftast ger befintlig landinformation en generell bild av rĂ€ttssĂ€kerheten i landet utan att ta hĂ€nsyn till enskilda sökandes, i synnerhet kvinnors och HBTQ-personers, verklighet och erfarenheter av statsapparatens faktiska vilja och förmĂ„ga att bereda skydd. I dessa Ă€renden Ă€r det grundlĂ€ggande att beakta hur könsmaktsordningen i en stat och i samhĂ€llen fungerar och hur den bidrar till att eventuellt försvĂ„ra för sökanden att fĂ„ ett effektivt skydd.â (93-94)
âI bedömningen beaktas mĂ„nga gĂ„nger inte heller att personer som har varit utsatta för traumatiska upplevelser kan ha svĂ„rt att framföra en fullstĂ€ndig och detaljerad berĂ€ttelse under asylutredningen. Detta kan tyda pĂ„ att beslutsfattaren ofta har orimliga krav pĂ„ vad den sökande borde kunna komma ihĂ„g och hur detaljerad och sammanhĂ€ngande berĂ€ttelsen om fĂ€ngelseuppgifterna mĂ„ste vara för att inte sökandens allmĂ€nna trovĂ€rdighet ska ifrĂ„gasĂ€ttas. Man kan Ă€ven konstatera att det tas alltför liten hĂ€nsyn till sökandens förklaringar av bristerna i den Ă„beropade bevisningen.â (94)
Metoden för studien
âRapporten tar sin utgĂ„ngspunkt i Svenska Röda Korsets samlade erfarenheter och arbete med enskilda Ă€renden och tortyrskadeutredningar. Underlaget för vĂ„r analys Ă€r ett antal beslut och domar frĂ„n Migrationsverket och landets migrationsdomstolar i uppehĂ„llstillstĂ„ndsĂ€renden. Analysen av domar och beslut utgĂ„r frĂ„n en i huvudsak konventionell rĂ€ttsvetenskaplig metod, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ hur de krav som rĂ€ttslig reglering och praxis stĂ€ller pĂ„ beslutsfattaren, efterföljs i praktiken. â (13)
Perioden 2009â2013 (14)
âTotalt har vi granskat ett 80-tal avgöranden frĂ„n Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Av dessa hĂ€rrör 48 avgöranden frĂ„n Svenska Röda Korsets juridiska migrationsrĂ„dgivning. I en del av dessa Ă€renden har Svenska Röda Korset genomfört tortyrskadeutredningar i enlighet med Istanbulprotokollet. Resterande avgöranden har vi fĂ„tt tillgĂ„ng till genom svenska sektionen av Amnesty International. Vi har inte haft tillgĂ„ng till samtliga handlingar i Ă€rendena utan frĂ€mst tittat pĂ„ besluten frĂ„n Migrationsverket och/eller domstolen. I vissa Ă€renden har vi lĂ€st protokollen frĂ„n utredningarna för att erhĂ„lla en mer heltĂ€ckande bild. â (14)
âI samtliga Ă€renden har den asylsökande, under nĂ„gon fas av migrationsprocessen, anfört att han eller hon utsatts för tortyr eller annan omĂ€nsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det föreligger vidare, enligt den asylsökande, ett skyddsbehov bl.a. eftersom det finns en risk för att han eller hon ska utsĂ€ttas för tortyr i framtiden.â (15)
Ev policy-rekommendationer
âAtt nĂ„gon typ av skriftlig dokumentation bedöms nödvĂ€ndig, och varför den anses nödvĂ€ndig, borde tydligt framkomma under handlĂ€ggningen pĂ„ Migrationsverket och i kommunikationen med sökanden innan avslagsbeslut fattas, sĂ€rskilt dĂ„ fokus i denna typ av Ă€renden ska ligga i första instans, dvs. hos Migrationsverket. Detta medför Ă€ven ytterst begrĂ€nsad tid för den enskilde att inkomma med kompletterande skriftliga intyg dĂ„ en överklagandeprocess pĂ„börjats som innebĂ€r sĂ€rskilda tidsgrĂ€nserâ (8)
âI flera fall dĂ€r Migrationsverket eller domstolen i bedömningen anfört att det förekommer brister i asylberĂ€ttelsen kan man inte utlĂ€sa ur avgörandet huruvida dessa har bemötts frĂ„n den sökande eller ens om utrymme för detta har givits. Detta kan tolkas som att den beslutsfattande instansen har bett om förklaringar eller att dessa ingĂ„r i det offentliga bitrĂ€dets inlaga, men att dessa inte har inkluderats i motiveringen av bedömningen. Det kan ocksĂ„ tolkas som att det inte har begĂ€rts nĂ„gra förklaringar till de uppfattade bristerna i asylberĂ€ttelsen och att de dĂ€rför inte har inkluderats i bedömningen. Oavsett orsak gĂ„r det inte att utlĂ€sa frĂ„n besluten om beslutsfattaren har begĂ€rt och sedan beaktat förklaringarna av uppfattade brister i bedömningen av besluten, eller inte efterfrĂ„gat dem alls. Detta borde tydligt framgĂ„ i syfte att göra avgörandet begripligt för den enskilde.â (9)
âMigrationsverket
⹠StÀrk Migrationsverkets kompetens kring tortyr, trauma och konsekvenserna av detta.
– Inkludera och förstĂ€rk utbildningen kring tortyr och trauma och dess effekter redan pĂ„ introduktionsutbildningen för nyanstĂ€llda. Vidareutbildning kring tortyr och trauma bör vara obligatoriskt för personal som arbetar med asylprövning och mottagande.
– Integrera utbildning om tortyrskadeutredningar i befintlig utbildning.
– Integrera utbildning om tortyr och dess förekomst i allmĂ€nhet samt specifikt frĂ„gan om sexuellt vĂ„ld som en form av tortyr.
– FörstĂ€rk utbildning och kompetens kring internationell praxis, dess inverkan pĂ„ svensk rĂ€tt och hur den ska implementeras nationellt.
⹠SÀkerstÀll att tortyrskadeutredningar genomförs i Àrenden dÀr detta kan ha en avgörande betydelse pÄ utgÄngen av Àrendet eller i bedömningen av den sökandes trovÀrdighet eller tillförlitlighet av uppgifter. SÀkerstÀll att kostnader inte utgör hinder mot att tortyrskadeutredningar genomförs.
⹠StÀrk relevant landinformation i Lifos, inklusive relevant landinformation om sÀrskilt utsatta grupper sÄsom tortyröverlevare, kvinnor och HBTQpersoner. Informationen mÄste vara relevant, uppdaterad och transparent.
⹠Utveckla beslutsmotiveringarna generellt och tydliggör grunderna för avslagsbeslut. Bemöt och motivera uppfattade brister, sÄsom till exempel trovÀrdighetsbrister. Detsamma gÀller motiveringar vid ansökningar om verkstÀllighetshinder.
⹠StÀrk samverkan mellan olika enheter pÄ Migrationsverket i syfte att sÀkerstÀlla att sökanden fÄr en rÀttssÀker prövning och nödvÀndigt stöd i sitt Àrende, sÀrskilt i Àrenden dÀr behov av ytterligare vÄrd och/eller dokumentation behövs.
âą StĂ€ll högre krav pĂ„ offentliga bitrĂ€dens kompetens â i synnerhet kring tortyr, trauma och genus.
⹠Genomför översyn och uppföljning i Àrenden rörande verkstÀllighetshinder.
Migrationsdomstolar
⹠StÀrk migrationsdomstolarnas kompetens kring tortyr, trauma och konsekvenserna av detta.
⹠StÀrk förutsÀttningarna för att relevant internationell praxis tillgodogörs och följs i syfte att öka genomslaget i avgöranden.
⹠SÀkerstÀll att relevant, uppdaterad och individanpassad landinformation finns i Àrendet.
⹠FörbÀttra motiveringen av domar och domskÀl och bemöt pÄstÄdda trovÀrdighetsbrister tydligare i syfte att göra domslutet begripligt för den enskilde.
⹠SÀkerstÀll att tortyrskadeutredningar genomförs i Àrenden dÀr detta kan ha en avgörande betydelse pÄ utgÄngen av Àrendet eller i bedömningen av den sökandes trovÀrdighet eller tillförlitlighet av uppgifter. SÀkerstÀll att kostnader inte utgör hinder mot att tortyrskadeutredningar genomförs.
âą StĂ€ll högre krav pĂ„ offentliga bitrĂ€dens kompetens â i synnerhet kring tortyr, trauma och genus.
Offentliga bitrÀden
⹠StÀrk kompetensen kring tortyr, trauma och konsekvenserna av detta.
⹠Möjliggör för alla sökande att redogöra för sin asylberÀttelse separat, Àven kvinnor och barn.
HÀlso- och sjukvÄrden
⹠StÀrk kompetensen kring tortyr, trauma och konsekvenserna av detta.
⹠Möjliggör fler tortyrskadeutredningar.
âą Ăka förstĂ„elsen och kompetensen kring dokumentation och intyg för patienter som utsatts för tortyr.
Lagstiftaren
⹠Gör en översyn av lagstiftningen kring verkstÀllighetshinder.
âą SĂ€kerstĂ€ll att tortyr kriminaliseras i svensk lag. â (96ff)